I boken Kampen om kunskapen beskriver statsvetarna Ulf Bjereld och Marie Demker hur den informationella revolutionen stöpt om vårt samhälle. Makten över kunskapen – dess innehåll, spridning och räckvidd – har blivit central och den politiska makten hamnat hos dem med makten över ordet. De nästan oändliga möjligheterna till nätverkande och informationsspridande har enligt författarna resulterat i nya politiska skiljelinjer i samhället. Dessa manifesteras i motsättningarna kunskap – marknad (vem ska definiera vilken kunskap som är mest sann och relevant, forskare eller marknadskrafter?) och nationalstat – transnationella nätverk. Genom att diskutera och analysera ett antal samhällsfrågor och skeenden försöker de tydliggöra hur dessa konflikter yttrar sig. Kriminalpolitiken blir ett exempel på konflikten mellan kunskap och marknadskrafter – kriminologer drar åt ett håll, säkerhetsbranchen åt ett annat och i nuläget är det säkerhetsbranschen som har politikernas öron. Valfångst (bland annat) får illustrera konflikten mellan nationalstat och transnationella nätverk. NGO:er (Non Governamental Organizations) i internationellt samarbete slåss mot valfångtsnationer som Japan, Island och Peru och maktövertaget tycks ha skiftat från NGO:ernas fördel till nationalstaternas.

Mycket i Kampen om kunskapen är nya ord på, och en del omstuvning av, gammalt gods – författarna står till exempel i stor tacksamhetsskuld till sociologen Manuel Castells och ekonomen Richard Florida (vilket de inte heller försöker dölja). Sammantaget är det här är ändå intressant läsning med ambitioner att beskriva vår samtids övergripande strukturer. Särskilt gillar jag deras uppdelning av de nya makthavarna, de fria logotyperna, som de kallar dem (läs Floridas ”kreativa klass”) i världsförbättrare och självförverkligare. De fria logotyperna har sina kreativa yrken och sin makt att påverka gemensamt men skiljer sig åt på flera viktiga plan, främst vad gäller drivkrafter: egoism eller altruism.

Kampen om kunskapen är del två i en serie om tre, där första delen var I Vattumannens tid, om samhällets individualisering. I sista delen kommer författarna utveckla vad deras teorier betyder för kommande politiska och sociala omstöpningar av samhället.

Kampen om kunskapen. Informationssamhällets politiska skiljelinjer

Ulf Bjereld och Marie Demker

Hjalmarsson & Högberg