Lydnad får skadliga följder

46 procent av de sjuksköterskor som tillfrågades i en amerikansk studie svarade att det hänt att de gjort vad en läkare sagt åt dem trots att de trodde att det kunde ha negativ effekt på patienten. Ansvaret för de skadliga följderna lade de lydiga sköterskorna helt på läkaren.

På Sahlgrenska sjukhuset har en patolog de senaste åren gjort alltför milda bedömningar av ett stort antal cancerprover. I korridorerna har det enligt medieuppgifter glunkats om att allt inte stod rätt till men ingen av hans medarbetare har ifrågasatt öppet. Ett stort antal sjuka har friskförklarats, med mycket allvarliga konsekvenser.

Sedan barnsben vänjs vi vid att en hierarki alltid är i funktion. Även om vi gärna vill föreställa oss att vi är fria individer med bestämmanderätt över oss själva är vi en del av hierarkin och reflekterar sällan eller aldrig över vilken betydelse det har för vårt agerande i olika situationer. Med självklarhet låter vi även som vuxna den som är (eller utger sig för att vara) auktoritet på ett visst område bestämma. Bara alltför lätt släpper vi vårt personliga ansvar, anpassar oss, tiger eller lyder. Få vill vara den som är så besvärlig eller oartig att man påpekar att kejsaren är naken.

Så stark är vår tendens att böja oss för auktoriteter eller lyda även mot bättre vetande att den kan få oss att riskera våra egna liv. Vid en genomgång fann amerikanska National Transportation Safety Board att så stor andel som 25 procent av alla flygolyckor i USA kan bero på en alltför hög lydnadsgrad gentemot kaptenen från förstepiloten. Analyser av bandinspelningar från cockpit visar att somliga förstapiloter helt enkelt inte klarar av att tillräckligt tydligt påtala för kaptenen när han eller hon gjort en allvarlig felbedömning. När kaptenen vägrar ta till sig vad piloten har att säga leder det till osäkerhet som får piloten att börja ifrågasätta sina egna bedömningar och visa en undfallande osäkerhet i stället för att hålla fast vid vad hen vet är riktigt.

En alltför hög lydnadsgrad eller underdånig respekt är alltså farlig – och inte bara för oss som enskilda individer utan också på samhällsnivå. Det finns de som menar att det som allra mest förenar Tyskland på 30- och 40-talen och Rwanda på 90-talet är att båda ländernas kulturer var extremt hierarkiska, lydnadsinriktade och byråkratiserade. Med folkmord som följd.

Det skulle kunna gagna samhället på många sätt om samtalet om hierarki, lydnad och ansvar hölls mer levande på våra arbetsplatser.

Som krönika i GP idag.

8 reaktioner på ”Lydnad får skadliga följder

  1. Lydnadstendensen som vi har i oss återkommer i många skepnader. Vi är förmodligen skapta för att ingå i en hierarki och därav kommer många strider om ragordning och om att vara herre på täppan. I mobbning ser vi ett uttryck, i anpassning till rådande opinion ett annat, också aktuellt fenomen.
    Det politiskt korrekta är således en avledning av lydnadsprincipen; att inte sticka ut, att hänga med gänget.
    De flesta mobbare följer bara med i det drev som den aktive mobbaren skapat; vi följer gärna de åsikter som är för tillfället rådande.
    Lite olydnad vore på sin plats – inte minst i debatter

    Gilla

  2. Jo, mer olydnad både här och där vore nyttigt. Kan rekommendera Maria Modigs bok Den nödvändiga olydnaden.

    Gilla

  3. Eva-Lotta Hulte’ns analys haltar påtagligt.

    Ordet lydnad leder tanken helt fel – detta påstående förutsätter att medarbetare beordras till handlingar. Så var icke fallet i det specifika fall som Hulte’n refererar till på Sahlgenska och så är det inte heller inom många Svenska organisationer. I Sverige finns redan en utbredd misstro mot människor med sakkunskap och kompetens. Arbetstagare som har hög social förmåga och som är ”dynamiska” värdesätts däremot högt och konsensus har blivit ett honörsord. Men vad skulle bli konsekvenserna om alla och envar, oavsett kompetens eller sakkunskap, skulle ifrågasätta alla beslut från s.k auktoriteter på en arbetsplats. Inom vissa verksamheter skulle detta få katastrofala följder. Vad skulle ske om alla de beslut som fattas av en flygkapten i flygkabin, gång på gång ifrågasattes av kabinpersonalen……

    För att rätt kunna ifrågasätta och kritisera beslut eller handlingar räcker inte bara en allmän känsla eller tro, det krävs också fakta, kunskap och insikt i det som man kritiserar.

    Gilla

  4. Om du läser min text en gång till så ser du att den inte bara handlar om lydnad utan också om ifrågasättande och hierarki. Och vad menar du förresten med att ”beordras”? Det låter som om du tror att lydnad bara hänger ihop med att någon ryter och pekar med hela handen. Inom vården och på de flesta arbetsplatser ber arbetskamrater hela tiden varandra att göra olika saker. Om man väljer att göra det utan att värdera och bilda sig en egen uppfattning i det lämpliga i handlingarna så anser jag att det bör kallas för lydnad.

    I fallet på Sahlgrenska så var det ju inte så att det var människor helt utan kunskaper som lät patologen hållas. De var också kunniga på området. Jag kan inte se något annat än att det är positivt att medarbetare ifrågasätter varandra – oavsett ställning. Att man ifrågasätter behöver ju inte betyda att man kommer fram till att den andra har fel, eller ens att man man konfronterar den andra med frågor eller påståenden. Bara att man tänker till själv, värderar, tar ställning – och sedan aktivt väljer att följa auktoriteten, eller att inte göra det.

    Gilla

  5. Avseendee fallet på Sahlgrenska, visar du att du saknar insikt, precis det som jag menar att man måste ha för att kritiken skall leda till något konstruktivt. Av det som idag är känt och fastlagt handlar detta fall om vissa kvalificerade bedömningar som olika sakkunniga har bedömt olika, beroende på en rad olika faktorer. Det ligger i sakens natur att bedömningar kan bli något olika, men så är det ofta när man hanterar biologiska processer som inte är lika förutsägbara som fysikaliska. Men det är det bästa vi kan göra, förutsatt att man är initierad.

    Samhället har därför satt krav för vilka som skall ”få lov” att göra dessa bedömningar. Det är därför som det krävs 5,5 + 1,5 + 5 års utbildning för att inom vården få det ansvar som det innebär.

    Gilla

  6. Jag tror att vår syner på den här saken är alltför olika för att vidare diskussion ska vara meningsfull – och du verkar heller inte riktigt ha förstått vad min krönika handlar om. men tack för att du tagit dig tid att kommentera.

    Gilla

    • Det är väl just därför som en vidare diskusson är meningsfull – om man har samma synsätt, finns väl inget att diskutera!?

      Som så många gånger förr kan jag bara erfara att allt för många Journalister inte själv gillar att bli ifrågasatta och synade i det som de framför i sina reportage och krönikor. Alltför ofta saknas en grundligt faktainhämtning och analys.

      Tack!

      Gilla

  7. Jag försökte vara taktfull. Det jag egentligen ville säga var att du inte läser vad jag skriver utan läser in saker som inte står, och inte verkar förstå att du inte förstått. Då känns det ganska meningslöst med fortsatt diskussion. Om du verkligen ”synat” något hade jag gärna fortsatt samtalet.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s