I skogarna utanför Norrköping ligger kurorten Lilla lugnet. Där samlas vetenskapsmän, spökjägare, fina damer och lycksökare för några dagars samvaro och äventyr. Men bara på låtsas – Lilla Lugnet är ett lajv. En alternativ verklighet skapas och deltagarna improviserar fram en handling. Skogen är scen.

 

Några i sällskapet försöker hinna plocka kantareller men viltmästare Frost närmast rusar fram över stock och sten. Han håller en utläggning om att äng är åkers moder och visar samtidigt på vildsvinens framfart i markerna. En dam i svepande lång kjol och liten hatt på sned har svårt att hänga med i det raska marschtempot och fnyser att den här vildmarksexkursionen allt blev lite väl vild. Och vildare ska den bli. När halva sällskapet hunnit ner till sjön hörs plötsligt ett skrik: ”Det ligger en kvinna i vattnet!” Oro sprider sig i ledet och alla hastar ner till stranden.

Professor Jens Stridén som var den som ropade, leds snabbt bort, förvirrat mumlande. Kvinnan i vattnet är ett spöke som lockar folk att dränka sig. Medan större delen av sällskapet vandrar vidare genom skogen får professor Stridén hjälp av sällskapet Övergast som dokumenterar paranormala fenomen i området. Han intar ett piller som gör att han genast glömmer sin otäcka upplevelse.

På lägergården Ämtetorp i Kolmårdens skogar utspelas lajvet Lilla Lugnet. Runt 85 personer har samlats för att under fyra dagar spela improvisationsteater utan publik. De flesta är mellan 18 och 35 men den yngsta deltagaren är bara tre år (och i sällskap med sina båda lajvfrälsta föräldrar) och de äldsta är i sextioårsåldern. Lajvet utspelas år 1890 i kurortsmiljö men allt är inte riktigt som det verkliga 1890-talet. Människor reser obehindrat över hela världen med hjälp av snabba luftskepp, kvinnor och män är relativt jämställda och diverse mystiska uppfinningar demonstreras under de fyra dagarna. I ett lajv är allt möjligt, i alla fall inom de uppställda ramarna.

Runt torp, lada och uthus har tält för boende och aktiviteter satts upp. Högst sannolika kurortsaktiviteter som brunnsdrickning, morgongymnastik, krocketturnering, promenader och musikaftnar varvas med mer fantastiska inslag som spökjakt, morddramer och luftskeppsturer till Paris. Detaljerna är viktiga förklarar arrangörerna Sara Salkvist och Michaela Thunberg. Förutom att de har tapetserat väggarna i ladan, klätt in alla moderna vattentunnor av plast med tyg och skaffat fram tidsenligt möblemang har de också gjort egna affischer, checkar, vykort och tagit bort etiketterna på några hundra flaskor med läsk och klistrat dit nya i gammal stil. ”Lilla Lugnets hälsobrus. Innehåller koffein och nikotin” står det på dem.

 

Sara Salkvist beskriver lajvandet i Sverige som en gräsrotsrörelse.

– Det finns nog ingen som tjänar pengar på det i Sverige idag. Lajven ordnas av vanliga personer som gillar att lajva själva.

Deltagande, inklusive mat och boende i fyra dagar, kostar på Lilla Lugnet mellan 500 och 750 kronor, och det anses vara ett dyrt lajv. På många lajv sover man ute i skogen, under bar himmel.

– Lilla Lugnet är ett bekvämt semesterlajv så vi attraherar fler grupper av människor, förklarar Michaela Thunberg.

– På detta lajvet kommer det heller inga troll mitt i natten och slår en, säger Sara och skrattar.

På Lilla Lugnet spelar de föreståndare och receptionist. På så vis kan de både sköta de praktiska sysslor som arrangörsrollen medför och ändå delta i rollspelet. Många av deltagarna spelar kockar, husor, gårdskarlar och andra roller som också har praktiska sysslor inskrivna i sina karaktärer.

Gården Ämtetorp har varken el eller avlopp och maten får delvis tillagas utomhus över öppen eld. Det är fem kilometer genom skogen till närmaste granne. Som arrangör letar man efter avskildhet, förklarar Sara Salkvist. Då är risken för att bli störd av nyfikna förbipasserande eller av den moderna tidens ljud liten. Dessutom är det skönt med det lugn som uppstår ute i skogen:

– Här finns igen stress och inga mobiltelefoner. Det är som semester från allt modernt, säger Michaela Thunberg.

Stefan Olausson, i smårutig kostym och rundkullig hatt, avbryter då och då sitt lajvande för att ta en ensam promenad i skogen med sin högst verkliga hund. Han har tidigare själv arrangerat några lajv och berättar att den bästa miljön är en trolsk, lite gles skog som det är lätt att både röra sig och sätta upp tält i.

Precis som flera andra är han mån om att lajvande avmystifieras. Det är helt vanliga människor av alla de sorter som lajvar, arrangemangen är oftast helt alkoholfria och många är vana vid att röra sig i skog och mark och känner väl till allemansrätten.

– Skriv gärna att vi alltid söker efter bra miljöer för lajv och vi betalar hyra!, uppmanar han.

Privat arbetar han inom förskolan och tycker att lajvandet hjälpt honom att utvecklas som sagoberättare. Tillbaka inne på lajvområdet återtar han sin identitet som barsk herre:

– Jag fick stryk varenda dag när jag var liten och det har bara gjort mig gott!

 

Det är sensommar och omväxlande sol och häftiga regnskurar under lajvets första dagar. Fröken Soraida från sällskapet Övergast menar att det ombytliga vädret kan bero på områdets höga paranormala aktivitet och de energier som styr dem. Förutom småprat och vindsus hörs inte många ljud. När plötsligt ett flygplan drar fram över himlen samlas genast några kurortsgäster ute på gräsmattan för att betrakta detta ”superluftskepp”.

Lajvrörelsen i Sverige är runt 20 år gammal. Från början var det mest människor som börjat med bordsrollspel som deltog men efterhand har nya grupper tillkommit. Många är gamla scouter och killar som gjort lumpen – grupper som är vana vid friluftsliv, berättar arrangören Pierre Salkvist, alias viltmästare Frost. En del håller på med amatörteater och andra söker sig till lajvandet genom ett intresse för historia eller hantverk. Att köpa dräkter, låtsassvärd och andra tillbehör kan bli dyrt och de som inte kunde sy innan lär sig ofta efterhand. På Lilla lugnet syns många vackra och mycket välarbetade sekelskiftesdräkter. Åtskilliga deltagare har dessutom flera olika dräkter som de byter emellan. Några kvinnor snubblar runt i det våta gräset och på skogsstigarna i krinoliner och klänningar med släp. En del av herrarna har käpp och cylinderhattar, andra mer fantasifulla kreationer som kanske kan passa luftskeppsredare på ett alternativt 1890-tal. Janne Danielsson, alias Agaton Stål, berättar att han lägger många timmar på att leta på second hand efter rätt kläder. Sedan syr han om och fixar. Skinnrocken han har på sig är full av nitar och skruvar. Som lajvare har han gestaltat en lång rad olika figurer:

– Allt från en bisexuell, fransk vampyr till en mumlande trollkarl. Det är lättast att gå in i en karaktär om man väljer en dialekt eller brytning. Trollkarlen var inspirerad av Martin Ljung, förklarar han.

Tillsammans med kompisen Raymond Johansson åker han på alla sorters lajv och de kan berätta flera roliga anekdoter om hur utländska bärplockare och andra skogsflanörer plötsligt fått möta två meter långa troll ute i skogen.

– Då får man gå ur sin roll och visa vänlighet och förklara. Folk i Sverige är artiga och lämnar oss i fred sedan, säger Raymond Johansson.

 

 

 Faktaruta

Lajv, eller levande rollspel, är improvisationsteater utan publik. Arrangörerna sätter upp en ram för spelet och kan ordna vissa ”spelöppningar” – händelser som är möjliga att improvisera vidare från, men spelet bygger alltid på deltagarnas egna initiativ. Deltagarna skapar sina egna karaktärer genom att skaffa dräkter och tänka ut egenskaper. Ett lajv kan pågå i bara några timmar eller i många dagar. Det finns många olika typer av lajv: fantasy, historiska, nutids- och framtidslajv. Mest populära är fortfarande fantasylajven, som var de som uppstod först. På uppgång är postapokalypslajven. Idag finns mellan 2000 och 5000 aktiva lajvare i Sverige. Tre stora och återkommande lajv är Krigshjärta (fantasy), Ödesväv (fantasy) och Kampen i ringen (vikingatid).

 

Källa: Spelhobbyförbundet Sverok