Läser i DN en debattartikel om en ny kunskapsmätning och blir först lite matt men sedan glatt förväntansfull. PIAAC ska studera vilka färdigheter den vuxna befolkningen i ett antal OECD-länder besitter. Det kan ge ett bra underlag för att resonera vidare kring vilken typ av skola som förbereder bäst för livet. I skoldebatten har det ofta framställts som att höga resultat på kunskapsmätningar är skolans mål och länder som presterar bra på PISA har framhållits som föredömen. På DN debatt skriver nu två av de svenska forskare som är involverade i PIAAC bland annat:

”Att PIAAC omfattar i stort sett samma länder som PISA innebär att vi kommer att kunna se om länder som lyckas bra i PISA också får bra resultat i PIAAC. Ett land som blir särskilt intressant att studera är Finland. Det finska utbildningsväsendet framhålls ofta som en förebild för det svenska, på grund av Finlands mycket goda resultat i PISA. Om det visar sig att det går lika bra för Finland i PIAAC som i PISA, finns det all anledning följa Finlands exempel. Men om Finland gör sämre ifrån sig i PIAAC än i PISA finns det skäl att närmare tänka över vilka åtgärder som bör vidtas.”

Jag inser att det PIAAC ska försöka mäta är väldigt komplicerade saker och att det kommer bli svårt att få fram pålitliga mätresultat som inte går att anklaga för att vara ideologiskt styrda men ansatsen är god. Jag vågar hysa åtminstone en liten förhoppning om att resultaten ska bredda debatten och få in frågorna om vad kunskap är, vad den ska vara bra för och vad syftet med att gå i skolan egentligen är.