– Vi är stolta över vår utbildning, men nu vet nog många inte vad de ska tänka, säger fritidspedagogen Åsa Carlsson.

När legitimationsreformen träder i kraft i sommar lämnas hon och många andra fritidspedagoger utan möjligheter att bli legitimerade.

Åsa Carlsson är först tyst och sedan kommer en djup suck:

– Det är klart att det påverkar vår självbild att inte få bli legitimerade. Känslan av att inte vara lika värd kommer upp. Den senaste tiden har jag tyckt att fritids har varit på uppgång men så blir det så här.

Åsa Carlsson blev färdig fritidspedagog 1984 och arbetar på Äsperödsskolan i Uddevalla. Hon beskriver beskedet om att fritidspedagogerna inte kommer kunna legitimeras som ett slag i ansiktet och bekymrar sig både för kvaliteten och löneutvecklingen.

– Vem vill utbilda sig till fritidspedagog när vi behandlas så här? De pratar ju om att korta utbildningen också. Det är klart att vi kan läsa upp oss men jag har arbetat i snart trettio år och tycker att det borde vara värt något.

Åsa Carlsson och modersmålsläraren Tara Husein sitter på Rådhuscaféet invid torget mitt i stan. Det är Lucia och caféets lussekatter är stora och fluffiga och smakar mycket saffran. Tara Husein har arbetat som modersmålslärare i kurdiska i fyra år. De senaste åren har hon studerat parallellt med jobbet och i januari får hon sin lärarexamen i modersmål och svenska som andraspråk. Till skillnad från Åsa Carlsson har Tara Husein alltså en legitimation inom räckhåll. Medan fritidspedagoger tillsammans med studie- och yrkesvägledare inte kan få någon legitimation kommer modersmålslärare och yrkeslärare att sakna krav på att bli legitimerade. De fortsätter ha möjligheter till fast anställning och och får sätta betyg ändå. Det bekymrar Tara Husein.

– Det är viktigt för eleverna att se att inte vem som helst kan undervisa i modersmål. Det behövs utbildning för oss också. Vi ska vara en del av verksamheten i skolan, precis som alla andra lärare. Vi har redan låg status och nu skiljs vi ut inför våra kollegor!

Tara Husein är mycket positiv till lärarlegitimationen. Många av hennes kollegor har redan akademiska examina från sina hemländer och är duktiga lärare men saknar motivation att skaffa sig en examen, vilket hon beklagar. Legitimationen kan fungera som en sporre att skaffa sig en utbildning, menar hon. Åsa Carlsson är lite mer kluven till legitimeringen som sådan men landar till sist i att det nog är mest positivt och en väg att stärka kvaliteten i skolan. Och hon grämer sig lite över att fritidspedagogerna inte hängt med bättre i frågan och slagits för sin rätt.

Tara vänder sig till Åsa och säger:

– Bland oss modersmålslärare finns många som inte är så bra insatta i svenska samhället och det är inte lätt att sprida information i gruppen men det är svårt att förstå varför inte ni fritidspedagoger protesterat!

Åsa Carlsson håller med:

– Alla har liksom hållit det ifrån sig och hoppats att det skulle lösa sig. Det är lite skamligt för oss och jag är arg på att vi fritidspedagoger inte reagerat tidigare.

– En legitimering även av fritidspedagogerna är en viktig kvalitetsgaranti för eleverna. Det är ett jättebekymmer att fritidspedagogerna lämnas utanför, säger Evy Dahlin.

Evy Dahlin arbetar numera som rektor på en skola i Norrköping men är utbildad fritidspedagog och sitter i Lärarförbundets ämnesråd för fritidspedagogik. Och hon är mycket upprörd.

– Signalerna till fritidspedagogerna blir att de borde utbilda sig till antingen förskollärare eller lärare i stället!

Hon tycker att beslutet tyder på bristande insikter om vilken roll fritidspedagogerna ofta har ute på skolorna.

– Vår regering verkar inte insatt i vare sig hur fritidspedagogernas arbete ser ut i praktiken eller i yrkeskårens betydelse för undervisningen. Vi har god utbildning i metodik och pedagogik och många undervisar i estetiska ämnen som de har bra kompetens för.

Evy Dahlin menar att fritidspedagogerna är experter på att skapa goda sociala relationer som är en viktig förutsättning för lärandet. Som fritidspedagog har man ofta också bättre kunskaper om och koll på den stora del av lärandet som sker utanför skolan. Hon pekar på att det kan bli svårare för många skolor att få till heltidstjänster när fritidspedagogerna inte längre är behöriga att arbeta på samma sätt som tidigare. Evy Dahlin hyser farhågan att det kommer göra yrket mindre attraktivt och fritidspedagogernas status på skolorna lägre.

– Jag uppfattade det som att fritidspedagogerna hade vind i seglen när vi fick gehör för våra synpunkter i samband med lärarutbildningspropositionen men det här kan ge yrket världens knäck. Vi kommer fortsätta att trycka på hos politikerna om detta!

Anna-Karin Hedenskog sitter i Lärarförbundets ämnesråd för flerspråkighet och hon är långt ifrån lika oroad som Ewy Dahlin. Som rektor för modersmålslärarna i Malmö tror hon inte att legitimationsreformen kommer spela någon avgörande roll vare sig för henne eller hennes personal. De flesta är redan behöriga och kan söka legitimation.

– Jag tror att beslutet att undanta modersmålslärarna är en eftergift till hur det ser ut i många små kommuner. Där är det ofta svårt att hitta behöriga modersmålslärare och eftersom kravet på kommunen att tillhandahålla modersmålsundervisning faller om man inte kan hitta lämpliga lärare så ser jag det som att regeringen tagit ett barnperspektiv på denna fråga. Det ska inte bli för lätt att smita undan att ge modersmålsundervisning genom att säga att det saknas behöriga lärare.

Ett samtal med Anna Neuman, sakkunnig i Jan Björklunds stab, bekräftar att yrkeslärare och modermålslärare lämnades utanför legitimeringen av pragmatiska skäl:

– Det är så stor brist på sådana lärare att krav på legitimation skulle ställa till för mycket problem, konstaterar hon.

Anna Neuman säger att det finns en förhoppning om att situationen kan förbättras i och med en förändrad utbildning för yrkeslärarna. Vad gäller modersmålslärarna berättar hon bara kort att det ”förs en diskussion” om hur man ska gå vidare med frågan. Några konkreta förslag på utbyggda utbildningsmöjligheter existerar inte än. När det gäller fritidspedagoger och studie- och yrkesvägledare är beskedet klarare. Det finns inga som helst planer för att dessa grupper ska bli legitimerade i framtiden. Såvida de inte kompletterar med studier för att få lärarbehörighet. Nyckelordet är ”undervisning”.

– Målet med legitimationen är att stärka kvaliteten på undervisningen. Det finns inga planer på att ge legitimation till fritidspedagoger eller studie- och yrkesvägledare. De undervisar inte.

Hon tror inte att det kommer leda till statusproblem för de utestängda grupperna:

– Man har olika roller och villkor. Om fritidspedagoger är inne i klassrummen och undervisar så bör deras arbetsgivare se till att de blir behöriga, slår Anna Neuman fast.

En som är skeptisk till Anna Neumans synsätt är Mikael Damberg, utbildningspolitisk talesperson för socialdemokraterna. Han är visserligen positiv till lärarlegitimationerna men betonar att han ser regeringens proposition bara som det första steget på vägen.

– Om man anger praktiska skäl för att vissa grupper inte behöver bli legitimerade så måste man titta på exempelvis vilka fortbildningsinsatser som behöver göras och anta den utmaning som finns i att fler ska kunna bli legitimerade, säger han.

Att några grupper helt ställs utanför legitimationsreformen är han mycket kritisk till eftersom han menar att hela skoldagen bör kvalitetssäkras.

– Fritidspedagogerna är inte precis övervärderade idag. Det har pågått en utarmning av fritidsverksamheten länge och det är de elever som har svårast att nå målen som kommer drabbas hårdast om det inte satsas där, säger han.

Kanske är legitimationsreformen en avspegling av vilka typer av kunskaper som har status för den nuvarande regeringen. Det lärande som räknas som så värdefullt att det bör kvalitetssäkras är det formella lärandet och det som kan användas för att jämföra eleverna med varandra.

För Tara Husein, Åsa Carlsson och deras kollegor blir deras redan låga status hur som helst extra befäst när de kommer tillbaka till skolan efter sommarlovet. Då har den nya reformen trätt i kraft och stora grupper av skolans personal lämnas utanför.

Eva-Lotta Hultén