Friskolereformen blev inte riktigt som jag trodde

När friskolereformen genomdrevs på 90-talet tillhörde jag definitivt de naivas skara. Jag såg framför mig hur engagerade föräldrar, lärare och elever skulle starta skolor med alternativ pedagogik och bidra till att driva skolutvecklingen framåt. Och visst blev det så på många håll men det hände också så mycket mer.

Jag var inte omedveten om risken för ökad segregation när socialt ­resursstarka familjer började göra ­aktiva val medan övriga stannade på de skolor dit de ”hörde”, men problemet tycks ha blivit mycket större än vad jag då kunde tro.

Det finns forskare som menar att de sjunkande resultaten i svensk skola till stor del hänger ihop just med den ökade segregationen (som visserligen inte bara beror på friskolor och fria skolval utan också på en stor boendesegregation). Något som däremot aldrig föresvävade mig var att riskkapitalister skulle se skolor som potentiella vinstmaskiner och den insikten blev ett obehagligt uppvaknande.

Till sist tycks det som att även ledande skolpolitiker har börjat vakna upp och se att allt kanske inte blev så bra med friskolereformen. Det har börjat flaggas för lagstiftning som skulle göra vinstuttag förbjudna om man inte uppfyller vissa krav, som skolbibliotek och skolhälsovård. Det är utmärkt.

Nu i mars ska också en utredning om en Lex Sarah för skolan vara klar. Tanken är att lärare och andra vuxna i skolan ska bli tvungna att anmäla missförhållanden. Det skulle kunna bidra till att friskoleanknutna problem lyfts fram i högre grad. Idag saknar nämligen den som är privat­anställd ett direkt grundlagsskydd för sin yttrandefrihet. Lojalitetsplikten går före och tystnadsplikten har större tyngd än för en offentliganställd, för att skydda företagshemligheter.

Med tanke på att antal lärare per elev är lägre på friskolorna, de obehöriga är fler och summan pengar är mindre att röra sig med – eftersom en del av vinsten ofta går till aktieutdelning eller till att köpa eller starta nya skolor – borde personal på friskolor rimligen ha synts mer i debatten. De lagstiftade skillnaderna mellan friskolor och kommunala känns i detta fall rent befängda. Båda finansieras ju med offentliga medel och deras uppdrag regleras av samma lagstiftning.

Inga institutioner som hanterar barn bör få gömma sig bakom ”företagshemligheter” för att komma undan granskning. En Lex Sarah skulle kunna göra viktig skillnad på den punkten. Det jag saknar nu är en seriös debatt om hur vi gör för att skattepengar som vikts för barns utbildning ska sluta hamna i skatteparadis. Men för den frågan tycks tiden ännu inte riktigt mogen.

6 reaktioner på ”Friskolereformen blev inte riktigt som jag trodde

  1. Hej!

    Tycker det är jättebra att det förs en diskussion om hur skolan kan förbättras. Så som det ser ut idag med enorma problem på vissa skolor är inte OK.

    Men, man måste se bredare än att skjuta in sig på vinstintresset. Inom de flesta områden finns vinstintresset med och det är grunden bra eftersom det skapar innovation och effektivisering. Utan vinstintresse hade vi inte haft mediciner, läroböcker, teknikutveckling mm.

    Ett konstaterande man också behöver göra är att stora vinster kan uppstå när ett tidigare monopol släpps fritt. Men det innebär ju att man framgent kan få mer kvalitet för samma pengar när effektiviseringen även slår igenom på de offentliga skolorna.

    Jag tror, utan att veta mer än de som hänvisar till vinstintressen, att klyftorna i skolan beror på ökad segregering i allmänhet, ändrad pedagogik i skolan med mer ansvar för eleverna (eller deras föräldrar) och en kraftig kunskapssänkning hos lärarna.

    Vilka verkar det vara som blir lärare idag? De som brinner för det självklart men framför allt många som vill ha ett akademiskt yrke men inte har betyg nog för något annat. Hur många av de nyutexaminerade lärarna idag var själva duktiga i skolan?

    De svaga eleverna har inga akademikerföräldrar hemma och träffar inte heller längre några lärare som haft större studieambitioner heller.

    Kombinationen av ökat ansvar för eleverna och mindre ”katederundervisning”, färre lärare med studiedriv, och ökad allmän segregering har inte påverkat de privilegierade eleverna med stöd hemifrån men blivit en övermäktig utmaning för de olyckligt lottade.

    Gilla

    • Att ekonomisk vinst måste till för att människor ska bli innovativa och driftiga är en väldigt konstig vanföreställning som tycks utbredd bland ekonomer. Jag känner ett antal driftiga företagare, ett flertal engagerade forskare, många lärare och socialarbetare och andra som brinner för sina jobb och är nytänkande och kreativa. Inte fan gör de det för att de ser utsikter till ekonomiska vinster! Det tycks vara en förhållningssätt som främst är förebehållet människor som jobbar med att förmera pengar.

      För de allra flesta människor är glädjen i att utveckla, uppfinna, undervisa, skapa, umgås, utvecklas osv belöning i sig (förutsatt en vettig lön, förstås). Det finns ju tom studier som visar att människors lust att skapa minskar när de får belöningar.

      Så vad gäller vinstens funktion så tror jag du har tokfel. Och dessutom anser jag det vara djupt moraliskt förkastligt att spekuluera med och göra storvinster på skattepengar vikta för utbildning (och vård med, för den delen).

      Inte heller kan jag se något rakt samband mellan vinstdrivande företagande och effektivitet som gagnar samhället. Det är ju bara att titta på vad som hände med elpriser och telepriser vid avregleringarna.

      Jag säger inte att allt som friskolekoncernerna gör är dåligt. Flera av dem jobbar med vettiga pedagogiska koncept och har bidragit till att lyfta fram viktiga aspekter av lärande. De har givit kloka människor utrymme att utveckla skolan. Men det hade precis lika gärna kunnat ske (och sker också även där) inom den kommunala skolan. Där man fö självklart också har ett intresse av att bedriva effektiv undervisning. Det sker också i skolor som drivs som ekonomiska föreningar och kooperativ av olika slag (utan vinstutdelningar).

      För att lära mer om vad skolans problem består i rekommenderar jag varmt Skolverkets rapport ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?” som kom för ett och ett halvt år sedan. Segregation pekas ut som en bov i dramat, liksom alltför stort eget ansvar för det egna lärandet. Viktiga framgångsfaktorer är lärarnas tro på eleverna, lärarnas förmåga att skapa goda sociala relationer och individanpassa och involvera eleverna i sitt eget lärande.

      Gilla

  2. Oj, där kom en rad intressanta saker på en gång förstärkt med lite överdrifter och en och annan svordom.

    Jag, liksom de allra flesta ekonomer och politiker i den fria världen (och tom i Kina) har tydligen tokfel om att vinst skulle skapa drivkrafter. Det känns som en snabbresa tillbaks till sjuttiotalet..

    Du kunde väl åtminstone läsa mitt inlägg? Har aldrig påstått att vinst är ett måste för innovation men att det kan stimulera såväl innovation som effektiviseringar.

    Inte ens Socialdemokraterna har sagt nej till vinstintresset i skolor, de ledande där vet att det är ett bra sätt att få in duktiga människor som utvecklar skolan.

    Skillnaden i syn kommer ju ner till att jag tror att vinsten i skolan beror på effektivisering och du tror att den beror på kvalitetssänkning.

    Varför tror du att så många elever (och föräldrar) år efter år väljer skolor som går med vinst? Har själv hjälpt min son att välja gymnasium. Det blev en friskola med schemaläggning och läge som passade honom. Vi kollade också att skolan hade OK rykte och verkade ha stabil ekonomi. Att den går med vinst spelade för oss ingen roll.

    Att det är omoraliskt att tjäna pengar samtidigt som man gör gott är en underlig tanke tycker jag. Det känns värre att tjäna pengar på cigaretter än medicin.

    När du rekommenderar rapporten har du ju med två av de tre argument jag lyfte fram om skolan. Lyfter rapporten fram vinstintresset?

    Nyfiken på om du delar uppfattningen att lärarkåren är annorlunda idag och om du tror att det påverkar? Läste ett inlägg från en äldre lärare som menade att det inte fanns några ”akademiker”genuint intresserade av sina ämnen kvar i lärarrummet på hennes skola.

    För att kunna konkurrera med privilegierade ungdomar tror jag skolan måste ha fler lärare som själva haft ambition att få höga betyg. Vad tror du?

    Gilla

  3. Du skrev att ”vinstintresse skapar innovation och effektivisering”. Vad gäller att det skapar innovation menar jag att du har fel. Vad gäller effektivisering nyanserade jag med att det inte alls behöver skapa någon effektivisering som medför samhällsnytta. Jag kan inte se var mina överdrifter ligger?

    Och ja, väldigt många har fel om vilka effekter vinster skapar. Som sagt så har det en tendens att motverka sitt syfte. Med ekonomiska vinster som mål så minskar andra drivkrafter. Och människor blir mindre uppfinningsrika och kreativa, latare och mindre glada över att arbeta.

    Jag vet att socialdemokraterna inte är emot vinster. Men jag är inte socialdemokrat och även om jag varit det så hade jag ju inte behövt tycka samma som partiet.

    Jag har inte skrivit att jag tror att vinster måste bero på kvalitetssänkning. Men en skola är en sådan verksamhet som alltid kan bli bättre. Vinster bör stoppas tillbaka i verksamheten.

    Jag har heller aldrig påstått att det är omoraliskt att tjäna pengar och göra gott samtidigt. Var har du fått det ifrån??? Tvärtom vore det fantastiskt om alla människor som gör gott i sitt arbete också får vettig lön för det.

    Att många väljer skolor som går med vinst tror jag beror på att dessa skolor i många fall är bra (i lite färre – men inte någon obetydlig mängd – fall beror det på att de kört med missledande marknadsföring).

    Som jag skrev redan i mitt första inlägg så driver många utbildningskoncerner bra skolor.

    Och vad gäller rapporten så hänvisade jag till den bland annat för att peka på att du har rätt i vissa av dina antaganden. Att jag först tyckt att du har fel i ett antal frågor hindrar mig nämligen inte från att också se att du har rätt i andra.

    Minns inte om rapporten lyfter fram vinstintressen specifikt men den problematiserar friskolereformen.

    Och ja, jag tror att lärarkårens roll är enormt viktig! Men jag tror att det finns bra och dåliga lärare i alla åldrar. Jag har träffat många unga lärare som brinner för sina jobb och är oerhört kunniga och intresserade av vad de håller på med. Men visst är det ett problem att så många som blir lärare blir det för att de inte kunnat komma in de de utbildningar de egentligen ville.

    Jag tror inte att höga betyg är nyckeln utan en glädje i att undervisa, att möta barn, att hjälpa dem utvecklas på alla plan. Höga betyg är liksom inget vettigt mål i sig för någon, de är ju bara ett medel för något annat.

    Gilla

  4. Det känns som vi inte är överens om mycket förutom att diskussionen är viktig och att skolan behöver förändras och utvecklas.

    Jag skall bara kommentera två saker. Din syn på innovation och vinstintresse som jag tycker är förvånande och din syn på höga betyg som mål.

    En innovation brukar definieras som något nytt som skapar ekonomiskt eller samhälleligt värde.

    Om vi tar mediciner som ett exempel. Inga mediciner kommer till patienterna utan gå igenom medicinföretagen som har vinstintresse. Karolinska har exempelvis två egna riskkapitalfonder knutna till sig för att göra innovationer av de medicinska upptäckter som annars stannar i laboratoriet.

    Vinsten fungerar som ett enormt viktigt styrmedel för att göra rätt saker. Forskningen är fri men behovet och efterfrågan på mediciner styr bolagen att ta fram rätt mediciner. Det är inte ett perfekt system, det löser exempelvis inte medicinbehov i fattiga länder, det problemet får lösas genom subventioner mm

    Utan att använda vinsten och som styrmedel och drivkraft är jag övertygad om att vi inte haft de mediciner och den medicinska utrustning vi har idag.

    Nordiska Ministerrådet har skrivit i rapporter att ”Venture Capital (Riskkapital) is a vital piece in the Nordic innovation system and in the creation of new companies, new jobs and new employment.”

    Kombinationen av forskning, entreprenörer och ekonomiska drivkrater är sätt att skapa innovation.

    Till sist vill jag bara kommentera dina avslutande rader. Jag tror att det är den synen som gör det så svårt för barn till icke-akademiker att konkurrera. Att säga till barn att höga betyg, i balans med annat, inte är ett vettigt mål är att göra barnet en stor otjänst.

    Goda betyg, förutom som ett otydligt men ändock ett kvitto på inhämtade kunskaper, ger individen stora möjligheter att utforma sitt eget liv med många vägar öppna. Detta vet akademiker föräldrar och de försöker motivera, stödja och hjälpa sina barn mot detta delmål.

    Jag tror exempelvis att LO skulle satsa på studiecirklar för föräldrar om hur man kan hjälpa och stödja sina barn i strävan mot bättre studieresultat.

    Nu verkar det som om skolan och många andra röster säger att höga betyg inte är ett bra mål samtidigt som barn till akademiker och höginkomsttagare får mig sig från modersmjölken att det är jätteviktigt. Detta tror jag är en stor orsak till de stora resultatskillnaderna och den stora snedrekryteringen till högre studier.

    En del av barnen går till skolan för man skall och en del av dem tävlar.

    Därmed tackar jag för mig. Uppskattar att du driver en blogg som diskuterar dessa viktiga frågor.

    Gilla

  5. Jag håller helt med dig om att vinstintresse, så som samhället är inrättat, idag är en viktig motor för att sprida frukterna av människors innovationer. Det är dock inte detsamma som att de är en motor för nytänkande och uppfinnande i sig.

    Det du säger nu är ju samma som jag sa: vinstintresse driver dem vars jobb eller personliga intresse är att förmera pengar. De flesta andra drivs av helt andra saker.

    Mediciner tas inte fram av riskkapitalisterna. De hjälper bara till att sprida dem eftersom de vill förmera sitt kapital. Ett system som du själv påpekar har allvarliga brister i form av att det hela tiden missgynnar dem utan pengar.

    Du undrade om jag trodde att skolan skulle bli bättre med fler lärare som själv strävat efter höga betyg. Mitt svar på det blev att höga betyg I SIG aldrig är något att sträva efter utan att de bara är mål för något annat. Med det menar jag att en person som ska undervisa barn rimligen bör ha drömt om att få göra just det i första hand.

    Om personen också haft höga betyg så är det naturligtvis ingen nackdel. Det är det däremot om personens främsta (eller ännu värre enda) mål varit att få höga betyg. Då riskerar ju eleverna att få en lärare som vare sig är intresserad av sina ämnen, av barn eller av att undervisa.

    Om man vill höja de omotiverades studieresultat så tror jag att det viktigaste är att få dem att se en mening med att plugga. Då måste man vara skicklig på att läsa av människor, skapa relationer, bygga förtroende och förklara för dem vad som krävs av dem om de ska nå sina mål och drömmar. Annars blir skolgången bara en lång plåga i jakten på höga betyg. Och så blir det som för mig och många, många andra – man går ut skolan utan någon som helst lust eller motivation att plugga och utan att veta vad man vill göra med sitt liv.

    Studiecirklar för föräldrar vore toppen. På dem kan man välja antingen en ytlig väg av ”så här lär du ditt barn studieteknik”. Eller så kan man välja en mycket mer djupgående och effektiv väg: ”Så här ger du ditt barn lust och motivation att lära”. Det är stor skillnad på inre och yttre motivation (alltså om man lär för att man gillar det eller om man lär för att man vill ha belöningar av olika slag). Inre motivation är en mycket bättre motor för lärande. Lärandet blir djupare, varaktigare, lättare och roligare av inre motivation. En tävlingskultur är för de allra flesta barns lärande negativt.

    Jag rekommenderar varmt kognitionsforskaren Peter Gärdenfors bok Lusten att förstå.

    Tack för att du velat diskutera!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s