Idag i GP kan man läsa min krönika om hur medierna bidragit till att sjukfrånvaron deifinierats som ett fuskproblem, när det snarare är brist på rehabilitering som gjort att sjukfrånvarotalen ökat. Jag skriver bland annat:

”Självkritik har aldrig varit någon journalistisk paradgren och att få till smaskiga rubriker eller få sista ordet tycks allt som oftast vara viktigare än att verkligen ha rätt. Att sparka på dem som redan ligger har ju dessutom alltid varit en verksamhet utan större risker. Debatten om sjukfrånvaron illustrerar detta oerhört väl.”