Ja, vad är det som håller på att ske i Sverige?

Vad är det som håller på att ske i Sverige? frågade sig Alice Teodorescu i GP igår. Ja det kan man undra.

Texten börjar med att hon räknar upp fula ord hon får i mejl. Somliga är verkligt stygga, andra är jag själv beredd att använda om henne. Som ”SD-omhuldad” (det är hon ju!) och ”högerpopulist” (inte av det mest extrema slaget, dock). Genom att blanda in dem i den radda ord hon räknar upp ordnar hon in helt rimliga beskrivningar av hennes gärning i samma kategori som avskyvärt hat och rena hot.

Sedan fortsätter hon med att konstatera att 90 procent av alla mail och all respons hon får är vänliga och uppmuntrande. Aha, tänker man då – nästan hela världen håller alltså egentligen med Alice Teodorescu.

Därefter får vi veta att ”Avgrunden mellan höger och vänster har fördjupats”. Håller med.  Och Teodorescu är en del av den problematiken. Hon avslutar sin text med just en sådan uppvisning.

Hon inleder visserligen med att det finns en polarisering även inom blocken, där påhopp sker både från höger och vänster. De exempel Teodorescu ger, på personer som går över gränsen, brukar t ex inte räknas in i vänstern (Anne Ramberg och Cecilia Hagen). Men slutklämmen i hela texten blir ändå att det är vänstern som är problemet.

Teodorescu skriver ”När Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg berättade om sin vardag av trakasserier, hot och hat var vi många borgerliga opinionsbildare som utan minsta tvekan tog henne i försvar. (…) Frågan är hur ofta motsatsen sker? Hur ofta ställer sig vänstern på barrikaderna för en meningsmotståndares rätt att slippa utsättas för hat och hot från vänstertroll?” Det är svepande kritik som blir extra konstig när man väljer att nämna just Linderborg, som ju personifierar en vänstermänniska som går mycket långt i sin strid för allas rätt att höras.

Sammantaget är Teodorescus budskap: vänstern är generellt dummast, men det går också en ny skiljelinje mellan dem som vill debattera invandring på ett klokt sätt (där invandring visserligen kan målas upp som ett gigantiskt hot mot vårt samhälle men ingen uttryckligen förespråkar våld) och dem som vill debattera på ett farligt sätt (där allt från att vilja hjälpa för många till att kalla extremhögern för brunråttor sorteras in). Teodorescu själv befinner sig lyckligtvis på rätt sida i båda dessa avseenden och är själva mätaren för sans, balans och god ton.

Vi behöver prata om samtalsklimatet i den offentliga debatten, där är jag överens med Teodorescu. Men med denna text, liksom med så många andra, har Teodorescu på ett försåtligt sätt bänt upp den där avgrunden hon beklagar sig över ytterligare en liten bit.

 

 

6 reaktioner på ”Ja, vad är det som håller på att ske i Sverige?

  1. Väldigt bra analyserat och formulerat. Tack för det. Jag slöläste artikeln, liksom de flesta antagligen gör, men reagerade på de våldsamma utfallen mot allt som luktar vänster. Jag känner en del på den sidan och är rätt säker på att ingen av dem skulle använda ett sådant beklämmande språk. Men jag känner ju inte till AFA och liknande som jag uppfattar som lika mycket irrpannor som nssarna. F.ö. vet jag inte om AFA är så mycket vänster….

    Gilla

    • Det finns problem med tonläget både till höger och vänster, helt klart. Problemet är är Teodorescu hela tiden arbetar med insinuationer och svepande påståenden som mest tycks grundade i hur hon personligen upplever att saker ligger till men gör till allmängiltig sanning.

      Gilla

      • Ingen tvekan var hon står politiskt. Men, det finns en sak jag ”beundrar” hos henne: En helt otroligt hög självvärdering. Vilket självförtroende! Hade jag själv hälften av den varan skulle jag också börja skriva…

        Gilla

      • Ja, det är fascinerande med människor som håller sig själva så högt och har så gott självförtroende. Ses annars mest hos män. Men mest är det skrämmande, när det som i Teodorescus fall kombineras med brist på empati, omförmåga att se saker ur andras synvinkel och rejäl makt att påverka.

        Gilla

  2. Höger- och vänsterskalan-tänket leder ju hela tiden till mer och mer av konflikter – som jag upplever det.

    Samverkan är ju sällan möjlig i den världen – och samverkan är det Wi måste ha mycket mera av – ifall det någonsin skall bli fred och frid i världen – eller ?

    Men så länge som det finns Liv i Oss av vanligt folk = väsentligt flera än 90 % av medborgarna – så finns det hopp om en annorlunda ordning – eller ?

    Om mitt hopp på min blogg här

    Gilla

    • En del skiljelinjer är verkliga och viktiga att hålla och uppmärksamma, men alldeles för många tycks handla mer om markeringar och positioner än om verkliga problem. Så generellt är samverkan och samtal bästa vägen framåt, men inte alltid!

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s