Vad ska vi ha matten till?

Idag är min artikel där jag ifrågasätter matematikens roll i skolan inne i Aftonbladet.

Såhär skriver Sverker Lundin, vars avhandling jag utgår från i min artikel, på sin blogg:

” För det fjärde är det möjligt att se hur skolans grundläggande matematikundervisning bidrar till att forma en tro – på matematikens värde och de matematiska kunskapernas användbarhet. Detta är i själva verket en del av skolans disciplinerande effekter, formandet av elevernas världsbild, deras fantasier och om man så vill deras drömmar.”

Där står mycket annat klokt också.

32 reaktioner på ”Vad ska vi ha matten till?

  1. Förstod jag det rätt att Sverker Lundin är en misslyckad, eller i alla fall avhoppad, forskarstudent inom matematik som sedan bytt ämne och då kommit fram till att matematik egentligen inte är mycket att ha? Kan tänka mig flera psykologiska mekanismer som kan ligga bakom den slutsatsen…

    -Har du en titel och en länk till hans avhandling så att man kan titta närmare på den själv värdera det gedigna vetenskapliga arbetet som ligger bakom slutsatserna?

    Gilla

      • Nu misstolkar du mig grovt. Jag har aldrig sagt att man är misslyckad bara för att man är kritisk mot matematik.
        Men att någon försöker sig på något, vad det än vara månde, och sedan, när de inte klarar av det, förklarar att det egentligen inte var viktigt eller intressant, så tycker jag att just misslyckandet är en viktig del att ta hänsyn till när man värderar det personliga ställningstagandet hos personen ifråga. Och detta gäller oavsett om vi talar om kvantmekanik eller maratonlopp.

        Gilla

      • Nisse, att Sverker Lundin inte ”klarat av” att doktorerar i matematik är så vitt jag vet bara en fri fantasi från din sida (och som sådan en grov förolämpning). Och att du kallat Lundin för ”misslyckad” är knappast någon grov misstolkning från min sida, det är ett direkt citat av vad du skrivit ovan

        Gilla

      • Jag talar om att förhålla mig till en individs yttrande genom att ta hänsyn till hans historia. Du generaliserar mitt yttrande ovan till att gälla alla som kritiserar matematik. Vilket är något jag aldrig uttalat mig om.
        Att kalla honom ”misslyckad” som matematikdoktorand är kanske att hårdra det, men enligt din egen artikel så har han varit forskarstuderande inom ämnet matematik, dock har han disputerat och är nu postdoc inom ett annat ämne. Så ifall det är en fri fantasi så bygger den på dina egna uppgifter.

        Gilla

  2. Man kan ju förstå att varken du eller den människa som skrivit avhandlingen förstår nyttan av mattematik då ni tillhör det ickeproducerande skiktet i samhället som är tagare.

    För givare som faktiskt producerar något så är mattematik absolut nödvändigt.

    För att kunna vara källkritisk till det du och dina kollegor skriver behöver man veta skildnaden på 1 miljon och 1 miljard och kunna göra överslagsräkningar för att se om olika uppgifter är rimliga. Detta kan inte unga idag.

    Gilla

    • Jag har aldrig propagerat för att matematik ska avskaffas som ämne i skolan. Att lära sig skilja på en miljon och en miljard och att göra överslagsräkningar ingår definitivt i vad jag anser att skolan ska lära eleverna. Det innebär emellertid inte att jag anser att alla måste lära sig exempelvis avancerade ekvationer.

      Gilla

  3. I diskussionen på aftonbladet.se har du kommit fram till att vardagsmatematik och statistik ändå måste läras ut i skolan. Låt oss då se på vad målen är i grundskolan (hämtat från Skolverket):

    Eleven skall ha förvärvat sådana kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer samt lösa problem som vanligen förekommer i hem och samhälle och som behövs som grund för fortsatt utbildning.

    Inom denna ram skall eleven

    – ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform,

    – ha goda färdigheter i och kunna använda överslagsräkning och räkning med naturliga tal och tal i decimalform samt procent och proportionalitet i huvudet, med hjälp av skriftliga räknemetoder och med tekniska hjälpmedel,

    – kunna använda metoder, måttsystem och mätinstrument för att jämföra, uppskatta och bestämma längder, areor, volymer, vinklar, massor, tidpunkter och tidsskillnader,

    – kunna avbilda och beskriva viktiga egenskaper hos vanliga geometriska objekt samt kunna tolka och använda ritningar och kartor,

    – kunna tolka, sammanställa, analysera och värdera data i tabeller och diagram,

    – kunna använda begreppet sannolikhet i enkla slumpsituationer,

    – kunna tolka och använda enkla formler, lösa enkla ekvationer, samt kunna tolka och använda grafer till funktioner som beskriver verkliga förhållanden och händelser.

    (Detta är utöver målen i åk tre och fem som jag inte återger här.)

    Vad i detta är inte att härröra till vardagsmatematik? Formler och ekvationer? Må så vara, även om jag tror att det är nyttigt att kunna jämföra exempelvis mobilabonnemang, att ta reda på vad man kan ge för sin nya lägenhet baserat på hur mycket man måste låna och till vilken ränta, etc.
    Notera också att procent och statistik ingår här och inte i målen för åk fem, så det verkar som att du missat litet när du hävdat att man klarar sig med kunskaper som motsvarar åk fem, eller?

    Gilla

    • Det finns naturligtvis olika nivåer på alla de kunskaper som måldokumenten stadgar. Jag tror att ganska få vuxna faktiskt skulle få godkänt på ett matematikprov från åk 9, av den enkla anledning att de aldrig använder sig av så pass avancerad matematik varken i sin vardag eller i sina yrken.
      Min förhoppning är att det ska föras en seriös diskussion om matematikens roll, omfattning och form i skolan. Måldokumenten och verkligheten ser f ö inte med nödvändighet likadana ut.

      Gilla

      • Det är klart att det finns olika nivåer, men min fråga var ju om du ansåg att några av dessa mål inte var att härröra till vardagsmatematik.

        Vad beträffar vuxnas förmåga att klara ett prov från årskurs nio är det svårt att uttala sig om. Varför inte organisera ett test, det finns ju nationella prov att plocka ut och använda för ändamålet. Men frågan är bara hur relevant det är, hur många vuxna klarar ett historiaprov från årskurs nio? Eller geografi? Eller samhällskunskap för den delen? Ska slutsatsen vara att man inte behöver nämnvärda kunskaper i dessa ämnen heller?

        Gilla

      • Jag anser att alla de målen har bäring i vår vardag, men som sagt, det betyder inte att nivån på kunskaperna ligger rätt i själva undervisningen. Och visst går det att ifrågasätta alla ämnens relevans – det inte bara går, det bör göras med jämna mellanrum. En sådan genomkörare har f ö just gjorts av historieämnet.

        Det som gör att matematiken är särskilt angelägen att ifrågasätta är dess mycket speciella ställning – men väldigt många undervisningstimmar och nationella och internationella tester och jämförelser och en övertro på att det med matematikkunskaper på ett rent magiskt vis följer en massa andra positiva effekter.

        Jag tippar också att om man går ut och gör en enkät och frågar folk vilka skolämnen de tyckte sämst om och som sänkte deras självkänsla mest så hamnar matematik och idrott i topp.

        Gilla

  4. Själva grunden i det här är ju så urbota korkat att man vill gråta.

    ”de flesta medborgare klarar sig med mycket lite matematik”

    går även att skriva

    ”de flesta medborgare klarar sig med mycket lite grammatik”
    ”de flesta medborgare klarar sig med mycket lite historia”
    ”de flesta medborgare klarar sig med mycket lite religion”
    ”de flesta medborgare klarar sig med mycket lite geografi”
    ”de flesta medborgare klarar sig med mycket lite syslöjd”
    etc. etc.

    Jag har svårt att minnas senaste gången jag hade nytta av att veta vem Gustav II Adolfs hustru var, eller vad ett adverb är. Betyder det att skolan ska sluta lära ut dessa uppenbara oväsentligheter?

    Gilla

    • Väldigt få har användning för att känna till vem Gustav II Adolfs hustru var (jag har faktiskt ingen aning själv). Som jag redan skrivit så anser jag att alla skolämnen mår bra av att få regelbunden översyn av vilket innehåll man ska förmedla. Som individ kan du kanske också klara dig ganska bra utan särskilt djupgående kunskaper i geografi, historia och religion, däremot tror jag att samhället som helhet mår mycket dåligt om kunskapsnivån sjunker för lågt i de ämnena. Samhället är starkt beroende av att människor förstår sin historia, har insikt i andra människors religiösa föreställningar och är beroende av att människan kan ta in nyhetsflödet från omvärlden. Syslöjd är ett superviktigt ämne: ett av få kreativa hands-on-ämnen i skolan, som lyfter elevernas förmåga och lust att lära som helhet och tar vara på att många mår bra av att arbeta med sina händer.

      Gilla

  5. Hej Nisse och Eva-Lotta,
    jag antogs – märkligt nog! – till en forskarutbildning i ”matematik med ämnesdidaktisk inriktning” med det uttalade syftet att undersöka (ungefär) varför så många är tvingade att lära sig så mycket matematik som de sedan har så lite nytta av. Projektidén hade vuxit fram under min tid på Chalmers, som jag varvade med studier i pedagogik och sociologi. Mitt avhandlingsämne hörde aldrig hemma på en matematisk institution och jag avbröt dessa forskarstudier efter ungefär ett och ett halvt år.

    I skolan – grundskolan, gymnasiet och Chalmers – tyckte jag om Matematiken, samtidigt som jag avskydde Skolan. Då jag började forska låg därför min kritik helt i linje med den gängse, det vill säga att kritisera Skolan och fråga varför den inte ”lever upp till” matematiken, som ju är intressant, vacker, användbar och rolig.

    Det var i mitt möte med skolmatematikens historia, och sedan än mer då jag satte mig in i vetenskapens historia och matematikens relation till filosofi och religion, som detta förändrades. Jag såg att även denna kritik hade en historia, och att den måste inkluderas i det fenomen som skall förklaras.

    I det som skrivits i kommentarerna här och Aftonbladet, liksom de jag mött sedan jag disputerade, syns just hur Skolan är ett föremål som nästan kritiserar sig själv – ingen tar den i försvar! Dvs. inte sådan den de facto är, just nu. Matematiken, däremot, tycks nästan omöjlig att kritisera, den vill alla försvara. Det är denna effekt, denna intuitiva omedelbara liksom förutbestämda uppfattning av objekten: skola och matematik, som jag försöker förstå.

    Gilla

  6. Jag är en sån som anser mig själv helt kass på matte.

    I princip ”slutade” jag med matte i sjunde klass när det dök upp ”bokstäver” bland siffrorna…
    Vad skulle jag ha det till i livet?
    Det funkade då läraren var en fysik-galning och inte visste om man var där eller inte och jag fick ändå en 2:a i allmän matte ända upp till 9:an

    I mitt vuxna liv (40+, två barn) så vet jag nu att jag ofta använder ekvationer, algebra (och i högstadiet för mig helt obegripliga matematiska lösningar) fast jag vet inte om det.

    Ungefär som att jag kan läsa och tala fast jag inte vet vad ett verb eller promomen är…

    Jag har helt enkelt lärt mig själv på ”trial and error” sättet.

    Jag hjälper i princip alla i min omgivning med datorproblem, deklarationer, PPMfonder, byter kamrem på deras bilar m.m. (och det går bra.. )

    ALLA dessa människor är välutbildade och har minst gymnasieutbildning eller högskola.
    Dessutom spöar jag dom lätt i TP eller när det är Jeopardy eller Postkodmiljonären på TV.

    Fast jag knappt gått ut grundskolan.

    Datorer lärde jag mig om själv därför att jag avskydde att behöva fråga om hjälp när det strulade.
    Nu skulle detta inte handla om hur bra jag är, utan att det gick jävligt bra ändå utan skola.

    Barnen på ”dagis” (det heter FÖRSKOLA får jag höra..) går just i FÖRskola för att lära sig hur man beter sig socialt mot varandra och annat INNAN man börjar skolan.

    Jag tror att skolan snarast behöver ett eller ett par nya skolämnen.
    Kanske behövs ett ämne som ”förberedande livserfarenhet för överlevnad och kompetens i det vuxna samhället” (hitta på ett bra namn..)

    Där man t.ex. får göra deklarationer, lära sig om hur räntor fungerar (med matematik som hjälp, inte som grund).
    Alltså, varför man deklarerar, varför ränta finns FÖRST, sen räknar man på exempel.
    Sånt hade jag varit tokintresserad av i skolan, inte bara massa abstrakta siffror (och bokstäver!)

    Dessutom, hur ska man tackla det sociala livet på nätet i skolan?
    Utnyttja det eller blunda?

    Bara att inse, nästa generation kommer leva på nätet.
    I framtiden kommer alla bara ha en skolbok, en Ipad eller liknande. (När den kan köra flash)

    Lite tror jag att man ska ha den matten i ”mitt nya skolämne” som grund och låta dom har talang ha mer avancerad matte som tillval.

    Varför dom med talang? Tja, någon såg förmodligen att t.ex. Patrik Sxxberg hade talang för höjdhopp, varför truga på honom att bli ”raketforskare” (inte för att hans höjdhoppande har tillfört samhället ett dugg men ändå.)

    Det är ju mycket snack om Sveriges status i världen, att svensk forskning måste ges mera medel bla, bla.
    Jag tror helt enkelt att många är kallade men få är utvalda (att gå på KTH).
    Sålla, det gör ju man ju i ungdomshockeyn!

    Vad ska skolans roll vara?
    Att skapa framtidens stöttepelare för svensk forskning (och se att en promille blir just det), eller att lära barnen att bli vuxna och en del av ett framtida samhälle och klara sig själva utan att bli en belastning för sig själv eller andra.

    Ut med ungdomarna på fängelser och knarkhem, bland hemlösa, visa äckliga bilder på trafikoffer och få dom att fatta att det är allvar där ute!
    Sånt måste in från start, det går inte att läsa in på komvux.

    Puuh, nu ska jag ta en kopp kaffe till…

    Gilla

    • Härligt med lite patos och underbart med lite konstruktivt nytänkande! Det finns redan folk som tänker i liknande banor och arbetar med så kallat problembaserat lärande och andra arbetar med något de kallar livskunskap (som inte är riktigt det du föreslår, men också handlar om att lära sig hantera sitt eget liv på ett klokt sätt).

      Du kanske skulle kasta dig in i den spännande världen av skolutveckling!? Det finns alltid behov av människor som kan och vill tänka nytt och som är villiga att dra slutsatser utifrån sina egna erfarenheter.

      Tyvärr kommer jag inte in på din youtubelänk.

      Gilla

  7. Det är tydligen mycket som Eva-Lotta inte tycker är viktigt. Hon argumenterar egentligen för att vi ska gå tillbaks till en t.ex. 6-årig folkskola där man lära sig grundläggande färdigheter t.ex. räkning, läsning, skrivning och lite engelska. Det räcker trots allt för de allra flesta. Sen kan vi låta begåvade barn fortsätta med vidare studier. Välfärdens dödgrävare är vad du är Eva-Lotta!

    Gilla

    • Nej, jag argumenterar sannerligen inte för någon återgång till sexårig skola! Men skolan maåste välja vilka kunskaper man ska ägna tid åt att lära eleverna. Världen förändras och de kunskaper osm ansågs nödvändiga för t ex hundra år sedan har inte samma bäring idag. Skolan måste följa med sin tid och hela tiden revidera sitt innehåll och sina undervisningsmetoder.

      Gilla

      • Ok Eva-Lotta, du tycker att matematik på årskurs 4-5 nivå räcker, du tycker grammatik är oviktigt vilket jag tolkat som att språk också är oviktigt, vad skulle man fylla de högre årskurserna med? Syslöjd? Vore kul att se din kursplan! Jag tror det räcker med 6 år för att uppfylla den. För att bli bra i matematik måste man börja tidigt, de flesta stora resultat inom matematik kommer från unga matematiker, det går inte att börja när man är 20 år, lika lite som att man kan bli en riktigt bra musiker eller idrottsman om man börjar för sent. Det finns massor av saker vi lär oss i skolan, som många sedan inte tydligt använder utanför skolan, t.ex. bild, musik, tyska, franska, litteraturhistoria, geografi, historia, uppsatsskrivning, engelska, samhällskunskap etc. Problemet är att veta vilka som behöver vad. Det handlar om allmänbildning och att ha framtida möjligheter. Ett sätt vore att redan på lågstadiet dela in barnen i olika grupper (läkare, lärare, sophämtare, snickare etc) men det vore väl en synnerligen dum lösning? Alla ska inte bli fysiker, ingenjörer, matematiker etc. men i många yrken behöver man definitivt en matematisk kunskap över årskurs 4-5, och för att hänga med i samhällsdebatten är också denna kunskap nödvändig. En differentiering av undervisningen behövs självklart, kanske på högstadienivå, vi behöver både spets och bredd! Du säger med din argumentation nej till att Sverige ska vara en välfärds och kunskapsnation i framtiden, för är det något som är basen för vårt moderna samhälle och av högsta vikt för att klara framtidens utmaningar så är det matematik! Hoppas du kan lyssna på andra än Sverker i framtiden, snacka om pseudoforskning, när jag läser hans blogg känns det som kan hamnat på någon religiös sekts hemsida.

        Gilla

      • Svar till Stig Moberg:
        Det var en väldigt konstig tolkning! Språk är jätteviktigt – att kunna förstå och göra sig förstådd och uttrycka sig och argumentera, osv. Men att kunna sortera språket (dvs grammatik) tycker jag är mindre viktigt. Därmed inte sagt att det inte finns tillfällen då man kan ha nytta av vissa grammatiska kunskaper.

        Visst är det bra med allmänbildning, men vad som räknas som allmänbildning är föränderligt och bör så vara. Tiden i skolan är begränsad och det går inte att lära alla precis allt. Vi måste sålla och välja och då krävs en diskussion om vad som är viktigt och vad som är mindre viktigt.

        Du skriver: ”är det något som är basen för vårt moderna samhälle och av högsta vikt för att klara framtidens utmaningar så är det matematik”. Det skulle kunna vara så, men jag saknar liksom bevisen. Att du och en massa andra människor tycker det räcker inte.

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s