När denna debattartikel var inne i GP förra veckan tänkte jag att jag skulle läsa rapporten som den byggde på, eftersom några av de fakta som presenterades tydde på att rapporten jämställde ”kunskap” med ”faktakunskap”. Det kändes inte som att den tagit hänsyn till att skolans uppdrag faktiskt är bredare än att så snabbt som möjligt få elever att kunna rapa upp så många korrekta fakta som möjligt. (Somligt kändes emellertid bra att få bekräftat: som att skriftliga prov och läxor inte har någon särskilt positiv effekt ens på faktainbankandet).

Eftersom jag inte haft tid att leta upp Hatties rapport kan jag glädja mig åt att någon annan tagit sig tiden att studera den och tycka till. Claes Nilholm kritiserar på ett klokt sätt rapportens resultat i gårdagens GP. Han kritiserar bland annat just det att studien handlar bara om elevers mätbara faktakunskap och skriver ”Också när det handlar om kunskapsuppdraget kan man vara kritisk mot att fokus ligger på endast kortsiktiga reslutat. (…) Men det jag undrar över är om Sundell m fl menar att vi ska bortse från alla andra mål som i demokratisk ordning beslutats för svensk skola? Och är det då inte problematiskt att Hattie inte redovisar psykosociala effekter av olika sätt att bedriva skolverksamhet?”

Trevligt att skolan här faktiskt debatteras insatta forskare emellan. Det borde rimligen hända mycket, mycket oftare.