Vi föds med lust att lära. Impuls september -09

    På Tanums gymnasium satsar man på att göra det roligt och meningsfullt att gå i skolan med hjälp av eldsjälspedagogik. Genom att hjälpa varje enskild elev att hitta sin inre drivkraft försöker läraren Kim de Bruin skapa ett gott lärandeklimat. Mycket av det man gör går på tvärs mot rådande skolpolitik men har starkt stöd i den pedagogiska forskningen.

Inne i Individuella programmets klassrum råder full aktivitet. I de tre angränsande rummen finns ett femtontal elever som alla tycks arbeta med olika uppgifter. Några sitter tysta och djupt koncentrerade, andra pratar med varann eller får hjälp. Kim de Bruin som är lärare på Tanums gymnasium går från den ena eleven till den andra för att förklara eller peppa: ”Du kan det här, tro på dig själv!” Det är bara någon vecka kvar till sommarlovet och när lektionstiden lider mot sitt slut hörs flera glada små tjut från elever som fått besked om att de fått godkända terminsbetyg i olika ämnen.

Kim de Bruin berättar att man på skolan sedan ett år tillbaka arbetar med entreprenöriellt lärande, eller eldsjälspedagogik som det också kallas. Inre motivation är ett nyckelbegrepp och genom självkunskap vill man stärka bland annat självkänsla, empati, ansvar för det egna lärandet, reflektionsförmåga, idéutveckling och handlingskraft och undervisningen utgår från de enskilda elevernas styrkor, intressen och egenskaper. Mycket handlar om att vänta in elevernas egen drivkraft och Kim de Bruin konstaterar att det inte alltid är helt lätt.

– Det kan ju se ut som att de sitter överallt i byggnaden och gör ingenting och att de tappar i kunskapsinhämtning men det som händer inne i dem är ju inte mätbart och synligt, konstaterar hon.

Ett smörgåsbord av kunskaper

Hon berättar att hon sökte sig till läraryrket för att hon var besviken över sin egen skolgång. När hon som tolvåring flyttade från Holland och började på en skola i Strömstad tyckte hon inte att någon brydde sig om vem hon var eller hur hon mådde. Allt handlade bara om prestation.

– Min potential togs inte tillvara och schemat gjorde att lärandet blev sönderstyckat, säger hon.

Hon menar att människor vill lära med det verkliga livet som underlag och med ett större helhetsgrepp än vad traditionell lektionsundervisning ger utrymme för. En optimal skoldag, enligt Kim de Bruin börjar med ringsamling i små grupper där alla blir sedda och får komma till tals. Den fortsätter med avstämning av var var och en befinner sig i sina projekt och därefter läggs undervisningen upp som ett smörgåsbord där eleverna kan välja olika stationer för att få hjälp eller jobba enskilt eller i grupp med sina projekt. Det finns gemensamma övergripande mål men eleverna får själva planera hur de ska nå dem. De elever som behöver gå på grammatikpasset för att nå sina mål gör det, de som klarar grammatiken på egen hand slipper. Minst en halvtimme i veckan vigs åt enskilt samtal mellan eleven och hans eller hennes lärarcoach. Eleverna får hjälp att sätta upp mål för sig och komma på hur de själva tar in kunskap på bästa sätt. Lär man sig till exempel svenska genom att kanalisera det via ett intresse för ishockey så anpassas lärandet efter det.

– Vem är du, vad längtar du efter och hur når du dit? Ställer man de frågorna så får man igång en process i eleven och lärandet blir meningsfullt, säger Kim de Bruin.

Innan Tanums gymnasieskola började arbeta aktivt med elevernas egen motivation hände det ofta att de inte ”vaknade till” förrän i trean, då slutbetygen började närma sig.

– Vi har inte hunnit utvärdera det här första året än men vad vi sett hittills så börjar de nu bli motiverade att plugga redan i ettan och de ser sig inte längre bara som offer för vad skolan kräver av dem. De tycker att det är spännande att själva få fylla tiden med sådant de är intresserade av, säger Kim de Bruin.

Eleverna peppar varandra

Vid ett av de stora fönstren i den ljusa matsalen sitter Jenny Fjällhede, Ramona Rödängen och Linda Andrén försjunkna över varsitt skolarbete. De är vänner och har alla tre erfarenheter av att tappa sugen och halka efter med skolarbetet. Ramona går sista året på ett program som heter trefria, där utrymmet för att själv sätta ihop ihop sin studieplan varit stort, och Linda och Jenny går första året på Individuella programmet. Alla tre beskriver det som att det är matten som varit den stora boven i dramat. Ingen av dem har tyckt om matte som ämne och när den dragit ner lusten att lära har de fått svårt att hänga med i andra ämnen också. Men nu har det börjat vända för dem och de ser också tydligare behoven av att klara skolan för att få jobb eller komma in på attraktiva utbildningar. Linda och Jenny har tydliga mål uppsatta för sig: Linda vill allra helst bli make-upartist och Jenny har bestämt sig för att satsa på läkaryrket. Ramona är mer vankelmodig men skulle kunna tänka sig att bli lärare för funktionshindrade.

Riktigt roligt att gå i skolan

Vännerna har stor betydelse för om det är roligt att gå i skolan eller ej, konstaterar de:

– En rolig dag i skolan är när alla kompisar är där och man sitter tillsammans och pushar varandra, säger Linda Andrén och de båda andra håller med.

Alla tre tycker att de får utlopp för sina egna intressen i skolan och att lärarna är bra på att fråga vad de tycker är roligt att göra och anpassa uppgifterna efter det. Språk tycker både Ramona, Linda och Jenny är roligt. Jenny tycker om att skriva låttexter och kan få det som uppgift i svenskan och Ramonas musikintresse uppmärksammas också.

– De frågar vad vi vill göra hela tiden, säger Ramona Rödängen.

– Bara man lär sig så spelar sättet ingen roll, säger Linda Andrén.

Kompisen Olivia Greby Fosshei ansluter och på frågan om lärarna brukar fråga vilka personliga mål de har svarar de allihop med emfas ja:

– De taggar oss hela tiden! säger Olivia Greby Fosshei.

Att skolan är liten, med bara 150 elever och ett tjugotal lärare, tycker de är bra.

– Alla här är som en stor familj och det är mysigt, säger Olivia Greby Fosshei.

Att lärarna kan förklara bra är viktigt för att det ska bli roligt att lära sig. Helst skulle de få ännu mer tid med lärarna, och gärna sitta en och en med dem. Motivationen att lära har ökat hos dem alla fyra och de konstaterar att det numera kan vara riktigt roligt i skolan.Lärarna har också stor betydelse. På Tanums gymnasium känner de att lärarna tror på dem och är intresserade av dem som personer.

– Och de försöker prata med oss som ungdomar gör, säger Linda Andrén.

  •  

Motivation är motorn

– Läraren måste visa respekt för elevernas olika förutsättningar, för deras kompetenser och för dem som personer.

    Joanna Giota forskar på vad som gör barn motiverade och hon menar att skolan måste bli bättre på att förklara varför man ska lära sig vissa saker och på att stimulera elevernas nyfikenhet och utgå från deras egen drivkraft.

     

Vi föds med nyfikenhet och lust att utforska, förstå och utvecklas för att kunna bemästra vår omgivning, förklarar Joanna Giota.

Hon är pedagogikforskare vid Göteborgs universitet och inriktad på motivationens effekt på lärande. Den etablerade motivationsforskningen pratar om två olika typer av motivation, inre och yttre. Den som är inre motiverad lär främst av lust och nyfikenhet, den yttre motiverade för att exempelvis få bra betyg, imponera på kompisarna, göra mamma glad eller komma in på en särskild utbildning. Djupast och mest bestående kunskaper tycks man få man om man lär av inre motivation.

– Det beror på att den inre motiverade eleven själv ställer sig frågor som fördjupar förståelsen när hon studerar, förklarar Joanna Giota.

Kunskapsmässigt duktiga eleverna klarar att vara både inre och yttre motiverade samtidigt men för ”svagare” elever riskerar den inre motivationen att dö om kraven på prestation blir för starka. Yttre motiverade elever behöver ofta beröm eller belöningar från lärare och föräldrar för att lära sig och en skola där man främst arbetar med barnens yttre motivation riskerar att slå ut dem som inte lever upp till skolans kriterier för lärande och dem som saknar stöd hemifrån.

– Det är jätteviktigt att skolan tar reda på vad eleverna har för egna mål och bygger vidare på dem för att de ska behålla sin lust att lära. Skolan måste söka en gyllene medelväg mellan sina kunskapsmål och elevens, säger Joanna Giota.

Hur ser då en undervisning ut som tar tillvara barnens egna mål och lust att lära?

– Eleverna får vara med och bestämma om sådant som påverkar dem, de ges valmöjligheter och varierande uppgifter som är anpassade till deras förutsättningar. Läraren hjälper eleven att inse att de aktiviteter som äger rum i skolan är meningsfulla och personligt relevanta för dem, säger Joanna Giota.

I sin återkoppling till eleven är det oerhört betydelsefullt att läraren lyfter fram elevens starka sidor eftersom tilltron till den egna förmågan är mycket viktig för lusten att lära. Berömmet måste vara äkta, handla om konkreta framsteg och om sådant som betyder något för eleven själv, betonar Joanna Giota.

-Läraren måste visa respekt för elevernas olika förutsättningar, för deras egna kompetenser och för dem som personer. Respekten och attityden mellan elever och lärare är jätteviktig!

Medbestämmande och variation viktigtFörskolebebarn är så gott som uteslutande inre motiverade men redan i första klass har uppskattningsvis tio procent av barnen gått över till att bli främst prestationsinriktade (det vill säga yttre motiverade), berättar Joanna Giota. Ju längre upp i skolan man kommer desto fler blir prestationsinriktade.

Varför ska man lära?

Joanna Giota återkommer hela tiden till vikten av ett helhetsperspektiv på eleven och på goda sociala relationer i skolan; saknas trygghet har lärandet svårt att ta form. Hon menar också att vi vuxna i mycket högre grad måste ifrågasätta vårt förhållningssätt och de mål vi sätter upp för skolan, kunskapsmässiga såväl som sociala.

-Vi måste börja fråga oss varför vi vill lära eleverna vissa saker och vilka arbetssätt som är bra att använda för olika elever. Kanske har vi för tråkiga läromedel eller för starkt fokus på lärande via böcker i vissa ämnen, säger hon.

Joanna Giota vill se mer forskning och mer utbildning för blivande lärare om hur man arbetar med barnens egen lust att lära.

– Så många livsavgörande val fattas utifrån vilken motivation eleverna kommer att utveckla!

Eva-Lotta Hultén

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s