Att ha inflytande över sin situation och känna autonomi får människor att må bra och ger lust att prestera. En chef bör därför alltid undvika att detaljstyra sina medarbetare, förklarar Katarina Gospic, som skrivit boken Neuroledarskap.

 

– Vi vill vara så självstyrande som vi kan klara av. Om vi bara ska följa en exakt mall går det ju lika bra med en robot, säger Katarina Gospic.

Hon är läkare och har disputerat inom kognitiv neurovetenskap. Tillsammans med Stefan Falk har hon skrivit boken Neuroledarskap.

– Neuroledarskap innebär att man tar in kunskapen om hjärnan och vilken betydelse den har för beslutsfattande, motivation, inlärning och social interaktion i ledarskapet.

Hon berättar att hjärnans belöningsstruktur, striatum, styr oss mot kortsiktiga belöningar. Den får oss att överkonsumera fett och socker men också att hellre ägna oss åt lättbesvarade mejl än åt mer krävande uppgifter med mål som kanske ligger långt fram i tiden. Det är i grunden en överlevnadsmekanism.

-Hjärnan har sett likadan ut i 40 000 år och när vi levde på savannen fanns inga kylskåp. Såg vi något som var gott så var vi tvungna att äta direkt, säger Katarina Gospic.

En klok ledare ser därför till att ge positiv feedback ofta, så att hjärnans jakt på snabba belöningar får resultat.

En annan, och mycket gammal, del av vår hjärna är amygdala, vår primitiva känslostruktur. Amygdala styr vår rädsla och om den aktiveras kan vi reagera på två sätt: fly eller fäkta. Den som drabbas av allvarlig kritik från chefen och låter sig styras av amygdala kan kanske stanna hemma från arbetet nästa dag, eller gå till verbal attack.

Men vi människor är inte prisgivna åt våra primitiva impulser. Med hjälp av hjärnans smartaste del, frontalloben, kan vi sätta oss över dem.

– Frontalloben är den del av hjärnan som är unik för oss människor. Den hjälper oss att tänka strategiskt och kan hämma våra impulser från amygdala. Det är den som hindrar oss från att klippa till någon vi blir arg på, men den kan också få oss att överkomma rädslor och obehag, säger Katarina Gospic.

Har man som chef allvarlig kritik att föra fram bör medarbetaren få börja ge sin version, tipsar Katarina Gospic.

– Fyll sedan på, men på ett diplomatiskt sätt. Fråga ‘hur vill du gå vidare?’.

Det ger en känsla av kontroll och möjlighet att använda frontalloben.

Hon rekommenderar täta medarbetarsamtal, som ger en förtroendefull relation. Då uppstår många tillfällen att stimulera medarbetarnas striatum och man avvärjer också risken att trigga igång amygdala.

– Våra impulser har varit jättebra och hjälpt oss överleva. Utmaningen är att få våra primitiva mekanismer att fungera i det moderna samhället.

 

Anna Maria Weingarten är överläkare inom rehabiliteringsmedicin och hon håller med Katarina Gospic om att det behövs mer kunskaper bland chefer om hur hjärnan arbetar men föredrar att använda begreppet hjärnergonomi framför neuroledarskap. Hon rekommenderar den chef som vill få sina medarbetare att prestera väl att se till att de får röra på sig eftersom motion skärper hjärnas förmåga. Men hon berättar också om en rolig studie som visar att chefen kan pröva att dela ut tuggummin. Kaffe, salviakapsalar och socker visade sig sakna effekt på vår prestationsförmåga, men tuggummituggande höjde den.

– Det kan ha berott på att tuggrörelsen ökade cirkulationen i muskler nära hjärnan, säger Anna Maria Weingarten.

 

Anna Maria Weingarten konstaterar att många chefer är dåliga på att vila. De sover för lite och försöker arbeta med många projekt och uppgifter samtidigt.

– Hjärnan kan bara hålla en sak i medvetandet åt gången. När vi växlar snabbt mellan flera olika uppgifter måste vår hjärnas minnescentrum, hippocampus, arbeta hårt hela tiden och blir lätt överbelastat, förklarar Anna Maria Weingarten.

Sömnsvårigheter är en varningssignal om för hög belastning.

Hjärnan har två regleringssystem för energiuttag, ett för att vara aktiv och ett för service och återhämtning. Återhämtning sker främst när vi sover men hjärnan behöver lite energi för att kunna ställa om mellan systemen. Är vi totalt uttröttade kan vi alltså få svårt att somna, för att hjärnan inte orkar byta system.

Hjärnan han bygga om sig för att klara av att hantera mycket input men det går bara till en viss gräns. Till sist kan det inhibitoriska systemet, alltså hjärnans bromsar, sluta fungera. Alla intryck går osorterade rakt in och vi får svårt att bedöma vad som är viktigt och inte. Aggressivitet kan bli en reaktion.

– Det är ett sätt att skydda oss själva när hjärnans bromsar inte längre fungerar.

Med hänvisning till vår hjärnas reaktioner på stress är Anna Maria Weingarten kritisk till arbete i kontorslandskap. Vi störs av vad de andra i miljön gör och avbryter lätt varandra med både stora och små frågor. Till det ska idag också läggas alla de avbrott och störningar som möter oss via datorn.

– Vi är tröttare på intryck redan från början, säger Anna Maria Weingarten.

Hon har mött många sönderstressade lärare på sin mottagning men också, i sin roll som konsult, handlett rektorer och skolledare.

– Rektorers dagar är ofta sönderhackade. Det blir svårt att bedriva skolutveckling eftersom man aldrig hinner tänka.

 

Eva-Lotta Hultén