Romerna är Europas mest utsatta folkgrupp

EU har slagit fast att romer är vår kontinents mest utsatta och diskriminerade folkgrupp. Historikern Jan Selling har studerat antiziganismens mörka historia, som leder fram till en nästan lika förfärande nutid. Romska aktivisten Soraya Post, vill in i EU-parlamentet för att åstadkomma förändring.

I dagens Slovakien lever majoriteten av romerna i slumliknande ghetton, i åtminstone ett fall inhägnat av en mur. I flera länder utsätts romer för mord och mordbränder och i Bosnien är romer enligt lag förbjudna att kandidera till parlamentet och presidentposten. I Tjeckien sätts 30 procent av alla romska barn i särskola. I många europeiska länder är den politiska retoriken mot romer även bland etablerade partier mycket hätsk och rentav uppviglande. En företrädare för det ungerska partiet Jobbik har föreslagit att romer ska stängas in i läger till skydd för allmänheten.

EU:s byrå för grundläggande rättigheter har slagit fast att de tio miljoner europeiska romerna är vår kontinents mest utsatta och diskriminerade folkgrupp. Historien av förföljelse och fördrivning har pågått ända sedan romerna kom vandrande från Indien till Europa på 1000-talet. Jan Selling, historiker vid Uppsala universitet har skrivit boken Svensk antiziganism och nästa år kommer även boken Antiziganism, what’s in a word?, med internationell utblick. Han menar att det finns en utbredd europeisk föreställning om att romer har sig själva att skylla när det gäller förföljelse och fattigdom och att de är kriminella. Gamla fördomar väcks också lätt till liv. Han tar den blonda grekiska flickan som påstods vara kidnappad av romer, som exempel:

– Det är en medeltida myt att romer stjäl barn och historien fick snabb spridning i Europa, säger han.

Att romerna själva utsatts för förföljelse och övergrepp vet vi mindre om. Jan Selling berättar om ett stycke okänd historia: i Rumänien kunde romer hållas som slavar ända fram till 1855. Människor såldes och tvingades till arbete på precis samma sätt som i USA under samma tid.

– Detta är något som romerna själva inte så gärna talat om. Det är ett fruktansvärt övergrepp som lett till traumatisering av en hel folkgrupp.

Och övergreppet fortsätter få konsekvenser även i nutid:

– Hos många rumäner finns fortfarande en slags slavägarmentalitet och en syn på romer som ett mellanting mellan boskap och människor, säger Jan Selling.

När slaveriet upphörde lämnade många romer landet och en stor andel av de svenska romerna härstammar från denna utvandrargrupp.

Människohandel och misär

Bilden av ett Europa där antiziganismen finns i alla läger och sitter djupt i breda folklager delar Jan Selling med Soraya Post. När vi pratar på telefon har hon just lyckats gå vilse i Stockholm, på väg till en intervju med DN:s stjärnreporter Niklas Orrenius. Soraya Post beskriver sina dagar som snurriga och uppmärksamheten som ”helt sjuk”. Hon är förstanamn på Feministiskt initiativs EU-vallista och har en hektisk tid med intervjuer och möten.

Soraya Post har de senaste decennierna ägnat mycket tid och kraft åt att organisera romer i både Sverige och Europa, och driva romska frågor på olika plan. Hon är ordförande för International Roma Women Network, som hon var med och bildade 2003, och vice ordförande för European Roma Traveller Forum, som är en fristående organisation men har ett partnerskap med Europarådet (som är en mellanstatlig samarbetsorganisation vars syfte är att värna de mänskliga rättigheterna i Europa). Hon anser att det saknas en europeisk politisk vilja att förändra:

– Politikerna fortsätter prata om romer som ett problem i stället för att se strukturerna som problemet. Fördomar gör det mycket svårt för romer att komma in på arbetsmarknaden och bli accepterade som fullvärdiga medborgare.

Romer mer synliga

I egenskap av sakkunnig och representant för de båda organisationerna har Soraya Post gjort flera resor för att se romers utsatthet i Europa. Hon berättar om barn som våldtas, människor som säljs för prostitution och organhandel och familjer som sedan generationer saknar id-handlingar och därför utestängs från skolgång och sjukhusvård. I Rumänien mötte hon en trettonårig flicka som tvingats föda barn i kloakerna.

– Hon var så drogad av klister att hon inte känt när råttor gnagt på hennes kropp, berättar Soraya Post.

De senaste åren har EU:s fria rörlighet fört med sig att östeuropeiska, i huvudsak romska, tiggare kunnat ta sig till Väst- och Nordeuropa. Det gör att romernas situation blivit mer synlig.

– Kanske kan det faktiskt leda till något positivt, beroende på utfallet i EU-valet. Det kan bli till ett uppvaknande vad gäller mänskliga rättigheter. Men om de högerextrema grupperna i parlamentet växer så kan det också gå rent åt helvete, säger Soraya Post.

Marshallhjälp till romer

Jan Selling menar att den nödvändiga uppgörelsen med förföljelserna av romer ännu inte har ägt rum men ser åtminstone en början till bearbetning:

– Sedan millennieskiftet har minoriteters rättigheter i Europa börjat komma upp på agendan och man har påbörjat försök att utreda vårt antiziganistiska förflutna, säger han.

I Tyskland har den romska medborgarrättskampen varit starkt kopplad till minnena av nazismens övergrepp. Först 1982 erkände Västtyskland att också romerna varit utsatta för ett folkmord under Tredje riket och 2012 invigdes ett centralt minnesmonument framför riksdagshuset i Berlin. I Sverige har vi nu fått en vitbok om de 1900-talets svenska övergrepp och en kommission som ska kartlägga och motarbeta dagens antiziganism. I Norge har man förordnat en sanningskommission och inrättat ett museum och en kulturfond för att uppmärksamma resandefolkets historia.

Fortfarande är antiziganismen emellertid spridd och accepterad i hela Europa och EU-pengar som var avsedda som stöd för romer når inte fram. I bland annat Ungern växer föraktet och syndabockstänkandet. Jan Selling vill gärna se en slags marshallhjälp till Europas romer.

– Det behövs både medel för sociala projekt och upprustning av bostäder, hjälp till utbildning för romerna och sanktioner mot de regeringar som motsätter sig att hjälpa romerna i sina länder, slår han fast.

Jag är problemet – prata med mig!

Om Soraya Post kommer in i parlamentet kommer hon att driva att EU-länder som inte tar hand om sina egna medborgare och inte följer medlemskriterierna och de stadgar som ligger till grund för unionen, ska pressas med hjälp av ekonomiska sanktioner. Hon vill också att de ska kunna uteslutas ur unionen om de fortsätter missköta sig vad gäller de mänskliga rättigheterna.

– Det behövs diplomati men också mer kontroller och påföljder säger hon.

Hon vill också att särskilda kommissionärer för jämställdhet och för diskriminering ska tillsättas.

– Det är så viktiga områden att det inte räcker att de hanteras integrerat i andra kommissionärers uppdrag.

Själv är hon laddad inför att ta sig an Bryssel.

– Jag har sprungit i korridorerna där i så många år och känner mig redo för parlamentet. När frågor som rör romer kommer upp ska jag ställa mig upp och säga ’jag är problemet, ni kan prata med mig!”.

På Genus.se idag.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s