Jag har slutat dela dåliga artiklar på Facebook och jag undviker att länka till dem här på bloggen. Det är mitt försiktiga uppror mot att vara till försäljning. För så är det ju. Medierna säljer inte främst prenumerationer och lösnummer, de säljer reklamtittare till reklamköpare. Därför är all typ av journalistik som väcker uppmärksamhet en bra affär. Därför spelar det allt mindre roll om det som står i tidningen är sant eller relevant. Därför ges utrymme till krönikörer som påstår lite vad som helst – och ganska ofta serverar uppstekt gröt – på ett klatchigt sätt. Och det verkligt viktiga blir undanträngt, eller på sin höjd bisatser.

Ta senaste veckans knausgårddebatt. Den har innehållit intressanta reflektioner kring vad litteratur egentligen är och vad man kan begära av den. En del riktigt intressanta tankar (som den här). Men de har nästan drunknat i all dynga som mest har handlat om huruvida det är synd om Knausgård eller om han är en självgod svinpäls. En jättebra affär för DN, som fått nästan 30 000 delningar på Knausgårds text och nära 10 000 på Ebba Witt-Brattströms, och Expressen närmar sig 10 000 på Jonas Gardells, med fler. Vi klickar och delar och erbjuder snällt våra vänner som vara åt reklamköparna.

Eller ta artiklarna om de fattiga EU-migranterna i Hälsingland och hur uppgifterna om kriminalitet, prostitution och stora inkomster spreds i massor av tidningar, som bara citerade tidningen Hela Hälsingland, innan någon kom på att det kanske var läge att kolla upp den intervjuade polisens påståenden – och det visade sig att de var felaktiga. Väl vetandets hur känsligt ämnet är, och vilka obehagliga krafter man riskerar att spela i händerna om man sprider felaktiga uppgifter, publicerade alla de stora medierna alltså ändå. För man vill inte missa några reklamintäkter. Publicerar man inte snabbt blir det ju någon annan tidnings fördomsfulla länk som delas i stället.

Radioprogrammet Medierna gjorde ett mycket bra inslag där några publicister ställdes mot väggen. ”Det är inte så det fungerar” svarade en av dem på frågan om de inte kunde väntat med publicering och kollat upp fakta först. Nej, det gör ju inte det, för det är inte korrekta nyheter som är till salu utan klickande publik. Vi är boskap som vallas fram till reklamen, och vi vadar i skit på vägen.