Detta behöver vi göra

Det är lätt att gnälla över allt som är dumt, fel, eländigt och sorgligt i världen. Mycket svårare att uttrycka sig konstruktivt om möjliga lösningar. Det första kräver ingen kompetens, bara dåligt humör. Att vara konstruktiv kräver däremot tankeverksamhet och man löper alltid risk att bli hånad för att det man föreslår är otillräckligt. Det är som att det anses fint och vasst att vara kritisk och mesigt att försöka vara konstruktiv. I samband med valet i höstas blev jag tokig på allt ogenomtänkt gnäll och grinigt dissande och hån utan motiveringar; galen på att det politiska samtalet var så renons på visioner och ideologi. Jag avskydde att tilltalas som om jag bara var intresserad av min egen vinning i stället för av ett samhälle som fungerar för alla. Så jag började formulera vad som är mina viktigaste önskemål om hur samhället ska utvecklas. Det har hittills blivit tio punkter som jag publicerat på Facebook då och då under hösten. Här är alla tio. Jag har försökt att verkligen fundera över vad som skulle leda till ett på övergripande nivå gott samhälle, och formulera det i form av ”detta behöver vi göra” snarare än ”detta måste vi (eller oftare ”någon annan”) sluta göra.”

Vad vi behöver göra

#1 Återupprätta en fungerande välfärd och en god fördelning av tillgångar i samhället. 

Ojämlikhet är en väldigt dålig grund för demokrati, empati, solidaritet och sammanhållning men en bra för rasism, våld och krimininalitet.

#2 Åter koppla ekonomin till naturen.

 Jordklotet är ett så gott som slutet system. De enda resurser som tillförs oss utifrån är solljus och någon rymdsten då och då. 
Ordet ekonomi betyder förvaltning av, och hushållning med begränsade resurser. Det finns inga belägg för att en ekonomi kan växa utan ökad resursförbrukning. Ekonomiska mål och orealistiska drömmar kan alltså inte tillåtas gå ut över upprätthållande av långsiktigt uthålliga ekosystem. 

#3 Säkra nationell och lokal matförsörjning. 

Att gynna inhemsk produktion istället för global handel med mat är att trygga både vår egen matförsörjning och andras, och samtidigt att ta ansvar för att minska onödiga transporter. Bönder behöver få rimliga möjligheter och långsiktig trygghet att producera mat på ett för våra ekosystem uthålligt sätt.

#4 Bevara och utveckla utbildning som säkrar demokrati och ekologisk resiliens.

Faktakunskaper är viktiga men de räcker inte. Att lära unga att orientera sig i en snabbt föränderlig värld, hjälpa dem att finna sig en roll och ingjuta vilja och förmåga att bidra till världen är utbildningens viktigaste uppgifter. Skolan behöver ta vara på och bygga barns och ungas nyfikenhet, solidaritet och känsla av mening och gemenskap. 

#5 Sluta tillbe konkurrens och marknad som vore de gudar.

Konkurrens har sin plats men är inte någon universallösning. Sluta förskingra våra gemensamma tillgångar genom utförsäljningar och privatiseringar. Ta tillbaka grundläggande välfärd och samhällstjänster i statlig och kommunal regi.Värna och utveckla samhällelig mångfald där det faktiskt gynnar oss som konsumenter och medborgare och vår värld som ekologiskt system. Många små företag är på många områden bättre och ger större ekonomisk resiliens än få och stora. Småskalighet, lokal förankring, långsiktighet och att hålla sig inom de planetära gränserna är vad som bör betinga samhälleligt stöd snarare än snabb tillväxt, stor skalbarhet och internationell ryktbarhet.

#6 Hantera frågan stad – land.

Samhällsservice som vårdcentraler, apotek, mataffärer, kollektivtrafik, förskolor och skolor på rimligt avstånd i alla landsdelar måste få kosta. Inkomster från råvaror och energi som hämtas i glesbygden bör komma den till del. Allemansrätt och ekologisk stabilitet och uthållighet behöver värnas samtidigt som lokalt beslutsfattande gynnas och stöttas. Satsa på riktade stöd och avdrag snarare än generella när det kommer till exempelvis bränsle.

#7 Ge bättre förutsättningar för en fri och obunden forskning och för grundforskning (alltså forskning utan specifikt syfte i åtanke).

Vi måste bort från idéerna om att forskning helst ska vara till kortsiktig ekonomisk nytta och omfamna tankesättet att vi inte på förhand kan veta vad som är nyttigt, nödvändigt, viktigt eller användbart och därför heller inte kan låta alltför mycket av forskningen styras av vad företag och stat efterfrågar just nu. Vi behöver med andra ord se över finansiering, anställningsvillkor och direktiv för forskningen.

#8 Uppmuntra alla att söka kunskap, tänka själva och ta ansvar där de kan. 

Säkra tillgång till kunskap för alla genom: 

1. gott om bibliotek med utbildade bibliotekarier och många och högkvalitativa böcker, magasin, tidskrifter, filmer och dagstidningar

2. public service med både bredd och djup

3. fungerande stödsystem som garanterar brett medieutbud och goda möjligheter för journalister, författare, filmare och konstnärer att förkovra och fördjupa sig och ger dem tid att skriva/filma/skapa och nå ut. 

4. att behålla och utveckla stödsystem till civilsamhällets organisationer och folkbildningen.

kultur

#9 Göra politiken mer långsiktig.

Få till fler övergripande och långsiktiga uppgörelser över parti- och blockgränser på områden som skola, vård, omsorg, energi, försvar, miljö och klimat. Få till fler parlamentariska utredningar och kommittéer (alltså politiker från flera partier) i stället för de allt vanligare enmansutredningarna. Främja politik som grundar sig på de ideologiska värderingar och den sakpolitik som väljarna röstat för men som också lutar sig mot samlad forskning och beprövad erfarenhet. Öva oss i holistiskt tänkande, dvs förstå att allt hänger ihop och att saker vi gör i ena hörnet av ett system får effekter också i andra.

Främja ett gott samtals- och debattklimat som inte kräver teflonhud för att stå ut med att vara politiker. Få bukt med smutskastning, lögner och grova överdrifter i de politiska samtalen. Detta gäller såväl på riks- som på lokal nivå.

#10 Jobba för en annan syn på vad som ses som värdefullt och vad som räknas som meningsfull sysselsättning.

Tid, gemenskap, tillit och social, ekologisk och ekonomisk trygghet är värdefullt. Ständigt ökad tillväxt, konsumtion, att befinna sig på toppen av statusstegen, är det inte. Att vår syn på arbete matchar vår syn på vad som är en önskvärd samhällsutveckling är värdefullt och jobb som stödjer ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet är värdefulla. Att skapa vilka skitjobb som helst som bidrar till överkonsumtion och förslitningsskador är det inte. Att hjälpa andra och att rädda klimat och biologisk mångfald är meningsfull sysselsättning även om det inte inbringar några pengar till vare sig individ eller samhälle. Att syssla med sådant som valutaspekulation är inte värdefullt, oavsett hur mycket pengar man tjänar.

Det kan nog blir fler punkter framöver (något om mänsklig mångfald, samlevnad och samarbete ligger t ex och jäser i bakhuvudet), men det här är det som dök upp först och ligger mig närmast.

Jag illustrerar med ett foto och en text från en av mina favoritsajter, rarehistoricalphotos.com

Navy chaplain Luis Padilla gives last rites to a soldier wounded by sniper fire during a revolt in Venezuela. Braving the streets amid sniper fire, to offer last rites to the dying, the priest encountered a wounded soldier, who pulled himself up by clinging to the priest’s cassock, as bullets chewed up the concrete around them.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s