Naturskydd i ett förändrat klimat. SkogsEko oktober – 10

 

Jordens klimatzoner förflyttas norrut med i medeltal 420 meter per år och aldrig tidigare i jordens historia har en förändring av klimatet skett så snabbt som idag. Det kan medföra att vi måste skydda större områden, menar Olle Höjer, expert på områdesskydd vid Naturvårdsverket.

På hundra år kommer temperaturen enligt SMHI:s beräkningar att öka med runt fem grader i vårt land. Norra Sverige får ett klimat som liknar det i Sydsverige och Götaland kommer i sin tur att ha ett klimat som i Holland. Nederbörden ökar kraftigt i hela norra Sverige och i södra delarna av landet blir somrarna enligt klimatmodellerna betydligt torrare. Kan vår flora och fauna anpassa sig efter förändringarna och hur ska man hantera det svenska naturskyddet?

Tommy Lennartsson är forskare vid Centrum för biologisk mångfald, vid Statens lantbruksuniversitet. Han är inte särskilt orolig för att naturreservat och nationalparker i södra Sverige skulle förlora sina naturvärden med ett varmare klimat:

– Sydverige befinner sig i norra delen av en naturtyp som sträcker sig långt söderut där man redan har ett mildare klimat så den sydsvenska naturen klarar betydligt mer värme än idag, säger Tommy Lennartsson.

  • Men det finns sydliga miljöer som av andra skäl är känsliga för klimatförändringarna.
  • – Torkpräglade miljöer i sydöstra Sverige kan förändras mycket med mer nederbörd och vissa miljöer som formas av landhöjningen kan också byta skepnad när havsnivån höjs, säger han.

Den skyddade natur som hotas av klimatförändringarna finns alltså framför allt i norra Sverige, enligt Tommy Lennartsson. När temperaturen höjs kryper trädgränsen uppåt och vi riskerar att bli utan kalfjäll.

  •  
      – De känsliga arter som vi vill skydda och som idag finns i lågalpin miljö kan kanske flytta uppåt på fjällen men för dem som redan finns i högalpin miljö går det ju inte att komma högre upp och de riskerar att försvinna, säger Tommy Lennartsson.

Men han betonar att vi inte kan veta säkert vad som kommer att hända. Det kan också bli så att känsliga arter i lågalpin miljö helt enkelt slås ut när granskogen kommer krypande och att de i högalpin miljö klarar sig bättre. Vissa arter kan kanske också förflytta sig norrut men Tommy Lennartsson menar att det idag är långt mellan de skyddade ytorna och att växterna inte på egen hand kan hoppa mellan reservaten. Kanske måste man arbeta mer med att inplantera utrotningshotade arter i skyddade miljöer.

     

Sverige har gjort flera internationella åtaganden om att försöka mildra och förebygga negativa effekter av ett ändrat klimat på växt- och djurliv. Naturvårdsverket är en av de ansvariga myndigheterna för att vi lever upp till de internationella åtagandena:

    – Vi kommer att genomföra analyser av hur långsiktigt funktionella de skyddade områdena är och vilka möjligheter till kontakt som de har med varandra. Vi tittar nu exempelvis på nyckelbiotoper i närheten av skyddade områden och om staten och skogsbruket klarar att bevara dem, säger Olle Höjer, expert på skyddade områden vid Naturvårdsverket.

    Enligt Olle Höjer har Naturvårdsverket länge arbetat med att skydda större, sammanhängande områden. Stora områden har ofta en bättre motståndskraft mot förändringar, en större resiliens, på forskarspråk. Det kan göra att de stora skyddade områden som finns i de fjällnära regionerna har ganska goda möjligheter att fortsätta hysa ekosystem med känsliga arter, enligt Olle Höjer.

Liksom Olle Höjer betonar Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson vikten av möjligheter för arter att röra sig mellan skyddade områden. Det gör att naturen runtom reservaten får större betydelse i ett ändrat klimat och därför menar Mikael Karlsson att det är viktigt med en ökad miljöhänsyn generellt i skogsbruket.

  •  
       
  • – Det måste finns spridningskorridorer mellan reservaten och då är ett mindre intensivt skogsbruk en viktig del. När naturen utsätts för stress från klimatförändringarna måste vi minska den människoskapade stressen, säger han.

    Han bekymrar sig lite för de röster i debatten som menar att det är onödigt att avsätta mark för skydd när vi inte vet vad klimatförändringarna kommer att ställa till med och menar att forskningen inte ger något stöd för ett sådant synsätt. Ett varmare klimat kan i stället kräva mer av oss i form av fler reservat och ökad skötsel av skyddade områden. Redan idag sköts många reservat aktivt om de fått sina höga naturvärden genom människans påverkan och Mikael Karlsson menar att vi i framtiden kan komma att behöva sköta många fler av våra reservat för att mångfalden ska kunna bevaras.

    Något som både Mikael Karlsson, Tommy Lennartsson och Olle Höjer påpekar är att på många platser har skogsbruket och jordbruket större betydelse för artsammansättningen än vad klimatförändringen har. Människoskapade naturvärden är generellt inte särskilt känsliga, menar Tommy Lennartsson. Det bidrar också till att markerna i södra Sverige, som är mer av kulturlandskap är de i norr, troligen klarar sig bättre när klimatet blir varmare. I andra änden finns de naturligt värdefulla miljöer som är så gott som opåverkade av människan och som är mycket känsliga för klimatets förändringar.

    Alla tre trycker på skogsbrukets ansvar för att inte bedriva ett skadligt skogsbruk i ett nytt klimat.

  • – Det är ett stort problem för samhället och den biologiska mångfalden att 20-25 procent av slutavverkningarna inte lever upp till lagkraven Att upphöra med skadligt skogsbruk i anslutning till skyddade och skyddsvärda biotoper är sannolikt en av de viktigaste förebyggande klimatanpassningsåtgärderna, slår Olle Höjer fast.

Nobanis är ett nordeuropeiskt samarbetsorgan som bildats för att övervaka spridningen av arter till nya regioner. Enligt Nobanis statistik hotas Sverige av 244 invasiva eller potentiellt invasiva arter – det vill säga arter som riskerar att sprida sig och hota mångfalden i den inhemska floran och faunan. Bara några tiotal av dessa hotar den skogliga mångfalden och Olle Höjer på Naturvårdsverket betonar att det framför allt är hotet från arter som människan aktivt inplanterar som kan komma att bil ett problem. Han nämner contortatall och sykomorlönn.

En reaktion på ”Naturskydd i ett förändrat klimat. SkogsEko oktober – 10

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s