Klassförakt kamouflerat som omsorg

Isak Skogstads krönika om skolan i GP idag är så ytlig och förvrängd att jag storknar.

Idéer om att utgå från elevernas motivation, låta dem upptäcka och göra grupparbeten och att se läraren som en guide (progressivistiska tankar) härrör INTE från 1990-talet. Det var tankar som dök upp på allvar i samtalet om svensk skola redan kring förra sekelskiftet. De har varit en viktig faktor för hur skolan utvecklats ända sedan dess. I exempelvis betänkandet som låg till grund för 1962 års läroplan beskrivs de pedagogiska grundidéerna vara motivation, aktivitet, konkretion, individualisering och samarbete (förkortat MAKIS).

Att sammanfatta vänsterns syn på skolan under 1900-talet med ”bildningsideal och en syn på att ansträngning ska löna sig” är verkligen att välja vad som passar för den tes han vill föra fram. Japp, bildningsidealet har varit starkt (bra) men att tillsammans med det lyfta upp ”att ansträngning ska löna sig” och inget annat (som att fostra till solidaritet eller utjämna klassklyftor, eller ge alla lika förutsättningar) skapar en helt skev bild.

Påståendet att skolans förfall på 90-talet beror på den progressiva pedagogiken går bara ihop om den progressiva pedagogiken verkligen slog igenom på 90-talet, vilket den alltså inte gjorde. De som hade liknande syn på skolan som Skogstad under 80-talet sa exakt samma sak om 70-talet …

Och så har vi det här med att arbetarklassens barn skulle må särskilt väl av en skola som fokuserar på faktakunskaper, katederundervisning och lärare som har all makt (som han förespråkat i en annan text). Behöver inte arbetarklassens barn också kunna samarbeta med andra (som grupparbeten tränar), reglera sig själva, ta eget ansvar och söka kunskap (som eget arbete tränar), ifrågasätta och bilda sig egna uppfattningar (som diskussioner och demokratiskt inflytande övar upp)? Varför påstås det hela tiden att arbetarklassens barn behöver helt andra saker än medel- och överklassens? För mig lyser det klassförakt ur ett sådant synsätt: arbetarklassen måste minsann styras och regleras och det är skit samma om skolan lär dem att fungera som aktiva medborgare – bara de blir lydiga produktionsenheter i samhällsmaskineriet och inte stör medelklassens barn i klassrummen. Men kamouflerat som omsorg då.

Arbetarklassens barn gynnas av att få öva upp samma förmågor som alla andra barn, och alla barn bör, oavsett klassbakgrund, få det stöd och den hjälp de behöver för att utveckla dem!

7 reaktioner på ”Klassförakt kamouflerat som omsorg

  1. Hej!

    Tack för din fina analys. Vi rektorer på Kvibergsskolan har undvikit att gå i svaromål till Skogstad. Tyvärr är han ledarskribent i GP (Lib) och kandiderar till riksdagen.

    Det har blivit politik nu i valtider. Besök gärna vår hemsida

    Med vänliga hälsningar

    Mikael Parknäs
    Rektor

    GÖTEBORGS STAD
    Östra Göteborg
    Kvibergsskolan
    Telefon: 031-365 38 51Mobil: +46 72-855 37 53
    E-post: mikael.parknas@ostra.goteborg.se

    Gilla

    • Jag tror inte han kandiderar till riksdagen längre, men jag känner till att han gjort det. Det är intressant hur både GP:s ledarsida och skolpolitiker från Liberalerna tänjer på vad begreppet ”liberal” egentligen kan innebära. Vad gäller synen på utbildning så tycks man kunna vara precis hur ärkekonservativ som helst och ändå påstå sig företräda liberala värderingar. Och GP:s ledarsida kör samma sak rakt över. Tidningen kanske påstår sig vara liberal men det syns inte längre alls.

      Om ni orkar så tror jag det vore bra om ni gick i svaromål mot honom – han behöver bemötas! Just nu är han nog den flitigaste och synligaste läraren i skoldebatten och det vore förödande om han ensam skulle kunna tolkas som ”lärarnas röst”.

      Jag har redan läst lite om er skola och är nyfiken så jag kanske får anledning att återkomma längre fram!

      Gilla

      • En del av problemet är att han debatterar inte. Han bara delar ut sina åsikter men undviker att ta en diskussion med folk som ifrågasätter hans ”teorier” och uppfattningar. I alla fall på sociala medier.

        Gilla

  2. Det kan jag gott föreställa mig! Det verkar ju vara hans idé om hur man är lärare också: meddela hur det ligger till och sedan är allt färdigt. 😀

    Men man behöver inte diskutera direkt med honom, om han nu inte vill det, man kan ju säga vad man tycker och tänker om hans idéer utan att han blandas in. Som jag gjort i det här inlägget, och på fb (samma text). Skogstad är så klart varmt välkommen att kommentera här eller på min fb-sida men om han inte vill det så går det ju fint ändå.

    Gilla

    • Eller så kan man, kanske ännu hellre, ge helt andra bilder av vad läraryrket innebär och vad man tycker och tänker om utbildningens form och roll, utan att nämna Skogstad ö h t. Det behövs många röster!

      Gilla

    • Jag svarar ibland på hans inlägg och även delar hans tweets med motargument (fast vanligen på finska). Ibland men nuförtiden ganska sällan kan jag även hålla med honom. Men framför allt försöker jag främja diskussion kring skola och ge mitt synsätt som lärare som jobbar med mindre framgångsrika elever.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s