Mera lögner från Björklund

Så har det kommit ett par nya läsvärda rapporter om tillståndet i skolan, en från Skolverket och en från Utbildningsdepartementet. Den senare, Det tar tid, är författad av Per Thullberg och handlar om de skolreformer som sjösatts under Björklund. I Lärarnas tidning kan man läsa följande:

”Utbildningsminister Jan Björklund är påtagligt nöjd med rapportens slutsatser.

– Jag välkomnar den här utredningen. Den bekräftar att regeringens omläggning av skolan är rätt väg att gå. Och att det finns ett starkt forskningsstöd för denna.”

Men det är inte sant. Jag kommer nedan citera vad rapporten har att säga om forskningsstödet för reformerna. Min kommentarer i kursiv stil.

Om tidigare mål och kunskapskrav:

”Vad gäller de tidiga skolåren konstaterar utredningen att det varken finns forskningsresultat eller utvärderingar som mot bak- grund av läroplansreformer diskuterar betydelsen hur mål konstrueras, till exempel betydelsen av antalet målnivåer för elevernas kunskapsutveckling. På denna punkt kommer därför utredningens bedömningar i huvudsak att vila på förnuftsmässiga resonemang.”

Förnuftsmässiga resonemang, alltså. Vems förnuft då?

Om fler betygssteg:

”Huruvida fler betygssteg kan bidra till att stärka elevernas motivation och vilja att öka sin arbetsinsats och höja sina betyg kan alltså varken verifieras eller falsifieras med stöd av befintlig forskning.”

Om högre krav för de högsta betygen:

”De (Betts och Grogger) finner däremot inga belägg för att högre kravnivåer leder till en ökning av andelen elever som når examen från high school eller som påbörjar en collegeutbildning. I själva verket finns det belägg för att examinations- graden minskar för elever som tillhör minoritetsgrupper.

Figlio och Lucas finner i sin forskning att höga kunskapskrav tycks ha stora, positiva effekter på elevers provresultat i matematik och läsning. Liksom Betts och Grogger finner de också att höga kunskapskrav påverkar elever på olika sätt. De elever som från början visat goda resultat drar mest nytta av höga krav. De finner emellertid även att genomsnittliga skillnader mellan högpresterande och lågpresterande elever döljer viktiga fördelningseffekter. Särskilt finner de att från början svagpresterande elever drar mest nytta av höga krav när deras klasskamrater är högpresterande, medan från början högpresterande elever drar mest nytta av höga krav när deras klasskamrater är lågpresterande. Forskarna konstaterar slutligen att de inte kan bortse från de fördelningseffekter som Betts och Grogger funnit i sin studie. De är därför inte beredda att utifrån sin studie dra slutsatsen att höga kravnivåer är otvetydigt önskvärda. ”

Motsägelsefulla resultat, enligt de rapporter man valt att titta på. Och då har man ändå valt att bortse från annan forskning, som visar på negativa effekter av betyg.

Om lärarlegitimationer:

”Det är svårt att hitta forskning som har direkt relevans för den reform som genomförts i Sverige med skärpta behörighetsregler och införandet av lärarlegitimation. Närmast kommer den forsk-ning av Darling-Hammond och som redovisats i avsnitt 5.1.2 och som visar att utbildade och examinerade (certifierade) lärare har större framgångar i sin undervisning än andra lärare. Av Darling- Hammonds forskning kan man dra slutsatser om betydelsen av ut- bildade lärare och av att lärare är utbildade i de ämnen de undervisar i. Den ger däremot inte stöd för att dra några slutsatser om till exempel den typ av legitimation som införts i Sverige. För detta är de svenska och amerikanska systemen för olika. Darling-Hammonds forskning skiljer inte mellan om en lärare är examinerad eller legitimerad. Översatt till svenska förhållanden innebär hennes resultat att det centrala är att lärarna har examinerats. ”

Inget stöd för legitimation, däremot för att lärare ska vara examinerade.

Om stärkt pedagogiskt ledarskap:

”Forskarnas resultat tyder på att en rektor som är bland de 30 procent ”bästa” med avseende på positivt inflytande på elevernas studieprestationer förbättrar elevernas provresultat med 3,5 procent och betygen med 1,5 procent jämfört med en rektor bland de 30 procent ”sämsta”. Detta är, menar forskarna, resultat i samma storleksordning som de som internationella forskare funnit.

Mot bakgrund av ovanstående konstaterar utredningen att det i stor utsträckning saknas forskning om det mesta som skulle kunnat bidra till att belysa effekterna av den obligatoriska rektorsutbildningen respektive Rektorslyftet på studieresultaten och skolans måluppfyllelse. ”

Jag tycker att obligatorisk rektorsutbildning är bra, men påverkan på elevernas måluppfyllelse tycks alltså liten och forskningsunderlaget är skralt.

Om stöd till särskilda satsningar:

”Utredningen har inte funnit några forskningsstudier som direkt belyser effekter av insatser som motsvarar nationella stödåtgärder av det slag som läsa-skriva-räkna-satsningen respektive satsningarna på matematik, naturvetenskap och teknik utgör. Det innebär inte att sådana stödinsatser saknar betydelse. Tvärtom har olika implementeringsstudier visat att bland annat personalens kompetens är en viktig förutsättning för med vilken kvalitet som reformer genomförs.”

Forskning saknas.

Om ökad tillsyn (skolinspektion) och stärkta sanktioner:

”En första iakttagelse är att forskningen inom området ännu är i sin linda. Den kan ännu inte anses ha klarlagt om inspektion leder till förbättrade resultat. Även den forskning som bedrivs i Sverige är fortfarande begränsad.

Whitby hänvisar dock till att flera kritiker anser att den ”name and shame-inställning” som Ofsted26 omfattat, där kritik publice- ras, har haft en extremt negativ påverkan på lärare och på lärarpro- fessionen. Två av kritikerna27 menar att även om det finns vissa belägg för att inspektion kan vara nyttig, är den mer uppskattad av politiker än den är gillad och verkligen använd av skolor. En annan menar att inspektionens fokus vanligen ligger på om, och hur väl, centrala regeringsinitiativ har genomförts, inte på hur lämpliga åtgärderna egentligen är eller på vilket sätt staten stöder effektiv implementering.

Han hänvisar även till forskare som menar att varje förbättring som är en följd av extern inspektion riskerar att vara av kosmetisk natur och att inspektion underordnar de professionella, politiserar arbetet samt uppmuntrar en bestraffande attityd till skolan. Han konstaterar dessutom att att det finns statistiska belägg som indikerar att Ofsteds inspektion inte har någon positiv effekt på examensprestationer i offentliga grundskolor samt att vissa forskare till och med rapporterar något försämrade resultat.

Slutligen, konstaterar de Wolf och Janssens att många förväntade effekter och sidoeffekter återstår att studera och att de behövs ytterligare forskningsinsatser innan något mer bestämt kan sägas om olika typer av system för extern inspektion och kontroll. ”

Försämrade resultat, och brist på forskning.

Så var det med det ”starka forskningsstödet”. Som i själva verket är svagt, oklart eller rentav obefintligt. Problemet är att eftersom journalister i allmänhet inte har tid att läsa rapporter utan nöjer sig med pressutskick och politikernas påståenden så förvandlas Björklunds lögn lätt till en sanning.

4 reaktioner på ”Mera lögner från Björklund

  1. Tyvärr är det väll så att utbildningspolitiken inte är ett särfall. Narkotikapolitiken, försvarspolitiken, och den nyliberala ekonomiska politiken är inte heller grundad på fakta eller vetenskap. Och media misslyckas i regel med att berätta hur kunskapsläget ser ut.

    Gilla

    • Jo, så verkar det vara, men jag har bäst koll på skolan och visste redan att Björklunds reformer har väldigt svag förankring i forskning, så det var ju lätt slå hål på just detta påstående. Och bli tokfrustrerad över att han återigen blåljuger utan att bli ifrågasatt. Hade varit på tiden med fler kritiska följdfrågor på ganska många områden!

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s