Vi har haft förbud mot att slå barn sedan 1979 i Sverige. För några dagar sedan misshandlade vakter i Malmö en nioåring – och vips kryper det upp troll ur sina hålor som tar misshandeln i försvar (tänker inte dela DN:s ledarsidas totalhaveri i ämnet). Här förklarar DN:s Malin Ullgren varför det alltid, alltid, alltid är fel att vuxna brukar våld mot barn. Att det ska behöva skrivas, fortfarande 2015, är bara för sorgligt. Och lika sorgligt är att barn idag kan försvinna i Sverige, utan att polisen tycker att de behöver leta efter dem. Det görs skillnad på barn och barn. Ännu en trist sak är överenskommelsen mellan regeringen och alliansen om att införa betyg från fyran på prov. Visserligen bara på 100 skolor och bara om rektor, personal och föräldrar vill det, men det innebär ändå att en massa barn kommer utsättas för det. Att det här genomförs är resultatet av en maktdemonstration från en opposition som har gått fullständigt vilse när det kommer till skolan. Det finns kloka skolmänniskor också inom alliansen, jag hoppas så att de snart tar strid! De här händelserna är utfall av samma barnsyn (utan att i övrigt jämföra misshandel eller barns försvinnanden med betyg – de förstnämnda är självklart mycket värre). Barn ska disciplineras och lära sig att underkasta sig vuxna. De barn som inte gör det har lägre värde.   För att inte fastna i sorgligheter i detta inlägg så avslutar jag det med att berätta att igår samlades 120 personer i bygdegården i mitt samhälle för att diskutera hur vi på bästa sätt kan stötta och hjälpa de fattiga EU-migranter som kommer hit. Det blev en fantastisk kväll! Nu är frön sådda till en hel radda arbetsgrupper. Det finns så många kloka människor som vill göra gott och det gör mig hoppfull!