Det har blivit många reaktioner

… på min artikel i Aftonbladet, både här på min blogg och på Aftonbladets kommentarfunktion och ett antal personer har dessutom mejlat och ringt till mig. Många påpekar att det jag säger om matematiken – att man har liten användning för den i verkliga livet – gäller för de flesta ämnen. Det kan de till viss del ha rätt i – skolan lär av gammal vana ut en hel del som de flesta av oss har liten nytta av. Desto viktigare då att göra genomgångar av alla ämnen emellanåt. En sådan genomgång har just gjorts av historieämnet, med vad jag tycker verkar vara kloka resultat (med viss reservation för att jag inte läst något annat om detta än innehållet på länken).

Det som gör det särskilt angeläget att göra en genomgång av just matematiken är emellertid att den, tillsammans med svenska och engelska, har en särställning som kärnämne med väldigt många undervisningstimmar, ständiga svenska och internationella jämförelser och med starkt fokus i debatten. Eleverna (och skolan) bedöms i väldigt hög utsträckning utifrån sina matematikprestationer. Dessutom har det blivit en sanning att matematiken har en massa positiva effekter, utan att sambanden bevisats (vad jag vet, nu stödjer jag mig på Sverker Lundins avhandling), som att göra oss mer demokratiska, förse oss med självkänsla, stärka vårt logiska tänkande, osv.

Jag vill betona att jag aldrig har propagerat för att matematiken ska avskaffas som ämne i skolan. Det jag vill åstadkomma är en seriös debatt om vad vi ska ha matematiken till i skolan, vilken form, vilket innehåll och vilken omfattning den ska ha. Kanske bör den t ex i högre grad integreras i andra ämnen i stället för att renodlas så mycket som idag.

Precis som jag befarade har många av kommentarerna skrikit ut anklagelser om flum och kunskapsfientlighet, därför kopierar jag här in slutklämmen på min artikel: ”Tyvärr är det betydligt troligare att denna text leder till högljudda anklagelser om kunskapsfientlighet, ty så ser debattklimatet om skolfrågor ut. Därför avslutar jag med en påminnelse om att bara djup okunskap och brist på reflektionsförmåga kan göra människor blinda för behovet att med jämna mellanrum ifrågasätta vedertagna sanningar och gamla traditioners makt.”

För övrigt gläds jag åt att Birgitta Ohlsson blir ny EU-minister.

6 reaktioner på ”Det har blivit många reaktioner

  1. Hej!
    Äntligen någon som lyfter detta dilemma. Min erfarenhet som specialpedagog är också att det finns en inbördes rangordning mellan svenska , engelska och matematik, där matematiken i såväl samhälls- som skolsammanhang dessutom alltid har företrädesrätt framför svenskan och engelskan.
    Ulla

    Gilla

    • Det är min känsla också. Jag tror det kan ha att göra med att matematikkunskaper är så lätta att mäta och jämföra, och vi lever i ett tävlingssamhälle.

      Gilla

  2. Efter att ha läst din artikel ett par gånger men utan att ge ett mer seriöst svar vill jag nu svara på vissa av dina frågeställningar kring matematik som ämne, och varför det upphöjs av så många.

    Bakgrund om mig själv, jag är universitetsstuderande vid KTH i Stockholm. Jag läser och har läst mer matematik än 95% av den nuvarande befolkningen i Sverige någonsin kommer göra (däribland de flesta gymnasielärare i matematik), och har även vikarierat i matematik på gymnasienivå.

    Matematik är, till skillnad från andra ämnen som lärs ut på grundskola och gymnasienivå ett filosofiskt ämne. Matematik använder logik och uttrycker sanningar (s.k. satser) uppbyggda på regler som vi antar sanna, eller som logiken KRÄVER måste vara sanna för att matematiken ska stämma överens med världen vi lever i (s.k. axiom).

    Matematik anses av många icke-matematiskt intresserade i min mening som ett svårt ämne just för att det behandlar logik, och kräver logiskt resonemang. Matematiska räkneexempel som ges i skolböcker är till för att träna denna logiska förmågan hos barn. Matematik är i ingen mening det enda sättet att uppnå ett logiskt tänkande, men är nog bland de absolut snabbaste sätten. Vilket leder mig till din första frågeställning; ”Varför har matematiken en sådan speciell roll i grudskola och gymnasium” . En medborgare i en demokrati bör ha en viss förmåga att komma till logiska resonemang, att se mönster etc. Matematik kan också användas för att jämföra objekt som har matematiska egenskaper, såsom i statistik. Den kan även användas för att uttrycka en exakthet i språket, eftersom varje matematiskt uttryck har en exakt betydelse. Jämför uttrycken att ”jag behöver tre liter mjölk ” och ”jag behöver många liter mjölk”. Detta kan verka som oerhört simpelt, men tal i sig själva har en djup semantisk och logisk mening.

    Ditt nästa ifrågasättande jag uppmärksammar är hur ”Vi är nog ganska många som skulle vilja hävda att skolans matematikundervisning snarare varit en källa till dåligt självförtroende än gott och som har mycket, mycket svårt att se kopplingen mellan demokrati och matematikkunskaper. ” Eftersom jag redan tidigare nämnt hur matematik och logik går ihop skulle jag vilja gå vidare till självförtroendet.

    Då jag är medveten om att matematiskt logiskt tänkande inte är lätt att uppnå för alla, så anser jag en ung (dvs högstadie-/gymnasiestuderande) matematikstudent största fiende är de själva och deras omgivning. Många av din generation som haft svårt med matte (såväl som generationer innan!) verkar av sympatiskäl inte ha samma krav på barns bedrifter i matematik som i andra skolämnen, just för att ni själva hade svårt med det och minns det som avancerat, och onödigt kunskap för era barn att lägga på minnet. Detta hindrar i min mening förmågan hos barn att prova själva, sedan de redan fått en given uppfattning från sina föräldrar. Detta styrker sedan tron att de runtomkring dem som är bra på matematik måste vara otroligt mycket smartare dem. Om istället mystiken från omgivningen skulle släppa tror jag mig säkert många skulle finna matematik mer spännande och mer givande, i synnerhet i form av att deras logiska tänkande skulle bli bättre.

    I synnerhet din punkt om sänkt självförtroende förstår jag mig inte på. Mina systrar är dyslektiker, och för dem var svenska ett ämne som skapade sämre självförtroende än matematik, eftersom läraren där krävde att man stavade rätt. Idrott är ofta ett ämne som leder till dåligt hos självförtroende hos unga, i synnerhet om man är dålig på bollsporter. Musik, engelska…listan kan förlängas i evighet.

    Den tredje punkten var din påpekan att skolmatematiken och den matematik matematiker sysslar med inte överensstämmer. För det första bedriver matematiker SPETSFORSKNING. Att lära ut matematik som mängdlära på grundskolan provades på sextio-talet, men det misslyckades eftersom

    1) Lärarna förstod inte vad det var de lärde ut
    2) Föräldrar förstod inte vad deras barn gjorde

    Faktum är att den enda anledning till att de kan förstå den matten var att de lärde sig de fyra räknesätten i grundskolan och gick framåt därifrån. Sanningen är att matematik är ett ämne man måste växa med. Om matematik som kan appliceras i ingenjörsämnen (e.g. relaterar till naturen omkring dig) skulle läras ut på gymnasienivå skulle man vara tvungen att lägga ner än mer tid på matematik undervisning och på så sätt avstå från mycket av allmänbildningen man får idag i skolan. På omvänt sätt, om man skulle lära ut mindre skulle inte vi kunna ha välutbildade tekniker som driver den stora samhällsrevolutionen som startades iochmed industrialiseringen. Faktum är att om inte folk förstod avancerad matte skulle inte den här bloggen existera, tillsammans med resten av internet.

    Så varför används matematik i andra ämnen? Vad gör den viktigare? Jo, den behandlar alltid sanning och logik. En fysikers teori kan inte vara fel p.g.a. att matten revideras, för den är bevisligen sann, vilket gör många felmarginaler mycket mindre. En skicklig matematiker kan förstå lagboken eftersom den är skriven på ett logiskt språk. Det är detta matematik är: ett SPRÅK, som beskriver världen, och mer därtill, exakt. Det är därför många ser den som helig!

    Gilla

    • Roligt att detta ämne engagerar så många!

      Du skriver: ”Matematik är i ingen mening det enda sättet att uppnå ett logiskt tänkande, men är nog bland de absolut snabbaste sätten.”

      Nu undrar jag: vad bygger du det på? Är det bara en personlig uppfattning eller känner du till någon forskning som ger stöd åt den tron? Jag gick natur på gymnasiet och hade många matematikbegåvningar i min klass. De var inte märkbart duktigare i att tänka logiskt på andra områden än de flesta andra människor jag känner. Inte heller har jag förnummit större logisk förmåga hos de av mina vänner som är ingenjörer än hos andra.

      Filsofoi är ett vitt begrepp – att matematiken är det mest filosofiska ämnet i grundskola och gymnasium går nog att ha väldigt skilda synpunkter om. Jag håller inte med.

      Att det är viktigt att diskutera vad just matematiken gör med vårt självförtroende har att göra med att det alltså står i måldokument för ämnet att matematiken är särskilt viktigt för självförtroendet. Och att det i så stor utsträckning används för att bedöma elevernas prestationer. Sedan är min högst personliga och alldeles ovetenskapliga uppskattning också att matematik och idrott är de ämnen som flest människor minns med fasa från sin skoltid.

      Att det är viktigt att en andel av befolkningen har vittomfattande matematikkunskaper har jag aldrig förnekat. Precis som vi behöver specialister inom en lång rad andra områden.

      Till sist: jag är inte kritiskt till matematiken i skolan för att jag själv var så dålig på det – vilket du antyder (gick ut nian med femma och naturvetenskaplig linje med fyra). Jag tyckte visserligen att matten på gymnasiet var svårt men mest var det var aptrist, meningslöst och en massa bortkastad tid, för min del.

      Gilla

  3. Anledningen är att matematik ÄR ett filosofiskt ämne, det är uppbyggt på utsagor, satser, bevis och definitioner och behandlar sanning. Någonting är sant i matematik för att man utgår från egna definitioner. Det finns inga observationer, det finns inga experiment. Det separerar matematik från naturvetenskap och samhällsvetenskap.

    Jag påstod mig aldrig i första hand läst några forskningsrön i ämnet nyligen, utan grundar det på egna erfarenheter (vilket jag trodde framgick tydligt, annars ber jag understryka det). Dock verkar det inte uppväckande att du grundar din kritik på en doktorand som håller på att disputera som utan att nämna annan forskning också. Det faktum att du i din artikel får det att framstå som att denne var en f.d. matematikstuderande när det framgår mer av hans egna kommentarer att hans tes inte passade in på matematikinstitutioner får det att verka som att han är en expert i ämnet matematik, och inte i skolinlärning vilket är mer ämnet för tesen.

    Jag vill inte tvivla att du kan föra logiska resonemang, men frågan är hur effektiva och exakta de är om du skulle ställas inför mer komplexa frågeställningar. Avancerad matematik kan beskriva saker som en vanlig människa inte ens kan tänka sig finns, och matematiker/tekniker/naturvetare kan sedan identifiera objekt i världen vi lever i som en algebraisk struktur och säga direkt hur det kommer bete sig. Det är därför vi kan prata om saker som för ”vanliga människor” verkar alltför abstrakta, som 11 dimensioner istället för de mekanikens tre (höjd, bredd och djup).

    Vad de 5 matematikprofessorerna kan hålla med om, är att sådana avancerade resonemang behöver aldrig de flesta människor ställas inför, men att ha djupare kunskap i matematik gör det fortfarande lättare att förstå de enklare problemen man ställs inför också, kan jag tänka mig de menar.

    Gilla

    • Svar till Marcus:

      I ditt först inlägg skriver du att ”Matematik är, till skillnad från andra ämnen som lärs ut på grundskola och gymnasienivå ett filosofiskt ämne”. När jag ifrågasatte att matematik hade ensamrätt på att kallas filosofiskt bland skolämnena så svarar du: ”Anledningen är att matematik ÄR ett filosofiskt ämne”. Ja, okej, men det bevisar ju inte riktigt att inga andra ämnen är det…

      I Filosofilexikonet (Forum 1998) konstateras att ”Det finns ingen allmänt accepterad definition av ordet filosofi” men de ger förslag på ett antal definitioner:
      1. lära eller teori om levnadssätt eller aktivitet säregen för filosofen
      2. världsåskådning
      3. samlingsnamn för begreppen logik, fysik och etik, alternativt logik, kunskapsteori, metafysik samt etik.

      Inte mycket stöd att hämta därifrån för din exkluderande matematiska definition av filosofi alltså.

      Vad gäller Sverker Lundin så har han läst matematik vid Chalmers, innan han började på sin doktorsavhandling. Han är nu disputerad. Som du säkert känner till ska en doktorsavhandling för att bli godkänd ta hänsyn till all relevant forkning inom sitt område. Att stödja sig på en doktorsavhandling är alltså, om den utförts korrekt, något annat än att stödja sig på en enstaka studie. Men även om jag hade nöjt mig med att hänvisa till en enstaka studie så är det ändå mer än vad mina kritiker gör – ingen har hittills pekat på någon forskning ö h t till stöd för sina egna teser.

      Det är ju trevligt att du inte tvivlar på att jag kan föra logiska resonemang men sedan svajar du iväg till att, som det tycks, jämställa ”mer komplexa frågeställningar” med matematiska dito och göra ett cirkelresonemang som går ut på att man för att kunna lösa avancerade matematiska problem måste vara bra på avancerad matematik. Där håller jag med dig helt och fullt. Att hävda något annat vore djupt ologiskt. Men som argument för att bevara matematikens roll i skolan är det tämligen tandlöst.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s