Ganska nyligen har jag läst dels Susanna Alakoskis Oktober i fattigsverige samt senaste numret  av Pockettidningen R, om barnfattigdom i Sverige. Jag hade tänkte skriva ett längre inlägg om dem men inser att jag inte hinner. Så sammanfattningsvis: Läs dem!

Susanna Alakoskis kloka resonemang i kombination med egna tunga erfarenheter är oerhört bra att bära med sig för att öka både empati och förståelse för vad som ligger bakom fattigdomen, hur den yttrar sig och hur den känns. Och i pockettidningen R ger journalisten Börge Nilsson i reportage, intervjuer, artiklar och krönikor en bred bild av svensk barnfattigdom. Han granskar också Janne Josefssons ”granskning” av svensk barnfattigdom, under rubriken ”Uppdrag förvanskning” – vilket är en talande sammanfattning av vad Josefsson åstadkom.

Ett citat ur Alakoskis bok:

”Mognad, var läser jag det?, är förmågan att kunna se sig själv utifrån och andra inifrån. Jag hade kunnat vara du, du hade kunnat vara jag, rollerna kunde vari ombytta. Det kunde varit du som växte upp med mitt gapande kylskåp eller Moa Martinssons tomma skafferi.

Moral är inte någon lätt sak.

Hur förhåller vi oss till dem som inget har, som trots allt, och på olika sätt, är i underläge och utlämnade åt vår eventuella mognad och goda vilja?

Påminnelse: inga människor är frivilligt fattiga.

Fattigdom är ett politiskt tillstånd.

Politik är ett hantverk och demokratin en praktiskt gärning, förankrad i människors sociala vardag.”