Det är rösterna han vill åt

 

I december ska elever i årskurs sex få betyg för första gången. Innan minsta utvärdering varit möjlig att genomföra flaggar Jan Björklund nu för betyg redan från fyran. Motivet han angivit är att eleverna tar skolan mer på allvar om de får betyg. Det är en kränkande antydan om att barn är lata och behöver pressas. Det är också ett minst sagt underligt motiv för en skolreform. För vad är poängen med att ta skolan mer på allvar om man samtidigt lär sig sämre?

Pedagogikforskaren Alli Klapp vid Göteborgs universitet har genomfört en stor studie på 7000 elever där hon tittat på effekterna av betyg. Bara för sex procent gav betyg i sexan positivt utslag på deras studieresultat i sjuan. För majoriteten flickor gjorde betyg inte så stor skillnad men för majoriteten av pojkar hade det negativa effekter – för några grupper starkt negativa. Som jämförelse var de positiva effekterna (som återfanns hos redan högpresterande flickor) relativt små.

Det här är inte så konstigt. Att använda sig av betyg som någon slags press för att plugga skickar tydliga signaler till eleverna: att lära sig är tråkigt och vi utgår från att du är ovillig, därför måste vi ha verktyg att belöna eller bestraffa dig med. En sådan attityd riskerar att att leda till att eleverna går från att vara inre motiverade (nyfikenhet och intresse) till att drivas av yttre motivation (längtan efter belöningar, försök att undvika misslyckande). Yttre motivation dödar den inre och gör det svårare att ta in kunskap – som också blir ytligare.

Att vi lär oss sämre under negativ stress är väl belagt inom forskningen. Att använda detta mot barn är extra illa eftersom de tenderar att leva upp till de förväntningar vi ställer på dem – vare sig de är positiva eller negativa. Att få ett lågt betyg i årskurs fyra resulterar i låg självkänsla som påverkar förmågan att ta in kunskap. Barn behöver inte en stämpel på sina misslyckanden utan framåtsyftande feedback som berättar vad de behöver göra för att utvecklas och lära.

Alla de här (forskningsunderbyggda) invändningarna är antagligen irrelevanta för vår skolminister. Skälet till hans betygsreform är nämligen högst troligt ett annat än att eleverna ska lära sig bättre. Som Petter Larsson konstaterar på Aftonbladets kultursida: ”Folkpartiet ligger i dag på drygt 5 procent. Men enligt Lärarnas Riksförbund är svenska folket mycket positivt till både prov och betyg. 30 procent ville rent av ha tidigare betyg än i årskurs sex.”

Jan Björklund struntar i barnen. Det är rösterna han vill åt.

 

Som krönika i GP igår

9 reaktioner på ”Det är rösterna han vill åt

  1. Till ett av de obehagligare inslagen i den politiska debatten hör ifrågasättanden av andra partiers ståndpunkter. Med samma logik som används här kan varje förslag från t.ex. C tolkas som ett jagande efter röster. Eller…?

    Gilla

  2. Min dotter som nu ska få sina första betyg, uttrycker det som att ”de tar bort glädjen med lektionerna”. Hon säger att när dom tidigare samarbetade och blev glada över bra omdömen, har de nu börjat ”hemlighålla” och tittat snett på andras ”braiga” omdömen. Dom har börjat tävla istället för att samarbeta. Tidigare blev de glada över beröm, nu blir de sura och avundsjuka när slarvigt gjorda ”syslöjdspåsar” får goda omdömen. Det ska dödas i tid det som livlöst ska bli.

    Gilla

Lämna en kommentar