Wow, allt är gratis! Pedagogiska magasinet, november -09

 

Organisationer och företag vill in i skolan för att informera och marknadsföra sig och en av vägarna går via sponsrade läromedel. Utbudet, Freebook och Transfer förmedlar kontakterna. Vad innebär det för skolan att öppna sig för samhället utanför? Och hur tränar man sig i källkritiskt tänkande?

Tjugosju elever strömmar in och rasslar ner som flipperkulor i bänkarna. Efter ett par minuter är det knäpptyst i klassrummet och Anna Fahle Björcke kan börja tala: “Känner alla till Vagabond? Vagabond är mer än bara skor, det är en arbetsplats och ett varumärke!” Hon försöker skapa dialog med eleverna och till en början går det trögt men efterhand börjar de både ställa och svara på lite frågor.

I fyrtiofem minuter berättar Anna Fahle Björcke och Ulrika Winroth om Vagabond – var och hur skorna tillverkas, hur man gjort reklam för skorna genom åren (slogans som “The undying love for a great looking shoe” lyser på tavlan) och hur målgruppen ser ut. Genom hela föredraget löper behovet av att kunna språk som en tydlig tråd: skotillverkningen är en internationell verksamhet, till huvudkontoret i Varberg kommer folk från Portugal, Italien, Finland och många andra länder och som anställd kan det hända att man skickas iväg till USA eller Vietnam för kortare eller längre vistelser.

– Vi pratar engelska på huvudkontoret varje dag! intygar Anna Fahle Björcke.

Anna Fahle Björcke och Ulrika Winroth är inbjudna till Bläshammar skola i Varberg just för att prata om vikten av språkkunskaper i arbetslivet. Efter föredraget är engelskaläraren Monica Henriksson entusiastisk, liksom SO- och svenskaläraren Per Westmark.

– Jag hade kanske kunnat säga ungefär samma saker men det blev mer verklighetsanknutet för eleverna på det här sättet, mer på riktigt, säger Per Westmark.

Monica Henriksson har redan bestämt sig för att fortsätta samarbetet med Transfer, som organisationen som förmedlat föredraget heter.

– Jag har bett dem hitta någon som kan komma till skolan och berätta hur man använder dataprogrammet Photostory i arbetslivet, berättar hon 

Transfer förmedlar föreläsare från främst näringslivet till skolorna. Organisationen är icke vinstdrivande och finansieras av företag, regioner och kommuner och syftet är att skapa inblick i yrkeslivet och inspirera till entreprenörskap. Transfer är inte ensamma om att vilja skapa mer kontakt mellan skola och omgivande samhälle i form av företag och organisationer. Via Utbudet.se har lärare sedan 2003 kunnat beställa gratis skolmaterial, sponsrat och producerat av företag, myndigheter och organisationer som Svenskt näringsliv, Vattefall, SSU, E-on, Svensk fågel och Sida. En del av det material som erbjuds är inte framtaget särskilt för skolorna utan är företagens vanliga informationsbroschyrer, årsrapporter eller interntidningar. Annat är riktat till skolorna men håller sig till de områden som företaget eller organisationen i fråga arbetar med: exempelvis informerar fackförbund som Kommunal och IF Metall om vad fackligt arbete går ut på och Skatteverket finns med med en broschyr om sommarjobbande. En tredje kategori är rena läroböcker, med företag som avsändare.

Per Westmark, SO-lärare på Bläshammar skola, har tidigare beställt böcker från Utbudet och han berättar att han först blev imponerad när han såg vad som fanns att beställa hem: “Wow, allt är gratis!”, men att han blev besviken när materialet dök upp Han tyckte inte det kunde konkurrera med “riktiga”läromedel av bra kvalitet och inte heller att det var adekvat för hans åldersgrupp.

 Både Per Westmark och Monica Henriksson har en levande diskussion med sina kollegor om olika läromedel och vad som är bra och dåligt. Bra och gratis material att använda i undervisningen finns att hitta på många ställen via internet, menar de. Monica Henriksson använder sig ofta av material från Utbildningsradion och Per Westmark hade gärna använt SVT Play oftare, om tillgången till datorer varit bättre på skolan. De nämner också Skolverkets och riksdagens hemsidor som bra att hämta material från.

    – I SO-ämnena har vi hela tiden en diskussion med eleverna om vilket som är syftet med texterna, säger Per Westmark.

Varbergs kommun har en policy för sponsring men i den slår man fast att ansvaret för att avgöra om sponsrade läromedel är opartiska och i enlighet med värdegrunden vilar på pedagogerna. Skolan har heller inga särskilda förhållningsregler vad gäller sponsrade läromedel. Rektor Stigert Pettersson konstaterar att var och en måste använda sitt eget omdöme när de beställer hem material och se till att använda det med urskiljning.

Går det att öppna skolan för kontakter med näringslivet men ändå hålla den reklamfri? Det beror kanske bland annat på hur man deifinierar begreppet reklam. Om man bjuder in representanter för ett företag för att berätta om behovet av språkkunskaper i arbetslivet är det självklart underförstått att de ska använda det egna företaget som positivt exempel. Men är exponering av företagets reklamkampanjer eller utdelade anteckningsblock där det står “VAGABOND” med stora svarta bokstäver över framsidan okej? Dem jag pratar med på Bläshammar skola tycker att det känns oskyldigt, och det man kanske hålla med om med tanke på all reklam tonåringar ändå översköljs med från andra håll. Men vilka kommersiella krafter har vi egentligen rätt att utsätta barn och unga för via en av få samhällsinstitutioner som faktiskt har pliktkaraktär (skolan är den ena, värnplikten den andra). Det är vi som tittar på reklamen som är värda något för företaget som köper reklamplats. Så sett är det vi som är till salu. Bör våra barns tid och uppmärksamhet verkligen vara till salu i skolan?

Företaget Freebook uppdaterar sina sju gratis läroböcker med titlar som Hur styrs Sverige?, Miljöboken och Privatekonomi och vardagsjuridik 2009 varje år. Redan på försättsbladet försäkras att finansiärerna inte haft möjlighet att påverka böckernas innehåll. I Miljöboken har författaren dessutom valt att inleda med att resonera kring frågan huruvida man kan lita på en miljöbok som bekostats av näringslivet, vilket ger en bra grund för vidare diskussioner om källkritik i klassrummet. Men i inledningen till boken Privatekonomi & Vardagsjuridik är det i stället texten “Förlaget vill rikta ett speciellt tack till Ericsson som är huvudfinansiär för Freebook-serien”, som lyser i fetstil. På baksidan av varje bok syns också Ericssons logga.

Eva Sandgren äger och driver Freebook tillsammans med två anställda. Att driva ett vanligt läromedelsförlag var aldrig något alternativ för henne:

– Det jag brinner för är att hjälpa in företag och myndigheter i skolan. Idag får eleverna alldeles för dålig information om till exempel verkstadsindustrin eller vad olika företag har för arbeten att erbjuda, säger hon.

Det kan se ut som ett samarbete alla vinner på: lärare och elever som får egna, fräscha läroböcker, företagen som får marknadsföra sig och skaffa trovärdighet, Freebook som byggt upp ett vinstdrivande företag och författarna som får stort utrymme att skriva om ett ämne som engagerar dem. Är det kanske trots allt värt det? Det tycks väldigt många av Sveriges lärare anse. Varje år skickar Freebook ut 350 000 ex av sina sju böcker till landets högstadier och gymnasier.

Vägen in i skolan för Freebooks sponsorer går alltså via läroböcker. Eva Sandgren konstaterar att alla sponsorer inte sympatiserar med allt som står i böckerna men att de gillar helheten och sammanhanget de får presentera sig i. De vill få en möjlighet att sätta sig själva på kartan, som hon uttrycker det.

 

Naturligtvis behöver inte sponsrade läromedel automatiskt vara dåliga – exempelvis AstraZenecas häften Life, om djurförsök, är både nyanserade och tankeväckande och Linas klimatspaning från E-on är visserligen ytlig men också rolig och kan säkert få igång mindre barns tänkande kring miljöhänsyn i vardagen. Verkligt intressanta diskussioner om vilka syften avsändaren har och vilka krafter som verkar i ett samhälle hade säkerligen också kunnat uppstå i klassrummen om skolmaterialet från Svenskt näringsliv ställdes emot skolmaterial från ideella organisationer med andra infallsvinklar på frihandel och miljö. Problemet är bara att något sådant skolmaterial inte existerar och om det existerade knappast skulle bli helt gratis, av den enkla anledning att organisationer som bygger på ideellt arbete har en ekonomi som ser ganska annorlunda ut än Svenskt näringslivs. Idag domineras materialet på Utbudet så gott som helt av företag och branschorganisationer, utspätt med några få fackföreningar och större myndigheter och de ideella organisationerna är försvinnande få. Det gör att den lärare som regelbundet använder sig av sponsrade läromedel riskerar att ge en slagsida åt näringslivets tolkning av världen. Och hur mycket företagen än anstränger sig för att fakta ska vara korrekta så tillhandahåller de bara undantagsvis hela bilden. Det är ju ingen slump att det i Svenskt näringslivs version av miljökamp, så som den framställs i Miljö – så funkar det, är producenter och konsumenter som driver miljöarbetet framåt och politiska partier och miljöorganisationer lyser med sin frånvaro. Det är naturligtvis heller inte rimligt att tro att företag och branschorganisationer skulle bidra till en bild som skulle vara negativ för dem själva.

Vare sig Skolverket eller Sveriges kommuner och landsting har idag någon koll på de sponsrade läromedlens omfattning eller kvalitet men enligt en undersökning gjord av Lärarnas tidning våren 2009 använder sex av tio lärare sig av material från företag och organisationer. För åtta år sedan var den siffran fyra av tio.

Staffan Selander är professor i didaktik och inriktad på bland annat läromedel. Han tycker inte att någon borde förvånas över att användningen av sponsrade läromedel ökar. Kommunerna betalar inte längre för läromedel i samma utsträckning som tidigare och när skolan öppnas allt mer för samhället är detta en naturlig följd.

– De sponsrade läromedlen inskärper vikten av att läsa kritiskt och vara källkritisk. Många samhällskunskapslärare har nog det tänkandet med sig men andra lärare har kanske varit mer skyddade och behöver träna upp det källkritiska tänkandet, konstaterar han.

 

Kanske kommer ytterligare neddragningar på skolans område att innebära ett ökat beroende av läromedel som dvd:n Linas klimatspaning från E-on och Miljö – så funkar det från Svenskt näringsliv. I så fall är det kanske hög tid att börja reflektera över vad vi eventuellt går miste om på vägen och hur vi kan öva elever, lärare och föräldrar i källkritiskt tänkande.

Eva-Lotta Hultén

Kortisar:

Mest material särskilt producerat för skolorna tillhandahålls på Utbudet av Svenskt näringsliv och en av deras mest utskickade böcker är Miljö – så funkar det, som vänder sig till elever från nio till tolv år. Den skapade en del rabalder i våras när organisationen Klimataktion slog larm om att den innehöll påståenden som ”Vissa platser kommer kanske att påverkas mer än andra. En del kanske till det bättre, andra till det sämre.” Klimataktion tyckte att boken borde varit tydlig med att det för den överväldigande delen av världens befolkning kommer innebära negativa förändringar när vårt jordklot värms upp. Boken hade på bara några månader skickats ut i över 55 000 exemplar till landets skolor.

Freebooks böcker är skrivna av välrenommerade personer som Bengt Owe Birgersson, professor i statsvetenskap, Carina Lundgren, chefredaktör för tidningen Råd & Rön och universitetsläraren och miljöskribenten Fredrik Holm. I bakre delen av böckerna presenteras de sponsorer som gjort produktion av böckerna möjlig. För exempelvis miljöboken handlar det om företag och organisationer som Ericsson (som är Freebooks huvudsponsor), Apoteket, Folksam, E-on, Scania, SAS och TetraPak. Många av sponsorerna är samma företag som också tillhandahåller gratis material via Utbudet.

På läromedelsförfattarnas förbund, SLFF arbetar Jenny Lundström och hon berättar att man i sitt remissyttrande till utredningen om en ny lärarutbildning föreslår att läromedelskunskap läggs in i lärarutbildningen eftersom ämnet är viktigt för att kunna bedöma, kritiskt granska och välja rätt läromedel. Hon tycker att lärare bör vara på sin vakt:

– De sponsrade läromedlen följer inte alltid läroplanen på samma sätt som våra medlemmars material gör, säger hon.

Någon statlig granskning av läromedlen finns inte i Sverige idag men för några år sedan utarbetade Konsumentverket, Skolverket och Sveriges kommuner och landsting en vägledning för hur kommunerna kan arbeta fram policys för sponsring. I den står bland annat att sponsringen inte får komma i konflikt med skollagstiftningens krav på saklighet och allsidighet eller med objektivitetsprincipen. Lärarförbundet vill att sponsringspolicyer ska bli obligatoriska på alla skolor men än finns inga lagar eller statliga direktiv om det. I princip är det alltså fritt fram att använda vilka läromedel man vill, så länge ingen klagar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s