FSC-märkningen fungerar inte!

Idag är 11 miljoner hektar, drygt hälften av den produktiva skogsmarken, FSC-certifierad i Sverige. FSC-märkning av svenskt trä ska garantera att skogsbruket är långsiktigt hållbart men i år blev svenska FSC nominerat till Jordens vänners greenwashpris. Att välja lokalproducerat, svenskt trä borde vara en god miljögärning, men är i dagsläget i stället en belastning.

Svenska FSC har funnits sedan 1996 och tolkar och fyller ut den internationella organisationens tio grundprinciper för att passa svenska förhållanden. Även FSC:s kritiker är överens om att organisationens grundtankar är bra. Tre kamrar, en ekonomisk, en social och en miljöinriktad, med representanter från företag och organisationer med intresse i skogen, ska gemensamt fatta beslut som rör miljöcertifiering av skog. Sedan starten i Kanada 1993 har riktlinjerna betytt mycket för skogsbruket i världen.

Men redan från början kom klagomål om att FSC Sverige inte fungerade som det borde. Certifierad skog med höga naturvärden, och även så kallad gammelskog, avverkades. Spridning av gifter tilläts och kalhuggning med efterföljande plantering av platsfrämmande plantor var standard. Alternativ till kalhuggning och plantageskogsbruk har inte alls arbetats med. De svenska FSC-kriterierna är idag knappt starkare än skogsvårdslagens bottennivå. Dessutom ledde inte ens upprepade och allvarliga överträdelser mot FSC:s kriterier till att syndande företag förlorade sin certifiering. Tyvärr har inte mycket blivit bättre under åren.

Synen på kalhuggning är ett konkret exempel på FSC Sveriges märkliga inställning till sitt uppdrag. Enligt FSC International ska kalhuggning bara användas som ett komplement till naturvårdande föryngring av skog, på marker där inget annat är möjligt, men i Sverige används kalhuggning i stort sett uteslutande även på certifierad mark, med FSC:s goda minne. I exempelvis Tyskland är detta otänkbart inom det miljömärkta skogsbruket. Hur har det kunnat bli så?

I Sverige är makten i FSC tydligt förskjuten till de stora skogsbolagen. Sociala aspekter och miljöhänsyn sätts regelmässigt åt sidan till förmån för industriella produktionsintressen. Det resulterar i en kortsiktig exploatering som i sin tur leder till storskalig förändring av skogsekosystemen. Miljöorganisationerna Jordens Vänner, Fältbiologerna och Naturskyddsföreningen har därför gått ur FSC, vilket lämnat WWF kvar som enda stora miljöorganisation, vilket i sin tur gjort industrierna som sitter i organisationens ekonomikammare ännu mäktigare.

Vi kan inte längre betrakta FSC som en miljömärkning om virket har svenskt ursprung.

Vad gör då den som behöver virke i morgon och vill välja miljövänligt? Om man exempelvis ska bygga hus i trä kan man köpa FSC-märkt trä från Tyskland, eller ännu hellre söka upp svenska skogsbönder som bara avverkar mogna träd och låter resten stå kvar i en skog med blandade åldrar. Det ger skogsbiotoperna möjlighet att leva vidare med en mer naturlig utveckling. Metoden har en dokumenterat gynnsam effekt. Skogen förblir skog, i stället för att omvandlas till virkesodling.

Alla som köper träprodukter i något sammanhang bör också tydligt signalera att de vill ha virke från skogar som hanteras på ett hållbart sätt, för att bilda opinion och visa att det finns ekonomiskt underlag för ett mer hållbart skogsbruk. När trycket underifrån ökar, och efterfrågan på verkligt miljövirke växer kan vi få en fungerande märkning och ett skogsbruk som tar miljöhänsyn på riktigt.

Martin Jentzen, skogsingenjör, före detta representant i FSC:s standardkommitté samt författare till Skogspraktikan

Ingemar Holmlid, landskapsarkitekt Blenda Design

Eva-Lotta Hultén, journalist och författare till Skogspraktikan

Erik Kullgren, skogsägare och författare till Skogspraktikan

Fotnot: Svenska Greenwashpriset är ett ironiskt miljöpris som delas ut till ett företag, organisation eller person som velat framstå som föregångare i miljöhänseende men inte kunnat leva upp till sin image.

 

Debattartikel i tidningen ETC.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s