I dagens SvD ger bedömningsforskaren Christian Lundahl några goda skäl till varför det inte är tidigare betyg vi behöver i skolan. Välformulerat och klokt.

Varför envisas vi med att tro att betyg är ett bra pedagogiskt verktyg? Hur kan någon tro att den tydligaste information vi kan ge någon annan består en en enda bokstav eller siffra? Kan det i själva verket bli så mycket otydligare än så? Vilken vuxen person skulle förresten acceptera ett så ynkligt underlag som exempelvis arbetsintyg eller som underlag för lönesamtal?

 Till våren ska jag för Pedagogiska magasinet försöka reda ut vad det är som lockar så med betyg. Ser fram emot att börja rota i det.