Är kärnkraft miljövänligt? Faktum juni -08

Kärnkraften var länge en energikälla på dekis men har i och med klimatförändringarna fått ett uppsving. Rent, fint och problemfritt? Nja, miljöproblemen i världen består ju inte bara av växthuseffekt. Så hur hållbar är egentligen kärnkraften ur miljösynpunkt?

Att vara rädd för kärnkraft är ungefär som ormfobi, förklarar föreningen Miljövänner för kärnkraft på sin hemsida. De vill arbeta för nybyggnation av kärnkraftverk och skriver: ”Att byta ut den synnerligen miljövänliga kärnkraften mot garanterat nedsmutsande bränslen som kol, gas, olja och biobränslen vore ett misstag av historiska proportioner – både miljömässigt och nationalekonomiskt.”

Det känns som något är lurt med miljövänner som jämställer Tjernobylolyckan med ormbett och ställer kärnkraft mot kol, gas och olja utan att ens nämna sol- och vindkraft men samtidigt går det inte annat än att hålla med om att miljöargumenten mot kärnkraft ibland skenat iväg en smula. Som detta med att den orsakar utsläpp av koldioxid – ett ganska dåligt argument med tanke på att inte heller vind- och solkraft är helt klimatneutrala och att skillnaderna i utsläpp dem emellan är små. Samtidigt är de stora och etablerade miljöorganisationerna alla emot kärnkraften som långsiktig lösning – så hur ska en miljövän förhålla sig?

Effektivisera mera

Länge har uranbrytning varit tabu i Sverige men idag har över 200 prospekteringstillstånd sökts eller beviljats i vårt land, av svenska och utländska bolag. Somliga kärnkraftsförespråkare menar att uranbrytning inte är värre än annan gruvbrytning men Martina Krüger, klimat- och energiansvarig på Greenpeace, håller inte med.

-Visst finns annan malmbrytning som också är farlig men utläckningen av radioaktivt material och dammarna som bildas med restavfall hanteras mycket dåligt i de flesta länder och gör uranbrytnigen värre, säger hon.

Inte ens i moderna västländer som Kanada och Australien lyckas man bryta uranmalmen på ett bra sätt, även om det finns mer eller mindre dåliga metoder tycker Martina Krüger. Fula dagbrott och förstört vatten blir resultaten. Brytning under jord är visserligen bättre än dagbrott men risken för utläckning finns ändå och slaggprodukterna måste hanteras.

Martina Krüger vill bort från den polariserade debatten där det framställs som att vi måste välja mellan kärnkraft eller klimatförändrande kol och olja. Bedömningar av vårt framtida energibehov visar att vi globalt sett kommer ha en fördubblad energiförbrukning till 2050. Stämmer det så håller Martina Krüger med om att det blir svårt utan kärnkraft men Greenpeace har i en omfattande rapport visat att vi genom energieffektiviseringar kan minska energibehovet dramatiskt och på så vis klara klimatmålen utan kärnkraft. Hon hänvisar till en studie av de två Linköpingsforskarna Björn Karlsson och Louise Trygg som kommit fram till att om svenska industriföretag satsar på effektiviseringar kan vi spara så mycket el som 50 procent inom industrisektorn. Att det inte redan gjorts beror på att låga elpriser inte gjort det lönsamt att investera i effektiviseringar. Den statliga Energieffektivitetsutredningen, vars slutrapport kommer i höst, menar också att det finns stor potential till energieffektiviseringar i vårt land genom bland annat nya regler vid nybyggnation, lägre hastigheter och skatterabatter för företag som energieffektiviserar.

– Att säga att kärnkraften är bra för miljön är som att säga att det är bra att röka för att inte bli fet men att kärnkraften inte släpper ut så mycket koldioxid är inte tillräckligt som miljöargument, slår Martina Krüger fast med emfas.

Det verkar inte heller svenska folket i stort tycka. Enligt SOM-institutets opinionsundersökningar så är de som är mest miljömedvetna också mest emot kärnkraft. Det är alltså inte främst miljövännerna som vill ha mer kärnkraft utan de som bryr sig minst om miljön.

Vad döljer sig i urberget?

De första fyrtio åren förvaras det utbrända kärnavfallet i kylvattenbassänger för att därefter föras till slutförvar. Där ska det kapslas in 500 meter ner i berggrunden. Radioaktiviteten gör avfallet farligt i minst 100 000 år. Som jämförelse är det cirka 200 000 år sedan den moderna människan uppstod – alltså en närmast ofattbart stor tidsrymd. Är det rimligt att tro att vi klarar kunskapsöverföringen om vad det är som döljer sig i berget under så lång tid? Och hur vet vi att kapslarna håller?

Tomas Lefvert är adjungerad professor i reaktorfysik och föreståndare för avdelningen för kärnkraftssäkerhet vid KTH. När jag frågar honom om det slutförvar som ska tas i bruk i Sverige är helt säkert svarar han med en motfråga.

– Vad är ‘helt säkert’? Det är tillräckligt säkert enligt de kriterier vi har. Ligger det still 500 meter ner i berggrunden inkapslade med ett flertal barriärer så är det försumbara mängder som riskerar komma upp till marknivå.

Att någon i framtiden skulle råka borra just där vi valt att slutförvara kärnbränsle tycker han verkar mycket osannolikt. Men alla är inte lika positiva till den svenska slutförvarstekniken. I en stor artikel i Göteborgs Fria Tidning tidigare i våras menade bland andra Karl-Inge Åhäll, professor i berggrundsgeologi, att det inte finns garantier mot läckage till grundvattnet och att det behövs mer forskning innan vi kan veta om förvaring i djupa borrhål är hållbart.

Om kärnkraftsforskningen gör de framsteg forskarna räknar med kan slutförvaringstiden inom några decennier komma att minskas kraftigt. Tomas Lefvert berättar att med den teknik som kallas Generation 4, och som innebär att man upparbetar bränslet flera gånger, kommer slutförvaringstiden sänkas till runt 500 år. Tekniken medför också att man kan utvinna mer av uranets energi, från en procent idag till nära hundra procent.

– Med dagens förbrukningstakt kommer de kända och lättbearbetade uranfyndigheterna räcka mellan femtio och hundra år men med den nya tekniken kan det sträckas ut till tusentals år, berättar Tomas Lefvert.

Men det är först runt år 2040 som tekniken beräknas kunna tas i bruK.

Follow the money

Det låter ju som avsevärda förbättringar av kärnkraften är på gång men det brinner i knutarna om vi ska lyckas hejda klimatförändringarna – och det är på de närmaste årens arbete det hänger om vi ska lyckas stanna uppvärmingen vid två grader. Vi kan inte vänta på Generation 4 innan vi fasar ut de fossila energislagen. Återstår alltså existerande teknik att ta ställning till. Hur ser kärnkraftens potential att bidra till minskad uppvärmning ut då? Kärnkraftverksbyggen är inget som görs i en handvändning. Minst tio år tycks de flesta vara överens om att man får räkna med för att politiska beslut, miljögranskningar, upphandlingar och själva byggandet ska hinnas med. Kärnkraft som lösning i kampen mot klimatuppvärmingen är alltså ganska dåligt – den är helt enkelt för långsam.

Så vem tjänar på att kärnkraften framställs som en lösning på våra klimatproblem? Det finns miljödebattörer, exempelvis Greenpeace, som menar att de stora kraftbolagen lobbar för storskaliga lösningar eftersom små aktörer inte har råd med dem och de stora därmed får tjäna pengar på dem ensamma. Något att grunna på för dem som likt föreningen Miljövänner för kärnkraft väljer att tro att det bara är rationalitet och flummig naturromantik som står mot varandra när kärnkraftens för- och nackdelar diskuteras.

Sverker Molander är biträdande professor i miljösystemanalys vid Chalmers och han menar att vilka energislag vi satsar på till stor del beror på att de nuvarande aktörerna på energiområdet arbetar inom sina egna system, det vill säga fortsätter att satsa på det de redan har satsat på hittills.

– Det är lättast så, man har ju redan gjort stora investeringar både materiellt, ekonomiskt, organisatoriskt och kunskapsmässigt i de fossila energislagen och i kärnkraften, säger Sverker Molander.

Svårigheterna i att förändra går också att förklara med ett socialt perspektiv, menar han. Människor tycker om att arbeta med folk de redan känner och det är lättare att hantera få relationer än många. Vilket leder till att storskaliga lösningar, som kärnkraftverk, har ett försprång framför vindkraft som innebär fler små aktörer och fler inblandade människor..

– Om kärnkraft är bra eller dåligt ur miljösynvinkel beror på hur man definierar ordet miljö och vilken nivå man studerar den på, tycker Sverker Molander.

-Det är ett retoriskt trick att inte tydliggöra vilka systemgränser man använder när man pratar om kärnkraften. Under normal drift är utsläpp från kärnkraftverk mycket låga men det är till exempel mycket moraliskt tveksamt att lasta ansvaret för avfallet på framtida generationer i hundratusen år, säger han.

Andra tunga invändningar han har handlar om möjligheterna att tillverka kärnvapen och de risker för haverier som följer med att människor är felbara. I det lilla sammanhanget kan kärnkraft alltså se miljövänligt ut men i ett större system, där man tar med fler aspekter än själva driften och definierar hållbarhet och miljö som något mer än hejdade klimatförändringar och giftfrihet, innebär kärnkraften stora risker och problem. I onödan, menar Sverker Molander:

– Det är trögt att få samhället att röra sig mot ett annat energisystem än det vi har idag men det går att klara jordens energibehov utan både kärnkraft och fossila bränslen om man bara satsar tillräckligt på alternativen, gör det snart och håller ut tillräckligt länge, det har flera forskare visat, slår han fast, och önskar sig långsiktiga uppgörelser över partigränserna.

Vem vet om Sverige är en demokrati även om 500 år, eller om femtiotusen; vill vi verkligen förse eventuella framtida diktatorer och krigsherrar med material till kärnvapen? Att kärnkraftsolyckor eller kärnvapenkrig medför enorma miljöproblem är svårt att förneka och uranbrytning kanske inte är så mycket värre än annan gruvdrift men att all malmbrytning medför miljöproblem är ju inte något argument för ännu mer gruvdrift. Och glöm kärnkraft som lösning på klimatuppvärmningen – den hinner inte med. Hur man än vänder och vrider på det så är det svårt att hitta hållbara miljöargument för att satsa på kärnkraft före sol-, vind- och vågkraft och effektiviseringar. En riktig miljövän är emot kärnkraft.

2 reaktioner på ”Är kärnkraft miljövänligt? Faktum juni -08

  1. […] 29 mars 2009 I senaste numret av Arena funderar chefredaktören Karolina Ramqvist över om det inte vilar något religiöst över kärnkraftsmotståndet. Jag tror hon har rätt i att den negativa inställningen hos många är ganska oreflekterad – så även hos mig innan jag för ett år sedan såg till att skaffa mig lite djupare kunskaper. Jag granskade de miljöargument som förs fram mot kärnkraften och kom fram till att en del av dem faktiskt inte håller men att en riktig miljövän trots allt inte kan vara något annat än negativ till kärnkraften. Texten som blev resultatet publicerades i magasinet Faktum och finns här. […]

    Gilla

Kommentarer inaktiverade.