…hävdar Petter Larsson i Aftonbladet att boken Krisen i skolan är. Boken är skriven av Jonas Olofsson, docent i ekonomisk historia och jag har också läst den. I boken driver Olofsson tesen att lärlingsutbildningar och kortare och mer yrkesinriktade gymnasieprogram är bra. Petter Larsson håller inte med, men det gör faktiskt jag, trots att jag vid första bläddring, lite på instinkt, dissade hans bok.
Och ja, jag vet att det här är ett ämne som är väldigt polariserat och att säkert ganska många kommer bli upprörda över den krönika jag skrivit för GP, utifrån boken (inte publicerad ännu, jag lägger ut länk så snart den varit inne). Jag tror nämligen att det på gymnasienivå är bra med fler vägar mot ett yrke och jag tror att det är fel att tvinga läströtta och totalt omotiverade elever igenom ännu mer pluggande. Vi har nio års skolplikt i Sverige och jag tycker det räcker. Idag har vi emellertid i praktiken tolv års skolgång för nästan alla – utan det är det nämligen nästan omöjligt att få jobb.
Om nu skolan under nio år misslyckats med att få eleven sugen på att plugga, så undrar jag om tre mycket likartade år till i skolbänken är vad som kommer göra susen. Knappast. Fler möjligheter och fler vägar framåt måste öppnas för unga människor när de hunnit bli sexton år. Samtidigt måste mer resurser sättas in tidigare än på gymnasiet för att alla ska kunna utveckla sin fulla potetial och klara av att tänka nytt och bana sig en egen väg i livet (jag tyckte den klyschan var relevant här). Lust, självförtroende och nyfikenhet är självklart mycket bättre vägar mot utbildning än tvång.
Möjligheterna att läsa yrkesinriktade program och få högskolekomptens, som idag, måste emellertid självklart behållas och möjligheter att komplettera och om- och vidareutbilda sig senare i livet byggas ut, inte som nu, dras in. Dagens alltför snäva utbildningsregister får inte ersättas med ett annat, alltför snävt utbildningsregister.
Ja, vi får väl se vad det blir för reaktioner på min krönika.
Eva-Lotta Hultén 
Hej Eva-Lotta!
Visst kan det vara enkelt att dra slutsatser ibland. Om nu de stackars eleverna blivit utsatta för hård behandling så skall de väl slippa det tre år till? En enkel lösning som kommer att leda fullständigt fel. Man måste fråga sig VARFÖR de haft så svårt med sin skolgång och vad är målet med skola ur både ett individuellt och samhälleligt perspektiv. Om eleverna inte lyckas förvärva de kunskaper som det omgivande samhället anser är viktiga för inlemmandet av individerna i arbetsliv och samhälle, vad händer med dem då? Skall de ”slippa” och förbli marginaliserade resten av livet? Att lösningen skulle vara att få ut elever i arbetslivet som inte har de kunskaper som arbetslivet ställer så undrar jag om de arbetena finns. För de extremt många arbetslösa ungdiomarna i yttersatadsdelarna är det ett hån att förslå denna lösning. De vet hur det är att vara marginaliserade och utestängda och missförstådda av medelklasslärarna som inta kan kommunicera med dem och kanske inte ens ids.
Se istället denna lösning som en i raden av förslag för att skapa ett samhälle där vi håller en del, ganska stor, utanför samhället och tar in dem vid behov för att utföra enklare sysslor som städning etc. Viktiga jobb, men de är predestinerade att förbli med de yrkena då de inte fått möjlighet att erövra de verktyg som behövs för att kunna komma vidare. Samhället, skolan, har fått ge upp då skolan inte fått de nödvändiga resurser som krävs för att lösa uppgiften
Jag är så förbaskat trött på lösningar som serveras ur ett distanserat akademiskt perspektiv som inte har någon grund i hur det verkligen ser ut i skolorna i ytterstadsområdena och vilka resurser de får för att lösa uppgifterna.
Kom igen o öppna ögonen o hjälp till att lösa problemen! De ”lösningar” Olofsson föreslår leder tillbaka till ett samhälle som inte längre finns.
GillaGilla
Hej
Trevligt med engagemang för skolan!
Jag har aldrig sagt eller tyckt att det är enkelt att dra slutsatser kring dessa frågor – tvärtom. Jag förstår din frustration men anser att stöd och resurser måste sättas in långt tidigare för att ha effekt. Att tvinga redan skoltrötta människor igenom tre år till av samma sak som redan fått dem att tappa sugen kan aldrig bli en bra lösning. På gymnasienivå måste fler vägar framåt än idag öppnas för eleverna och statusen för de yrkesinriktade utbildningarna måste höjas. Varför det med nödvändighet skulle behöva innebära ”en marginalisering för livet” har jag svårt att se. Samhället har trots allt mycket stora behov av personer med gedigna yrkesutbildningar.
Jag håller helt med dig om att man måste fråga sig varför eleverna har svårt med sin skolgång – det är ju det som inte görs idag,anser jag. I så fall hade ju tidigt stöd redan varit en självklarhet. Idag är inte målet med gymnasieutbildnignarna att eleverna ska ”förvärva de kunskaper som det omgivande samhället anser är viktiga för inlemmandet av individerna i arbetsliv och samhälle” – utan att alla ska förberedas för högskolestudier. Det är inte samma sak. Man kan klara sig alldeles utmärkt i livet utan högskolestudier och att hävda något annat blir ju något av ett hån mot alla som faktiskt trivs med sina jobb som t ex hantverkare eller vårdarbetare (och ja, jag känner flera sådana – även om de i vissa fall inte trivs med rådande förutsättningar att utöva sina yrken).
Sammantaget: det känns inte riktigt som att det är mig eller Jonas Olofsson du borde vara arg på. Att jag inte tycker att Björklunds politik som helhet håller kan knappast förbli någon hemlighet för den som läser mina texter om skolan.
GillaGilla
Hej igen!
Självklart är det ett gigantiskt misslyckande om det blir tre år till av samma sak. Men yrkesutbildningen idag, som ger MÖJLIGHET till senare högskolestudier är ingalunda tre år av samma sak. Redan på 1980-talet påbörjades projekt med ”infärgnng” av kärnämnena. Detta skulle innebära att utgåmngspunkten för lärandet i ämnena skulle utgå från elevernas val av utbildning. Alltså att färga ämnet så att det relateras mot vald inriktning. Detta ansåg många kärnämneslärare vara besvärligt. Det blev inte bättre då man på 90-talet införde kursgymnasium. Då skulle alla kurser vara likadana till innehåll och upplägg. Oavsett om man valt industriprogrammet eller samhällsprogrammet.
Jag är själv yrkeslärare sedan 1986. Jag har varit med om många lyckade projekt där vi lyckats färga ämnena så att eleverna känner att det angår dem. Jag har aldrig haft problem med att diskutera religion, språk eller matematik med mina elever. Men jag utgår från deras värld och valda inriktning. Kanske man borde undersöka skolans problem ur ett klassperspektiv? Det vore nog intressant.
Att människor klarar sig utmärkt utan högskolestuider är jag den förste att skriva under på. Men det handlar inte om det. Detta är en demokratifråga, som jag ser det. Vi måste komma ihåg att den möjlighet som fanns tidigare att kunna komma in på högskolan som 25:4 är borta och kvotgruppen för de som kompletterar på vux otroligt liten. Det gör att de som var skoltrötta och valde att istället fullt ut satsa på att börja jobba och som senare vill ändra riktning nu får det oerhört svårt att göra det. Det låser in dem.
Dessutom existerar nästan inga yrken, som det krävs gymnasieutbildning för, där man inte har krav på god svenska, engelska, datorkunskap, kunskap om samhället och etnicitet.
Jag är inte arg på dig eller Olofsson. Kanske besviken på Olofsson som jag upplever det tappat bort demokratiperspektivet, incitamenten till förändring av utbildningarnas innehåll och det faktum att skolan har genomgått ett stålbad vad gäller nedskärningar de senaste 20 åren.
Jag har förstått att du inte håller med Björklunds skolpolitik. Men då menar jag att man också måste analysera var kraften i hans argument kommer. Det är nämligen lätt att falla i hans skickliga enkla retorik – ”varför plåga arbetarbarnen med Strindberg när de bara vill lära sig ett yrke”.
Nu har dessutom förslaget om legitimation kommit. Där undantas yrkeslärare för legitimationskravet för anställning och betygssättning. Varför då? Nu när Alliansen säger att man genom att ta bort delar av kärnämnesundervisningen vill satsa på yrkesutbildning – som ska utföras av outbildade lärare? Även modersmålslärare undantas. Det är väl så, när det kommer till kritan, att det är inte så himla noga med arbetarklass och invandrarbarn. Vilka omskrivningar och retoriska knep man än tar till.
Tyvärr passar detta också väl in i lärlingsutbildningutrednigen, där Olofsson deltagit, där man slår fast att det kan bli bra om företagen själva sköter utbildningen av arbetare. Hur hård blir inte den inlåsningen? Hur ska kvalitén garanteras?
Jag är inte arg på dig Eva-Lotta,jag uppfattar det som att du för en öppen och kritisk dialog men jag är heligt förbannad på de påhejare av outsourcing av utbildning där de anser att det bästa för utveckling är konkurrens. På vems villkor? Med vems pengar? Med vilkas bästa för ögonen?
Tack för utrymmet!
GillaGilla
Jo, du har helt rätt i att det är en demokratifråga och vi tycks helt överens om att vägarna för att läsa vidare senare i livet måste hållas breda. Och det finns verkligen stor anledning att syna utbildning ur ett klassperspektiv – kanske något jag tar itu med när jag har möjlighet!
Du skriver klokt och bra – hoppas du söker fler fora för att debattera – det behövs att folk inifrån skolans världs syns i debatten.
GillaGilla
Sympatiskt inlägg, har dock fyra kommentarer: 1. det finns inga belägg för att avhopparna hoppar av pga teoretiska ämnen, 2. utan detta kan lika gärna bero på 20% lägre lärartäthet och minskade resurser, 3. dessutom vore det att kollektivt bestraffa övriga elever som inte har några problem med teori (givet att 1 och 2 inte stämmer), 4. plus att demokratin förutsätter kritiskt tänkande medborgare, och ur ett jämlikhetsperspektiv är det också problematiskt att förneka människor kunskaper i samhälle och historia och att överlåta åt storföretagen att färga deras världsbild. Påminner om George Orwells 1984 tycker jag.
GillaGilla
Som jag skrev så tycker jag att dagens möjligheter att få högskolebehörighet på de teoretiska linjerna ska behållas. Ingen ska alltså tvingas att välja teori eller praktik men valmöjligheterna behöver utökas, tycker jag. Sedan bör man också komma ihåg att vi faktiskt går nio år i skolan inan det är dags att börja välja. Man hinner rimligen lära människor en hel del om demokrati och kritiskt tänkande på den tiden, om man prioriterar rätt.
GillaGilla
Hej!
Tidigare var det så att grundskolan skulle vara det som borgade för tillräcklig kompetens för att kunna vara en aktiv medborgare. I och med smahällets alltmer komplexa struktur och de alltfler val en medborgare tvingas ta idag kräver ett aktivt medborgarskap en djupare kunskap. Framförallt i samhällskunskapsfrågor.
Tyvärr är det också så att man som ung inte väljer efter 9 år i grundskolan. Om man har planer på att gå en ”attraktiv utbildning”, t ex om man planerar att bli civilingenjör eller läkare, så måste man välja rätt redan till årskurs 6. Det har med de meritpoäng som exempelvis språkstudier ger. Här är det alltså helt avgörande vilken socioekonomisk bakgrund eleven har och vilka val som föräldrarna kan förmå barnet att göra, samt kunna backa upp det med kloka argument.
Så Eva-Lotta, du har en vällovlig ingång, men din syn på de möjligheter som de unga har är rotade mer i din ungdomstid än den som råder nu. Det har hänt så otroligt mycket bara de senaste 15 åren. Det är inte samma skola längre och framförallt är samhället förändrat i grunden. Alla har inte upptäckt det än, för på ytan förefaller inte mycket ha förändrats. Vi sitter också fast i en syn på vårt samhälle som det goda i världen där alla har lika möjligheter och ingen behöver lida. Men det har hänt något. Det syns framförallt när 15-åringar skall söka gymnasieutbildning eller du blir sjuk och behöver omsorg. Nu är det den ”osynliga handen” som tagit över. Inga kommunalpolitiska åtgärder eller policies kan göra något åt detta längre. Vem har makten över skola och omsorg nu? Staten? Nej det är riskkapitalisterna.
Därför är det jätteviktigt att kunna erbjuda alla ungdomar en fortsatt utbildning som skall trygga en bra grund för att kunna se sitt samhälle och kunna göra verkliga val, inte bara efter färgglada broschyrer, utan att de med öppna ögon vet vad de väljer och vilka konsekvenser det får.
Vi kan inte bara utbilda en massa av konsumenter och en liten elit av producenter. Det är dit vi är på väg med stormsteg.
Nu är det snart sommarlov!
GillaGilla