Lite kul att min OBS-essä om meningen med skolan igår diskuterades i Filosofiska rummet. Några reflektioner:
Det går inte att INTE befatta sig med värderingsöverföring i skolan. Värderingar överförs alltid, vare sig man vill eller inte. Bättre då att göra det på ett genomtänkt sätt än helt oreflekterat. Det är särskilt viktigt i dessa tider då diverse grupperingar erbjuder unga, vilsna människor gemenskap och gärna förser dem med extrema värderingar på köpet. Det är alltså inte farligt att syssla med värderingar i skolan, däremot är det farligt att låta bli.
Att sådant som företagsamhet och annat som jag gillar också kan kopplas till nyliberala idéer betyder inte att de automatiskt är dåliga (även om nyliberalismen är det som helhet). Samma gäller för vegetarianism – det är inte dåligt att äta vegetariskt bara för att Hitler var vegetarian. Varken jag, Nel Noddings eller Gert Biesta är i närheten av att vara nyliberala – ändå tycker vi att samarbete, kritiskt tänkande och kreativitet är viktiga förmågor att träna upp i skolan. Så enkelt är det med det.
Jag hade uppskattat om journalister började ställa följdfrågan ”Hur vet du att det är så?” när någon hävdar att faktakunskap i sig leder till förmåga att tänka självständigt och bli en fri individ. Faktakunskaper är nödvändiga och bra men räcker inte.
I övrigt tycker jag att Johan Wickström och Jenny Maria Nilsson sa en del kloka saker. Vad jag tycker om den tredje medverkande inbegriper en del mindre smickrande omdömen. Låter det räcka med att meddela det.
Eva-Lotta Hultén 