Häromveckan var jag inbjuden till en nätverksträff för bildlärare för att diskutera bland annat begreppet flum. Vi försökte ringa in vad ordet betyder, vilket inte var helt lätt; det saknas en enkel och tydlig definition. Är ordet i sig rentav lite flummigt?

Att ordet inte är klart definierat har emellertid inte hindrat korståget mot ”flumskolan” att pågå i över ett decennium nu. Och medan kampen mot väderkvarnar i form av kepsar, lättja, allmän uppstudsighet och lärare med för lite ämneskunskaper (och med vapen som mer katederundervisning och kvarsittning) fortgår sjunker de mätbara kunskapsresultaten i tester som Pisa och Timss. Kunskapsklyftorna ökar och elevernas motivation att lära är låg. Det som lögnaktigt togs till intäkt för korståget – sjunkande prestationer i internationella kunskapsmätningar, håller nu alltså på att bli en sanning. Och det är de svagpresterande eleverna som har försämrat sina resultat mest (samtidigt som de högpresterandes också sjunkit något).

Lärarnas riksförbunds färska rapport En skola för alla eller endast för en del? bygger på en undersökning av 400 000 elevers skolresultat och sociala bakgrund. Den visar att sedan 1999 har skillnaderna mellan de tio procent som presterar bäst och de tio procent som presterar sämst ökat med 30 procent. I rankingarna återfinns Göteborg på en föga hedrande 21:a plats bland de kommuner som lyckas sämst med de svaga eleverna.

Eftersom elevprestationerna är starkt knutna till sådant som invandrarbakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå innebär detta att skolan inte lyckas leva upp till sitt kompensatoriska uppdrag att utjämna de sociala skillnader eleverna tar med sig in i klassrummen. Att det inte behöver vara så visas av att några av de kommuner vars genomsnittliga elevresultat är högst samtidigt har invånare med låg genomsnittlig utbildningsnivå. Detta gäller exempelvis för Pajala, Övertorneå och Sotenäs.

Min egen tolkning av ordet flum är att det är en etikett som kommit att klistras på allt som inte är enkelt att mäta eller som användaren tycker kräver (för mycket) ansträngning för att förstå. Men den vaga allmänna definitionen öppnar för att fylla ordet med nytt innehåll.

De siffror Lärarnas riksförbund presenterar i sin rapport är hårda fakta om hur fel skolpolitiken slagit. Nu krävs ansträngning, reflektion, flexibilitet, lyhördhet, kreativitet och respekt för vad forskningen visar för att komma till rätta med problemen. Lite mer flum, helt enkelt.