Eva-Lotta Hultén

I gårdagens GP jublar ledarsidan över nya skollagar som ger större möjligheter att straffa dåliga skolor. Det är bra att de ”kläms åt” tycker man. Själv blir jag gråtfärdig.Vad är egentligen målet med den där ”åtklämningen”? Inbillar sig verkligen någon att det gagnar eleverna om deras skola straffas för att den inte klarar det den borde?Vad hände med att hjälpa och stötta de skolor som lyckas mindre bra?

Den nuvarande skolpolitiken blir bara alltmer kortsiktig, reaktionär och rentav korkad. I senaste numret av tidskriften Arena har Olle Holmberg, fd rektor för lärarhögskolan i Malmö, skrivit en mycket bra debattartikel om vad ordet flum egentligen betyder, om man dechiffrerar det. Han kommer fram till att stämpeln ”flum” sätts på allt som innebär eget och självständigt tänkande.

Genom att flumstämpla allt som inte enkelt går att mäta eller som uppmuntrar till annat än omedelbar lydnad håller Jan Björklund på att försöka förvandla skolan till något som, om han lyckas, kommer att likna ett sovjetiskt fångläger (säger nu jag, inte Olle Holmberg).

…

Över till något helt annat: det här med kärnkraft verkar vara något som engagerar, om jag ska döma efter den statistik som mitt bloggverktyg sammanställer åt mig. Den artikel jag skrivit om kärnkraft och miljö (för tidskriften Faktum, länk) är den klart mest lästa av alla de texter jag lagt in i mina arkiv här på hemsidan. De som hittat den har skrivit in sökord som ”Är kärnkraften miljövänlig?” eller ”Kärnkraften bra eller dålig”. Min enkla slutsats är att det borde skrivas många fler ifrågasättande artiklar om kärnkraft eftersom många tycks leta efter alternativ information.

I ett reportage i senaste Pedagogiska magasinet berättar jag om en skola  där man arbetar med entreprenöriellt lärande. Det kan låta som att det bara handlar om att lära barn att starta företag men begreppet rymmer långt mycket mer än så. Det är ett helt pedagogiskt arbetssätt där självkunskap är en viktig del. Eleverna får lära sig vilka de själva är, hur de fungerar i grupp och vilka som är deras mål och drömmar. De tränas i att ta egna initiativ och att arbeta i grupp och se varandra som hela människor.

Det finns forskning som tydligt visar att barn lär sig bättre om man ser dem som hela individer och arbetar med deras sociala förmågor och deras trivsel. Det har personerna bakom den här metodiken förstått och Rudenschöldsskolan i Lidköping är en av de skolor som arbetar enligt deras metoder. Artikeln kan man läsa här. Klicka på ”artiklar” under rubriken ”Nya numret”. Mitt reportage börjar på sidan 74.

Finanskrisen har fått världen att gunga. Reglering av skatteparadis och mer statlig inblandning i ekonomin är på gång på många håll i världen och det talas åter om globala skatter . Men kommer några verkliga förändringar att ske eller nöjer vi oss med att gnida av de värsta fläckarna på kapitalismens yta för att sedan köra på som vanligt?

I en bektraktelse över finanskrisen jämför Timbroekonomen Dick Kling krisen med dåligt väder: som om det inte alls handlade om processer styrda av människor utan om naturkrafter. Också riksbankschefen Lars Nyberg framställer i en DN-intervju de återkommande finanskriserna som något närmast naturbundet. Vidare förklarar han att det är viktigt att de hål som finns i regelsystemen täpps till och att myndighetstillsynen skärps för att man lättare ska kunna möta kommande finanskriser. ”Sådant kunde man inte framföra för ett år sedan och bli tagen på allvar” citeras han. Att det är ett stort steg framåt att kunna påtala brister i det nuvarande systemet visar bara alltför tydligt hur snäva de ramar som satts runt det ekonomiska tänkandet är. Hur långt är det då inte kvar till verkliga förändringar och till sådant som inte bara syftar till att bevara det gamla utan kanske riva och bygga nytt?

Fortsättningen hittar man i nya numret av Faktum. Där ger jag också exempel på alternativa ekonomiska idéer – några redan prövade, andra mer eller mindre bortglömda och några som kanske är på väg att aktualiseras igen.

Mer om alternativ ekonomi hittar man i tidningen Grus&Guld, som jag recenserat för LO-tidningen. Jag har också en längre text på gång om hur pengar blir till och vilka som har makt att skapa dem, för LO-tidningen. Länk kommer när den varit inne i tidningen.

Betyg säger inte särskilt mycket om vare sig eleverna eller om en skola som helhet. I en artikel i GP kunde man läsa om Skolverkets verktyg Salsa, som ser på många olika faktorer för att avgöra hur framgångsrik en skola är. Lärande och undervisning är trots allt lite mer komplicerat än vad ledande skolpolitiker nu försöker få det till.

I GP idag hittar man min krönika om att jämlikhet gagnar alla i samhället. I ett relativt sett jämlikt samhälle mår båda rika och fattiga bättre än i ett ojämlikt.