En självklar tvåsamhet kan lätt förbytas i kvalfylld osäkerhet. I kortromanen Misstag i Moskva, skriven i slutet av 60-talet och nu för första gången utgiven på svenska, berättar Simone de Beauvoir om Nicole och André som har levt med varandra i decennier. Deras relation är väl inarbetad och de känner varandra utan och innan. Men när det kommer till känslor finns ändå utrymme för ett stort mått av osäkerhet. De älskar fortfarande varandra men på ytan är de svalt vänliga och båda känner tvivel på den andras kärlek.
Romanen utspelas under ett antal veckor då de är på besök hos Andrés vuxna dotter Mascha i Moskva. Nicole längtar hem till Paris men på grund av en kommunikationsmiss förlänger André ändå deras vistelse och Nicole blir rasande. Vilket i sin tur gör André rasande. Nu väcks all osäkerhet och alla gamla oförrätter till liv, de vältrar sig i självömkan, grämer sig båda över vad de offrat för den andra och planerar ett nytt liv som ensamstående.
De Beauvoir pendlar mellan Andrés och Nicoles perspektiv och ger med små detaljer en rörande bild av hur lätt det går fel i samtal där starka känslor är inblandade, viktiga saker utelämnas och mycket förväntas underförstås. Den skälvande världen ersätts emellertid åter av fast mark när Mascha lotsar dem tillbaka till varandra.
I förbifarten får de Beauvoir, genom samtalen som förs mellan Nicole, André och Mascha, sagt en del om befängd sovjetbyråkrati, materiella begär som inte förträngs så lätt och ett klasslöst samhälle som inte alls är klasslöst. Denna tunna bok innehåller också en hel del funderingar kring vad det innebär att börja bli gammal och vad det gör med kropp, självförtroende och värderingar.
Misstag i Moskva är en elegant liten roman om relationer, politik och åldrande, i fin översättning av Helén Enqvist.
Eva-Lotta Hultén 