Ett monument över alla som dött i krig sedan andra världskriget – det vill konstnären Jon Brunberg skapa. Ritningarna är nästa klara och drömmen är att få ställa ut i FN-skrapan.

För några år sedan bodde Jon Brunberg en period i Berlin och därifrån åkte han direkt till Belfast – två segregerade städer med starkt närvarande historia av konflikt. Samtidigt hade invasionen av Afghanistan nyligen inletts och stora delar av världen tycktes vara upptagna av krig.

• Precis som många andra frågade jag mig hur många människor som fick sätta livet till. Informationen om det var i princip obefintlig och i mitt arbete att ta mig ur detta informationsvakuum började min idé att spira, berättar Jon Brunberg.

  Tanken på ett polynationellt krigsminnesmonument började ta form, förstärktes ytterligare av invasionen av Irak och kunde utvecklas vidare när han fick stipendium från Konstnärsnämnden för att arbeta med idén.

Ett känsligt projekt

Jon Brunberg vill komma bort från konstens exklusivitet och individualitet och låta konst och politik beblanda sig. Och han räds inte de riktigt stora perspektiven. Tidigare har han bland annat varit med och dragit igång Utopist-VM – en tävling öppen för alla som vill visionera om hur en annan och bättre värld skulle kunna se ut. Projektet med det polynationella kringsminnesmonumentet – The polynational war memorial – beskriver han som delvis sprunget ur arbetet med Utopist-VM. Båda handlar om att våga tänka fritt kring hur en annan värld skulle kunna se ut och uppmuntra ifrågasättande av dagens samhälle.

Hans krigsminnesmonument ska hedra alla som dött i krig sedan maj 1945, då andra världskriget tog slut. Målet är att samla tio miljoner namn på både civila och militära dödsoffer, oavsett vilken sida i ett krig de dött på och oavsett nationalitet. Hittills har insamlandet kommit upp i 241 074 namn, som än så länge går att hitta via hemsidan www.war-memorial.net. Att projektet kan vara känsligt är han medveten om; människor som själva förlorat anhöriga i olika krig kan ju finna det stötande att deras närståendes namn nämns sida vid sida med namn på människor som dött för den andra sidan i samma konflikt.

• Jag har fått frågan om det inte finns risk för att skapa konflikter med det här projektet och det vore ju ett skräckscenario om det var så, säger han och slår ifrån sig med händerna.

  För att inte röra upp negativa känslor är han noga med att inte ta ställning för någon sida i konflikterna. Alla ska kunna känna att monumentet är för dem.

Helst en i varje världsdel

Utöver en plats där alla de tio miljoner namnen ska gå att läsa inbegriper monumentet också en konferensdel, ett universitet för konfliktforskning, ett område för trosutövning av alla de stora religionerna (Interfaith center), ett museum, flera informationscentra och en minneslund. När vi träffas på Clarion hotel i Stockholm visas en film om The interfaith center på en av väggarna i lobbyn. Ritningarna till det har gjorts av arkitketgruppen Testbedstudio och visar en strikt geometrisk arkitektur, med stora pyramidala huskroppar mellan öppna grönytor och torg. Runt omkring finns ett pastoralt landskap. Även designen av monumentets övriga delar har gjorts av arkitekter och fler filmer som visar projektets olika byggnader är under produktion.

• Drömmen är att få ställa ut i FN-skrapan, berättar Jon Brunberg.

  Om ett år hoppas han ha kommit så långt att det finns material för en utställning där men före dess ska det visas upp på årets sommarutställning på Wanås, som har temat Förlust.

  Om projektet någon gång kan komma att bli verklighet vågar han inte säga även om han naturligtvis hoppas det.

  • – Byggnaderna går i alla fall att uppföra så det är inte omöjligt.

    Allra helst skulle han vilja att ett sådant här krigsminnesmonument uppfördes i varje världsdel för att öka tillgängligheten. På frågan hur han vågat dra igång ett sådant här jätteprojekt skrattar han och säger att erfarenheterna från Utopist-VM har hjälpt till.

    • Det drog vi igång utan en krona på fickan och utlovade prispengar till den som vann och det löste ju sig. Det är bara att köra.

Faktaruta

Bor: Stockholm

Yrke: konstnär

Ålder: 43

Familj: singel

Aktuell: sommaren 2008, på Wanås, med The polynational war memorial och april-september på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm med ett verk om folkliga massprotester.

Drömmer om: att få se krigsminnesmonumentet uppfört i verkligheten

Favorit bland existerande krigsminnesmonument: Kigali Memorial Center i Rwanda och det pågående projektet Freedom Park i Pretoria, Sydafrika