Ni inger dessa människor hopp. Titeln på Stefan Gurts reportagebok är ett citat från en kvinna som hör av sig till en av bokens huvudpersoner. Gurt skriver: ”Hon sa det i anklagande ton, som om det var själva kärnan i det brott hon menade att Sven och hans vänner begått”.
Ja, det är många som har åsikter om de fattiga EU-migranterna som kommer till Sverige, och även om dem som hjälper. De är naiva, bidrar till att locka hit fler, låter sig manipuleras och luras. Vänner till mig berättar om hur de fått utskällningar när de givit pengar i muggarna på marken och alla som hjälper får höra historier om kriminalitet och om hur ”de” egentligen bor i slott i sina hemländer och bara låtsas vara fattiga. Men ber man om bevis lyser de vanligen med sin frånvaro. Det är alltid någon annan som ”sett det själv” eller drabbats.
Så är då de som lägger sin tid på att hjälpa fattiga människor, naiva? En del är det. Det finns en vilja att se alla man uppfattar som offer som goda. Men de flesta inser så klart att det även bland de fattiga och oftast tiggande rumänerna och bulgarerna (som är de länder de flesta kommer ifrån) finns alla sorters människor. En del stjäl och somliga ljuger och runt de skjul som byggts upp i skogsdungar runt våra städer blir det ofta skräpigt. Det förekommer utpressning inom gruppen. Men de flesta allvarliga brott som Stefan Gurt berättar om i sin bok riktas mot gruppen av EU-migranter. De utsätts för mordbrand, trakasserier och hot och får sina ägodelar konfiskerade eller förstörda.
Eva-Lotta Hultén 