Hata eller prata

I en facebooktråd om rasism framför jag tanken att det kanske är en bra idé inte bara att protestera mot sd:s politik utan också att försöka resonera och prata, både med sd:s höga företrädare och dess väljare. Jag skriver att jag vill ”skapa ett större vi där vi förhoppningsvis blir lite mindre rädda för varandra och mindre hotfulla.” Jag får svar som att ”Vi är inte hotfulla. SD hotar många människor med utvisning mm. Vad kan man diskutera om det?” och ”I en utopisk värld kan man konvertera rasister till att bli icke-rasister …”

Så vad återstår då, om det inte är någon idé att försöka diskutera, samtala eller förklara, och man samtidigt vill bli av med rasismen? Hur hotfullt är det inte att skriva att det är en utopi att försöka få människor att ändra sig? Vilka vägar blir kvar om vi utesluter samtalet och bortser från människans förmåga att tänka om? Var ska vi göra av våra meningsmotståndare när vi hatat bort dem från scenen (för övrigt omöjligt i en demokrati)?

Jag vet var jag står när det kommer till idéer om invandring, integration och mångfald. Jag avskyr rasism och jag avskyr den människosyn sd står för och den samhällsutveckling de vill se. Men jag vill mycket hellre se samtal, resonemang och ett ”välkommen över till oss” än hat som verktyg för att vrida vapnen ur händerna på dem. Alla kan förändras och man blir inte smutsig själv för att man pratar också med dem som står för allt man avskyr.

Man har självklart ingen skyldighet att prata med alla. Om man inte blir respektfullt bemött, om man blir hotad eller om den andre uppenbarligen inte kan lyssna kan man gott ägna tiden åt något bättre, tycker jag. Men att redan från början utesluta samtalet är att desarmera sig själv och det man står för.

 

4 reaktioner på ”Hata eller prata

  1. Jag har sagt det förr och jag säger det igen; du skriver så att själen gråter av lycka. Krönikan om vårt förhållande till tiggeri och denna om samtalet… Jag sprider det allt vad jag kan. Tack!

    Gilla

  2. Ett samtal som syftar till att tala meningsmotståndare till rätta och få dem att överge sina ”felaktiga” åsikter är oftast ganska meningslöst. Visst är det bekvämt att avfärda sina motståndare med att de drivs av ett irrationellt hat eller bara är dumma, betydligt jobbigare är att försöka förstå dem. Jag skulle varmt rekommendera alla som på allvar är intresserade av att förstå nationalism, ”extremism”, Sd och samhällsutvecklingen att ta del av Malcom Kyeyunes tankar. Han är själv vänster men hans inlägg är lika relevanta var man än står politiskt och de slår, i mitt tycke, allt som skrivits av s.k. experter: http://tinkzorg.wordpress.com/

    Hans inlägg ”Och samfälld skall vår räddning bli”, ”Älskade extremism” och ”Vad kan vi egentligen säga om Sverigedemokraterna?” är extra relevanta i sammanhanget. Men den som inte vill vidga sitt perspektiv, utan bara vill få sin världsbild och sina åsikter bekräftade, har dock inte mycket att hämta där och så mycket hopp erbjuds tyvärr inte eller…

    Gilla

    • Läste denna:

      http://tinkzorg.wordpress.com/2014/01/24/och-samfalld-skall-var-raddning-bli/

      Mycket bra och kloka tankar kring nationalism, moralism och människans natur som jag instämmer till fullo i. Som detta:

      ”Att fråga sig vad det är som gör en människa till rasist eller vilka det är som är rasister antar redan från början att rasist är något man är, det reifierar rasismen till en personegenskap. Detta har konsekvenser som inte enbart är filosofiska; de utgör i själva verket grunden för en viss sorts politik samtidigt som de omöjliggör en annan.”

      Tack för tipset!

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s