Mkt bra artikel i DN idag, om nationella proven.
Allt går inte att mäta och nationella proven speglar bara en liten del av vad läro- och kursplaner stadgar. De har inte gjort betygsättningen mer likvärdig och fyller inte sitt syfte. Det i skolsammanhang så sönderälskade Finland har inte nationella prov.
Testskolan är slöseri med tid, pengar, resurser, allt.
Så länge prov kan ”rättas” är saken skitenkel. Det kan ske digitalt. När de måste bedömas blir det knepigare. Då blir det en fråga om över- och underordning, mästare och gesäll. Vi kan bedöma centralt, utse landets skickligaste uppsatsbedömare. Då blir det likvärdigt, men rättvist? Jag noterar att de bedömningar jag konfronteras med har ett tydligt bias, i synnerhet de centralrättade. Den vedertagna språkmallen premieras. Nyskapande, personligt avtryck och förmåga att dramatisera underskattas. Tja, det är så det blir. När dessa ”centralrättningsråd” ska rekryteras är det givetvis ”walking king Edward & c.o” som får tjänsterna. Men om vi vill ha LIKvärdighet, så är det ju också vad vi får…
GillaGilla
Jag tror inte på antingen-eller-tänkande. Nationella prov är nödvändiga men de behöver utformas och bedömas med större
professionalitet. Inom lärarkåren finns i dag ofta inte den djupare
kunskap som behövs för rättssäker betygssättning. Lärarutbildningen måste förbättras radikalt i riktning mot mer vetenskapligt tänkande i en enlighet med läroplanens intentioner.
GillaGilla
Kloka kommentarer, klalin. Torestad: just nationella prov är inte nödvändiga, men feedback är viktigt för att utveck.las och någon form av bedömning är kanske nödvändig för att sålla elever till högre utbildningar. Jag utvecklar mina tankar om detta lite i en krönika som kommer i GP nästa vecka. Lägger ut den här på bloggen när den är inne i tidningen
GillaGilla