På Bleketskolan ska alla elever oavsett kön ges samma möjligheter till utrymme i klassrummet och känna lika ansvar för arbetsmiljön. Läromedel man använder ska vara analyserade ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Det går att förändra! heter boken om Bleketskolans jämställdhetsarbete.

Den ene mannen säger ”Men är det inte så att genus och jämställdhet är frågor som rör alla, även dig och mig?” Den andre svarar ”Alltså jag har precis vant mig vid sopsorteringen. Man måste väl få leva lite också?”

 Satirteckningen är gjord av serieskaparen Nina Hemmingsson och hänger som inramad tavla på Anneli Gustafssons arbetsrum. Hon är rektor för Bleketskolan på södra Tjörn. Utanför river stormen och piskar upp höga vågor över de bohuslänska klipporna men inne i korridorerna råder lugn. Det är bara någon vecka kvar till jullovet. Sexorna Alfa Dahlgren och Ludwig Toresson har lämnat julpysselstunden i klassrummet för att tillsammans med sjuan Hampus Bäcklund, Anneli Gustafsson och pedagogerna Bodil Karlsson Ejwertz och Christina Ekeblad prata om Bleketskolans jämställdhetsarbete.

Eleverna berättar att de bland annat har samtalat om vilka leksaker man fick som liten och hur det skiljde sig åt mellan pojkar och flickor.

– Tjejerna hade fått mer typiska killsaker än vad killarna hade fått tjejsaker. Jag tänkte, varför är det så? Det borde inte vara det, säger Alfa Dahlgren.

Hampus Bäcklund berättar att det blev väldiga diskussioner i klassrummet när de hade sett filmen Tusen gånger starkare.

 – Några killar tyckte att tjejerna fick väl prata högre och säga ifrån om de ville höras, och så tystade de tjejerna när de försökte prata. Jag satt bara och gapade och tyckte det var konstigt att de inte själva såg att det blev precis som på filmen.

Alla tre eleverna konstaterar att det verkar som att vissa killar tar det väldigt personligt när man kritiserar könsroller. Från filmen känner de också igen fenomenet att lärare kan uppmuntra flickor att ta för sig men sedan bli irriterade om de verkligen gör det. Samtidigt kan de också se att lärare faktiskt kan vara orättvisa till killars nackdel:

 – På min förra skola så var det en lärare som hela tiden sa till killarna mycket mer. Så fort någon kille reste sig för att vässa pennan så frågade hon vart man skulle och det gjorde hon inte med flickorna, säger Ludwig Toresson.

En handlingsplan upprättades

På Bleketskolan hade man redan drivit ett kortare jämställdhetsprojekt då man bland annat bedrev ”jämtspaning” och tillsammans med eleverna kartlade hur flickor respektive pojkar umgicks och var de fanns på rasterna. När Anneli Gustafsson tillträdde som rektor några år senare tog arbetet fart igen. Hon hade med sig ett stort intresse för demokrati och jämställdhet och tillsammans med pedagogerna Bodil Karlsson Ejwertz och Eva Envall upprättades en handlingsplan.

 – Vi samlade in idéer från våra kollegor och gav konkreta förslag på hur vi skulle gå till väga, berättar Bodil Karlsson Ejwertz.

Två mål stadgades: att alla elever oavsett kön ska ha samma möjligheter till utrymme i klassrummet och få ta samma ansvar för den gemensamma arbetsmiljön samt att de läromedel man använder ska vara analyserade ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Skolan kom också fram till att alla lärare skulle läsa böckerna Tusen gånger starkare av Christina Herrström och Med uppenbar känsla för stil av Stefan Mendel-Enk och att alla skulle lära sig vad härskartekniker är. Några av pedagogerna läste också distanskursen Jämställdhet i praktiken, vid Umeå universitet och delade med sig av kunskaper till sina kollegor. I ett kommunalt nätverk för jämställdhet fick personalen möjligheter att utbyta tankar, tips och idéer och ta in föreläsare.

Forskning de har använt sig av är bland annat rapporter från Delegationen för jämställdhet i skolan som Flickor och pojkar i skolan – hur jämställt är det? och Könsskillnader i skolprestationer – idéer om orsaker.

 Motstånd har ersatts av stolthet

 Eftersom pojkar halkar efter i betygsstatistiken försöker personalen på Bleketskolan att prata med eleverna om vad det beror på och varför det anses fel att plugga om man är kille. Tillsammans med skolbibliotekarien arbetar Bodil Karlsson Ejwertz också med en läsecirkel för att öka elevernas ordförråd och höja läsförståelsen, vilket är särskilt effektivt för killarna.

 – Vi tror att vi ställer för låga krav på killarna. Flickor har fostrats att ta ansvar sedan de var små medan pojkar får höra att de ska få leka av sig. Pojkarna har blivit mer servade och det lever kvar upp i åldrarna, säger Anneli Gustafsson.

Alfa berättar att på hennes förra skola fick hon ofta vänta när pojkar krävde hjälp snabbt och pratade rakt ut i stället för att räcka upp handen. Så blir det nog för att man inte står ut med tjatet, tror Anneli och får medhåll av Bodil och Christina.

En sak man prövat på Bleketskolan för att få syn på vad som sker i klassrummen är att filma lektioner och analysera pedagogens sätt att agera ur genussypunkt. Bodil Karlsson Ejwertz var en av dem som lät sig filmas.

– Det var en skräckupplevelse men lärorikt. Jag ville få syn på vad jag gör för att kunna ändra på mig. Jag kunde se att jag lotsade en pojke mer än nödvändigt och att jag hade mer koll på och gav mer tid till pojkarna.

– Och detta trots att du blev filmad och är så medveten! utbrister Christina Ekeblad, för att understryka hur svårt det är att göra rätt.

– Det kanske vore bra att alltid tänka som att man hade en kamera som filmar en. Då skulle man nog skärpa sig inflikar Hampus Bäcklund.

Mestadels är han väldigt positivt inställd till sina lärare på Bleketskolan. Han tycker de är medvetna och bra och Alfa och Ludwig håller med. De känner sig tagna på allvar, får diskutera könsroller och normer och det här med genustänkande känns numera ganska vant och självklart, säger Ludwig. Skulle de ändå se att lärarna gör något tokigt så skulle de säga till. Också i kollegiet växer medvetenheten. Alla pedagoger är inte lika entusiastiska men Bodil och Christina berättar att även de som var lite mer motsträviga i början nu har fått upp ögonen för de normer och könsmönster som påverkar oss alla.

 – Motståndet har luckrats upp och ersatts av intresse och stolthet över vad vi åstadkommer, säger Bodil Karlsson Ejwertz.

Det är aldrig fel på eleverna

Framför oss på bordet ligger den alldeles nytryckta boken Det går att förändra!, som är skolans egenproducerade metod- och inspirationsbok för att skapa jämställdhet i grundskolan. Den är skriven i samarbete med jämställdhetskonsulten Johanna Sjons, som på så sätt har fått nära inblick i Bleketskolans jämställdhetsarbete. Hon ser positivt på att Bleketskolan gör breda satsningar som gynnar alla, men som även har ett tydligt könsperspektiv. Som ökat fokus på läsning och att använda sig av undervisning som passar olika lärstilar. Johanna Sjons har varit med och tagit fram verktyget för granskning av läromedlen. Alla skolans läromedel ska förses med särskilda klisterlappar där man kan markera hur könsmedveten boken är. Rött står för ”könsblind, stereotyp”, gul för ”könsmedveten men påverkad av normer” och grönt för ”inkluderande, genusmedveten”. I bokens finns en manual för hur man kan gå till väga vid analysen.

– Ofta glöms själva undervisningen bort när man jobbar med jämställdhet i skolan. Att analysera och märka böcker är väldigt handlingsinriktat vilket kan göra det enkelt att komma igång, säger Johanna Sjons.

Hon rekommenderar andra skolor som vill arbeta med jämställdhet att från ledningshåll vara tydlig med varför man vill arbeta med frågan. Man måste också fokusera på vad man kan göra på sin egen nivå i stället för att tänka att det är andra som ska ändra på sig.

– Eleverna är som de är och det är aldrig fel på dem. Det är man själv som pedagog man ska arbeta med att förändra.