Hur ser motivationen ut för de språkelever som kommit allra längst i sin inlärning? Det har Erik Cardelús studerat i sin doktorsavhandling.

– Eleverna vill använda språket medan de lär sig, och känner mest motivation när grammatik lärs ut integrerat med kommunikation, säger Erik Cardelús.

Han har intervjuat 43 elever i sex språkgrupper på två gymnasieskolor om vad det är som fått dem att fortsätta studera språk. Eleverna läste spanska, tyska eller franska på nivå 5, som är den högsta nivån på gymnasiet och Erik Cardelús fann att eleverna främst drevs av en inre motivation. De tyckte att det var lustfyllt att lära sig språk, så länge lärandet var kopplat till kommunikation. Några hade familjekopplingar till länder där man talar deras valda språk och berättade att de ville stärka sina relationer till språket och landet av det skälet. Många kom också från ett hem med positiv inställning till språkinlärning.                     Eleverna ville gärna få chans att prata i verkliga situationer, i möten med personer som talade språket till vardags.

– De beskrev resor som skolorna anordnade som en riktig boost för motivationen. Sedan hade de fortsatt hålla liv i kontakter via sociala medier även på sin fritid, berättar Erik Cardelús.

Han föreslår därför att skolor satsar på utbyten med klasser i andra länder för att sedan koppla på IKT. Även möten med människor i närområdet, som talade deras valda språk, hade upplevts som mycket positiva. En skola Erik Cardelús varit i kontakt med bjöd in människor som jobbade på Sida eller andra internationella organisationer. Eleverna kände att dessa möten gav tillgång till en ny värld.

– De fick en förståelse för att språket lever, säger Erik Cardelús.

 

För en del elever hade motivationen skiftat över tid. Flera hade blivit mer motiverade efterhand, för andra hade det gått upp och ner. Vissa hade ibland haft stöd i den yttre motivation som betygen innebär.

– Betyg kan hjälpa högpresterande elever i perioder när den inre motivation är låg men för uthållighet är lusten att lära central, säger Erik Cardelús.

Mycket viktiga för elevernas motivation var deras lärare. Fem av de sex grupper han intervjuade hade lärare som hade sitt undervisningsspråk som modersmål, vilket gav tillgång till inblick i landets kultur. Men det mest betydelsefulla var vilken attityd lärarna förmedlade till språket.

– Det viktigaste var att lärarna hade en motiverande och positiv inställning till språket och kulturen och förmedlade egen glädje i undervisningen. Det är svårt för en lärare att dölja om den själv inte är motiverad och det påverkar eleverna säger Erik Cardelús.

Betydelsefullt var också att lärarna hjälpte eleverna att se att de utvecklades mot att klara ökad komplexitet.

– Det bygger uthållighet och skapar inre lust att lära, säger Erik Cardelús.

 

Hade han arbetat som lärare idag hade Erik Cardelús satsat på ett skapa en bank med uppslag där kollegiet kunde hämta idéer och kontaktuppgifter till personer som pratar språket.

– Det finns massor av intresseorganisationer som har betalt för att skapa kontakter i samhället och föra ut språket, men tidsbrist gör det svårt för många lärare att veta var de ska söka, säger han.

Allt färre elever läser ett tredje språk på gymnasiet och många de han talade med hade haft kompisar som hoppat av språkstudierna. Erik Cardelús tror att en väg att råda bot på det, och öka lusten att läsa språk, vore att introducera fler valmöjligheter.

– Arabiska, kinesiska och ryska borde komma in. Det skulle också innebära att skolan fick ännu mer möjligheter att skapa utbyte med världen runtomkring.

 

Eva-Lotta Hultén