Varje kurs jag har gått de senaste åren har helt odramatiskt avslutats med kursutvärdering men för skolelever gäller överlag andra bullar. Att elever i ett antal kommuner nu får, eller kommer att få, utvärdera sin undervisning har väckt mycket upprörda känslor och man kan undra vad det beror på. Jag skulle gissa att det har något med makt att göra. Med utvärderingar skulle relationen mellan elever och lärare plötsligt bli mer jämbördig – lärarna skulle tvingas se att eleverna faktiskt har saker att lära dem; till exempel hur de kan bli bättre lärare. Ve och fasa.

För att särskilt stryka under hur förfärligt de vore så har man påstått att eleverna ”ska sätta betyg på” sina lärare och att det är olämpligt eftersom de inte är utbildade för betygsättning. Men hallå, jag har gjort kursutvärderingar år ut och år in utan någon som helst utbildning för det. Ett ganska enkelt sätt att komma förbi det problemet är alltså att inte låta eleverna sätta betyg (som ändå inte ger någon användbar information till någon) utan att låta dem göra just utvärderingar.

Det har också påståtts att eleverna kommer få ”sätta sina lärares löner”. Det är inte är sant men det kan kanske hända att framkommen information blir en faktor vid lönesamtal. Jaha, och? Om vi nu har en individuell lönesättning för lärare är det väl fullt rimligt att elevernas bedömningar spelar en viss roll. Om lärarna läser på i utvärderingarna får de förhoppningsvis veta vad de kan göra för att höja sin lön till nästa år.

I debatten låter det som att det pågår något slags krig mellan lärare och elever och att eleverna nu får ett livsfarligt vapen i sina händer. Det är ett mycket underligt sätt att se på saken och något som glöms bort helt är elevernas utsatthet vid utvärderingar. När jag för tiotalet år sedan arbetade som lärarvikarie gjorde jag regelbundet utvärderingar med mina elever. I början var de livrädda: ”du kommer att använda det här när du sätter betyg på oss!” Efterhand gick det bättre och jag fick mycket bra feedback. Mig gav utvärderingarna konstruktiv kritik, månatliga möjligheter att utvecklas och en och annan egokick när eleverna var positiva. Förhoppningsvis fungerade jag också som ett gott föredöme när eleverna märkte att jag faktiskt ville, och tyckte att det var roligt, att lära mig saker. Utvärderingarna måste självklart hanteras så att både elever och lärare känner sig trygga med den information som utbyts och målet måste rimligen vara största möjliga nytta för eleverna. Det är trots allt dem skolan är till för.

PS. Efter publicering av denna krönika hörde ett par upprörda lärare av sig till mig och menade att utvärderingar redan görs av många lärare. Jag vill därför Förtydliga att det är något jag är medveten om, men att jag anser att det inte bör vara upp till varje enskild lärare eller skola om de vill göra utvärderingar eller ej, utan att det bör vara en självklar rättighet för alla elever att på detta vis få chans att påverka sin egen utbildning.