En civilkuragelag är på gång – men kan man lagstifta fram mod? Brian Palmer håller kurser på temat civilkurage och menar att en bättre väg är att låta människor inspireras genom möten med modiga personer.

Joan Baez strömmar ut ur högtalarna och föreläsningssalen fylls av människor i alla åldrar. Ett par minuter över sex slår Brian Palmer av musiken och välkomnar kvällens gäst, idéhistorikern och författaren Sven-Eric Liedman. I kväll är det hans tur att svara på studenternas frågor om vad mod är, om han själv visat civilkurage någon gång och om bildningens inverkan på människors förmåga att ingripa.

Kursen som Brian Palmer leder heter ”Civilkurage – att leva som idealist i en hård värld”. Den ges genom religionsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet och kretsar kring intervjuer och samtal med inbjudna personer som själva visat mod eller har arbetat med frågan på andra sätt. Tanken är att om man får möta och lyssna till modiga människor så inspireras man att själv visa civilkurage. Tidigare gäster på Brian Palmers kurser har exempelvis varit Maria-Pia Böethius, Ingvar Carlsson och KG Hammar.

– Men jag har lärt mig att de mest intressanta och lärorika mötena ofta kan vara med personer som inte alls är kända, som till exempel sjuksköterskan Carina Högberg som hejdat ett slagsmål hon fått syn på från sin bil. Det blir en närmare och mer relevant historia för studenterna att lyssna på, berättar Brian Palmer när vi ses på hans rum på universitetet.

Några andra sådana ”vanliga” människor som intervjuats på hans kurser är Eva Kallai – en polis som anmälde sina kollegor för övervåld, busschauffören Nikeolai Jungsien som avstyrde en pågående misshandel, och Lisa Westberg som byggt upp trädgårdsverksamhet i utsatta delar av Bronx i New York.

Skönheten i att vara modig

Redan som student var Brian Palmer en engagerad fredsaktivist och tillsammans med sina rumskamrater gjorde han upp listor över beundransvärda människor genom historien. Listorna fylldes efter hand på med historiska personer och människor de kunde läsa om i medierna. I mitten av 80-talet skrev han sin avhandling i socialantropologi, Wolves at the Door, om solidaritet i Sverige och konceptet med intervjukurser utarbetade han sedan som vid Harvarduniversitetet där han fick pris som en av de mest populära lärarna. Hans intervjuföreläsningar svämmade över av unga entusiastiska studenter. För fyra år sedan lämnade Brian Palmer sin anställning som lektor vid religionsvetenskapliga institutionen på Harvard för att flytta till Sverige. Han säger med ett skratt att det var på flykt undan Bush’ sköna nya värld.

I Sverige har han hållit kurser på Stockholms lärarhögskola och vid Uppsala och Göteborgs universitet.

Brian Palmer har observerat att många av de personer som bjudits in för att de visat mod och civilkurage har haft någon slags tro eller stark övertygelse, inte nödvändigtvis av religiöst slag. Det är en observation som stämmer överens med den forskning som finns på området. Forskningen visar också att de modiga människorna ofta kommer från en ickeauktoritär familj. Det har varit chocken över att det de trott på inte stämmer som fått dem att slå larm, det må vara om missförhållanden under Irakkriget eller om bolagsfusk. Han ger också flera exempel på personer som framstått som både blyga och osäkra men ändå vågat stå upp för rättvisa eller kasta sig in i samhällsdebatten, som Rachel Carson.

Genom att se det vackra i att vara modig och av att studera exempel på människor som varit det utvecklas en vilja att vara som dessa personer. De ingjuter styrka och man får en klar förebild och en inre auktoritet att luta sig emot den dag man hamnar i en situation som pockar på civilkurage. Kanske vågar man säga ifrån på mötet på jobbet, stå upp mot sin chef eller säga ifrån när någon fäller rasistiska kommentarer, säger Brian Palmer.

Hittills har han inte själv råkat in i någon situation där han riskerat sitt liv eller allvarliga skador men kanske, säger han, har han blivit mer risktagande. I den akademiska världen ses det inte som fint att vara aktivist och arbeta med folkbildning på det sätt han gör och hos vissa av hans akademikerkollegor har hans engagemang och hans sätt att undervisa stuckit i ögonen, liksom att han satsar aktivt på att delta i samhällsdebatten.

Skolan har ett stor ansvar

Brian Palmer tycker att förslaget om en civilkuragelag har fört det positiva med sig att det har väckts en debatt om den enskildes ansvar men i praktiken tror han att en sådan lag skulle få mycket liten effekt på folks villighet att lägga sig i. Och han ser två problem:

– Dels riskerar den föra med sig att personer som egentligen saknar kapacitet att ingripa känner sig tvungna att göra det och då blir skadade och dels riskerar man att polisen får svårare att hitta vittnen vid brottsutredningar. Om man inte ingripit så kanske man frestas att påstå att man inget sett alls, av rädsla för att själv bli straffad för sin passivitet.

Brian Palmer menar att skolan har ett oerhört stort ansvar för att skapa civilkurage i samhället.

– Så mycket mer i skolan borde handla om hur vi förhåller oss till varandra och mindre om matte och läsande. Jag lärde mig själv att läsa väldigt sent och det har inte hindrat mig från att ha en akademisk karriär. Frågorna om vad man gör om någon är ledsen eller har skadat sig eller är mobbad – och hur man gör för att trösta eller inkludera alla – det borde vara centrala aktiviteter! säger Brian Palmer

Han anser att skolan borde satsa mindre på tävlande och mer på samarbete och träning i hur man tar hand om varandra, hela vägen från de första årskurserna och upp på universitetsnivå:

– Det är mycket viktigare att veta hur man hjälper någon som blir retad än att kunna räkna ut ytan på en triangel!

Även för vuxna vill han se aktiviteter som skapar mod och han nämner folkbildningskampanjen Om detta må ni berätta som exempel på vad man skulle kunna göra, gärna med många olika aktörer inblandade för att undkomma politisk styrning.

Minst en gång per vecka föreläser Brian Palmer om mod och civilkurage utanför universitetet, för lärare, politiker, rotarymedlemmar och intresserad allmänhet och under hösten håller han föredrag för bland andra Läkare utan gränser, Forum för Levande historia och gymnasister i Stockholm. I november lämnar han Göteborg för ett år vid Uppsala universitet och därefter väntar troligen en osäker frilanstillvaro – ett resultat av hans engagemang och något oakademiska stil.

Eva-Lotta Hultén

Fotnot Rachel Carson uppmärksammade med sin bok Tyst vår den eskalerande miljöförstöringen. Boken blev ett startskott för den moderna miljörörelsen på 60-talet.

Faktaruta civilkuragelag

Förslaget att införa en civilkuragelag lades fram av kristdemokraterna och den borgerliga alliansen är nu överens om idén. Under hösten pågår den utredning som syftar till att ta fram förslag på lagens utformning och tanken är att den ska träda i kraft senast 2010. Trolig straffpåföljd för att inte ingripa vid situationer där människor eller egendom utsätts för skada är böter.

I Norge, Danmark, Finland, Frankrike, Schweiz och Belgien finns lagar som slår fast att man måste ingripa om man ser brott begås.