Riskbedömningar förbättrar arbetsmiljön. Pedagogiska magasinet mars- 13

För fyra år sedan inleddes Arbetsmiljöverkets inspektioner av skolledarnas arbetsmiljö i 52 kommuner i Västra Götaland. Många fick omfattande kritik och i flera av kommunerna blev det startskottet för nya sätt att organisera arbetsmiljöarbetet.

 

Som ett litet barn intill långa vuxna hukar den gula enplansbyggnaden nedanför höghusen i gult tegel. Strax innanför dörren har förskolechef Marianne Barud sitt kontor. Hon har ytterligare fyra förskolor under sina vingar och just den splittrade arbetssituation som det innebär hade hon gärna ändrat på.

– Personalen vill kunna träffa mig och prata om frågor som rör just deras förskola men det är svårt när jag bara är där någon dag i veckan.

Hon hade också uppskattat att ha färre medarbetare. Att hinna med löne- och utvecklingssamtal för 44 personer tar tid. Marianne beräknar att 80 procent av hennes tid går till administrativa uppgifter, vilket bara lämnar tjugo procent kvar att agera pedagogisk ledare. Det omvända förhållandet hade varit mer optimalt.

Det är för att diskutera arbetet med att förbättra arbetsmiljön för henne och alla andra skolledare i Göteborg som vi slagit oss ner i de röda fåtöljerna. Med finns också Torgny Tjärnskog, ordförande för Lärarförbundet skolledarförening och huvudskyddsombud för skolledarna i kommunen.

Precis som många andra kommuner fick Göteborg hård kritik när Arbetsmiljöverket gjorde inspektion 2010.  Det rådde oklarhet kring lokalansvar och säkerhet, dubbelt ledarskap skapade otydlighet och det fanns brister i arbetsmiljöutbildningen. Många skolledare arbetade dessutom mycket övertid och tidrapporteringen fungerade inte.

Efter en överenskommelse mellan lärarfacken och kommunen finns numera ett system för tidrapporteringen. Vid 80 timmar övertid görs en uppföljning där man ser över skolledarens arbetsbelastning och helhetssituation och en handlingsplan för att komma tillrätta med problemen upprättas.

 

Torgny Tjärnskog berättar att det länge funnits inarbetade men informella sätt att lösa saker tillsammans, fack och arbetsgivare, i Göteborg. Efter inspektionen krävde facket ett mer aktivt och organiserat arbete med riskbedömningar, både kontinuerligt och inför förändringar som omorganisationer, personalneddragningar och ombyggnationer. De gamla strukturerna, där fack och arbetsgivare regelbundet träffades för att prata, formaliserades genom ett samverkansavtal. I varje förvaltning finns nu en samverkansgrupp och det finns även samverkansgrupper för varje sektor. När frågor som kräver riskbedömningar kommer upp bildas en tillfällig samverkansgrupp med fack och arbetsgivare. I riskbedömningarna tar man upp både vad som händer med rektorers och förskolechefers funktion och hur det påverkar ekonomi och verksamhet. I dokumentet som blir resultatet finns också en handlingsplan för hur man ska hantera de problem som riskerar att uppstå.

 

 

En av de största förändringar som skett i kommunen efter att inspektionen gjordes är när 21 stadsdelar förra året blev till tio. Då fick det nya arbetssättet en ordentlig prövning. Förändringen medförde att organisationer och arbetssätt i olika stadsdelar skulle göras om och jämkas samman. Samtidigt renodlades organisationerna så att förskola och skola arbetade var för sig. Ett nytt chefsled infördes, när områdeschefer kompletterades med sektorschefer. I riskbedömningen diskuterades hur man på enhetsnivå skulle förhålla sig till att ha två strategiska chefsnivåer och hur ansvarsfördelningen skulle komma att se ut.

– Det gäller ju att alla vet så att rektorer och förskolechefer kan hävda sin roll, konstaterar Torgny Tjärnskog.

Just nu pågår en stor omorganisation av grundskolan i stadsdelen Majorna-Linné. Många små enheter ska bli få stora. En rad problemområden framkom i riskbedömningen, bland annat oro för ökad arbetsbelastning, brist på stödfunktioner och otydlighet vad gäller ledningsansvar. Torgny Tjärnskog sticker inte under stol med att han inte är helt nöjd med den omorganisation som nu ska inledas. Han hade velat se en plattare organisation. Processerna kring samverkan och riskbedömningar fungerade men resultaten blev inte de önskade.

 

Skol- och barnomsorgssituationen i Göteborg är ansträngd och i senaste kommunrankingen från Lärarförbundet hamnade Göteborg på plats 208. Marianne Barud och Torgny Tjärnskog är överens om att situationen inte är bra. Ekonomin sätts före det statliga uppdraget och det saknas förståelse för skolans uppdrag.  Samtidigt ser de hoppfullt på framtiden.

–       Viktiga saker finns nu på agendan och vi befinner oss mitt i förändringen. Först har det blivit sämre men förhoppningsvis är det på väg att bli mycket bättre, säger Torgny Tjärnskog.

Lärarförbundet i Göteborg har idag tre skyddsombud för skolledare men arbetar med att tillsätta ett i varje stadsdel.

– Vi har bra utbildning för skolledarombud och vi hoppas att de på sikt kan bli skyddsombud också. Det är ett ansvarsfullt uppdrag så vi vill att alla ska vara väl förberedda, säger Torgny Tjärnskog.

Marianne Barud är positiv:

– Jag tycker det är jättebra att vi har våra egna skyddsombud som träffar arbetsgivarna. Vi chefer jobbar väldigt mycket för att förbättra medarbetarnas miljö men vi glömmer oss själva. Håller inte vi så drabbar det medarbetarna också.

 

I Herrljunga rådde oro och stress bland rektorer och förskolechefer när Arbetsmiljöverket gjorde inspektion i april 2010. Kommunen försökte besvara och åtgärda kritiken men vid ett återbesök ett drygt halvår senare konstaterade verkets inspektör att situationen snarast hade förvärrats. Plötsligt hängde ett hot om vite på 150 000 kronor över kommunen. Bodil Jivegård var nytillträdd utbildningschef och fick tre månader på sig att komma lämna in en ny åtgärdsplan till Arbetsmiljöverket.

– Rektorer och skolledare hade det tungt.  En del hade alldeles för många att leda eller ansvarade för både grundskola och förskola i flera orter. De hade en hög arbetsbelastning med höga krav och lite eller obefintligt administrativt stöd. Omsättningen på chefer var hög, berättar hon.

Viktiga delar i det nya åtgärdsprogram som kommunen tog fram var att renodla uppdragen så att man antingen var rektor eller förskolechef, inte både och, och att öka det administrativa stödet i form av assistenter och biträdande rektorer. Också facket involverades i arbetet med det nya åtgärdsprogrammet., som godkändes av Arbetsmiljöverket.

Under hösten 2011 förankrades de nya idéerna hos alla parter och i januari 2012 trädde den nya organisationen i kraft. Förutom det ökade administrativt stödet har varje rektor och förskolechef nu också stöd av en specialpedagog. En central bemanningsenhet, som förhoppningsvis ska börja fungera i maj, kommer att hjälpa till med vikarieanskaffningen.  Så gott som alla deltidstjänster har omvandlats till heltidstjänster och alla ingår i ett team tillsammans med övriga chefer med samma uppdrag. Var åttonde vecka träffas teamen tillsammans med Bodil Jivegård, för att lära av varandra, ge stöd och samverka.

–       Alla behöver inte göra allting, man kan hjälpas åt med mycket, säger Bodil Jivegård.

Efter ett år har åtgärderna börjat sätta sig och en tydlig signal om att allt nu fungerar bättre är att den tidigare höga omsättningen av skolledare har avstannat. Herrljunga är på rätt väg.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s