Mötet med den nya pedagogiken vände upp och ned på allt. Smärtfritt? Knappast. Men det gav lärarna inspiration och sporrade dem att tänka annorlunda.

Utanför den gula tvåvåningsbyggnaden breder en asfalterad skolgård ut sig och därinne löper en gråmurrig och sliten korridor genom hela bottenvåningen. Ett och annat gäng med tonåringar utgör hela färgsättningen. Rudenschöldsskolan i Lidköping, Västra Götaland, är en ganska typisk svensk högstadieskola, byggd 1959 och inte precis avpassad för modern pedagogik. I ena änden av den långa korridoren ligger skolbiblioteket och där slår sig Ingela Kronlid, Kamilla Nordström och Sara Wiking ner. De ingår i samma arbetslag och efter att ha gått en kurs i entreprenöriellt lärande arbetar de sedan i höstas med den metodiken i sina två sjundeklasser.

– Under kursen var det som att ställa sig på huvudet och sedan gå på händerna – den vände upp och ned på allt och det var jobbigt att komma tillbaka till skolan efteråt, berättar Kamilla Nordström.

– Allt som de normalt utsätter eleverna för blev de själva utsatta för under kursen och insikten att man kanske gjort fel tidigare var tung. Men framför allt fick de inspiration till nytänkande.

– Den största förändringen för mig var att jag lärde mig sluta se negativt på elevernas förslag och idéer och att inte bromsa dem, säger Sara Wiking.

-Och så lärde vi oss att arbeta med deras inre motivation, fyller Ingela Kronlid i.

Omställningen till entreprenöriellt lärande innebär bland annat att de planerar det mesta tillsammans i arbetslaget och undervisar i projektform. Mål från många olika ämnen uppnås under samma projekt. Eleverna arbetar i grupp och får målen tydligt förklarade för sig före projekten och får göra en utvärdering av både lärarens och sina egna insatser efter varje projekt.

Både lärare och elever har behövt tid för att ställa om sig till det nya arbetssättet. I början tog sig arbetslaget vatten över huvudet och gjorde projekten för långa.

– Det blev för många mål att uppnå på en gång för eleverna och det blev också svårt att utvärdera så långa projekt, säger Sara Wiking.

Nu är varje projekt, med förberedelser och efterarbete, runt tre dagar och det är lagom, tycker alla tre. Samverkan med omvärlden är viktigt för det entreprenöriella lärandet och eleverna uppmuntras att kontakta institutioner och företag utanför skolan för att söka information eller själva dela med sig av nyvunna kunskaper. Tidigare har man deltagit i Handslaget som är Västsvenska industri- och handelskammarens projekt för ökat samarbete mellan skola och näringsliv men det går på sparlåga just nu och man söker nya former för företagskontakterna.

– Det ökar självkänslan och de lär känna sig själva, säger Ingela Kronlid.

Även om de alla tre är väldigt nöjda med det nya sättet att arbeta så har omställningen inte gått helt smärtfritt. Från början var kollegorna skeptiska och schemat för de andra klasserna har satt gränser för hur tid kunnat utnyttjas. Dessutom saknas det grupprum i skolan, som i dagsläget också hyser många fler elever än den ursprungligen var avsedd för. Ibland kommer eleverna och knackar på arbetslagets dörr och ber att få börja jobba på sina håltimmar eller på rasterna. Det kan vara svårt att tvingas säga nej till ivriga, arbetssugna elever för att det saknas lediga lokaler eller datorer. Eleverna är inte heller odelat positiva till arbetssättet. En del klagar över att det myckna grupparbetandet för med sig att vissa latar sig på andras bekostnad. Att inte längre få instruktioner bekvämt serverade har också varit svårt för några.

Livskunskap stod på schemat för alla elever på skolan redan före omställningen i höstas men har utvecklats ytterligare. Genom att samla klasserna i ring minst en gång om dagen får alla chans att bli sedda och att uttrycka känslor och åsikter. De får också sätta upp egna mål och ge sig själva en utmaning varje vecka. Det kan bli sådant som att komma i tid till alla lektioner den veckan eller att klara ett matteprov. På fredagen sammanfattar man veckan och pratar om hur det gått med utmaningen och om vad som varit bäst med veckan som gått.

– De ser heller inte alltid utvecklingen själva men vi ser den: de vågar ta för sig och säga vad de tycker och de blir medvetna om målen och om vad de kan och inte kan, säger Kamilla Nordström.

Hon menar att barnen har vuxit med ansvaret och att de när de får vara med och bestämma ofta lägger ribban högre än vad lärarna gör. Ingela Kronlid tycker att det framför allt är elevernas kreativitet och deras förmåga att stå inför andra och prata som har utvecklats och arbetslusten har ökat.

– Ofta händer det att de glömmer tiden och inte vill sluta arbeta när passet är över!

Den ursprungliga skepsis arbetslag 3 på Rudenschöldsskolan möttes av från kollegor och ledning är borta och nu går hela skolan på kurs i entreprenöriellt lärande.

Kurserna i entreprenöriellt lärande är utarbetade av Marielle Westlund och Christer Westlund. Deras utbildningsföretag ME University driver just nu ett utvecklingsprojekt ihop med Västra Götalandsregionen. 250 lärare från både grundskola och gymnasium ska genomgå kursen Så tänds eldsjälar. Under tio dagar uppdelat på fem tillfällen får pedagogerna lära sig att stärka elevernas inre motivation, deras kreativitet, nyfikenhet och lust att utvecklas och ta ansvar. Att Marielle Westlund och Christer Westlund båda själva drivs av inre motivation är tydligt – de talar med engagemang om skolsituationen för dagens elever och med värme om den utveckling de ser hos sina kursdeltagare.

– Pedagogerna får upp ögonen för sin egen elevsyn och även om de haft ett hjärta som brinner för eleverna redan förut så har det inte alltid varit i enlighet med deras beteende. Många börjar förstå vilka effekter deras bemötande och egna förväntningar har på eleverna, säger Marielle Westlund.

På kurserna tas bara hela arbetslag in eftersom metodiken bygger så starkt på att elevernas totala inlärningssituation förändras. Målet är att skapa sammanhang i undervisningen.

När man arbetar med entreprenöriellt lärande, eller eldsjälspedagogik som den också kallas, upprättar lärarlaget gemensamma ettårsplaner för undervisningen. Det i kombination med projektformen leder till att man får fördjupade insikter och kunskaper om kursplaner och om varandras ämnesområden, förklarar Christer och Marielle. Eleverna får hjälp att hitta sina egna drivkrafter genom bland annat självkunskap.

– Det går ut på att lära eleverna förstå hur de som individer fungerar relativt andra människor och att låta alla få ta plats som de är, berättar Christer Westlund.

-Läraren ska integrera elevens intressen, drömmar och styrkor i ämnesundervisningen så att lärandet blir personligt och det ska ske hela tiden, varje dag, i tolv år. Vårt arbetssätt ger makten tillbaka till eleverna men lärarna måste handleda eleverna framåt i den processen eftersom de ofta varit utifrånstyrda så många år. Resultatet är alltid att eleverna tar det ansvar de har förmåga till, när de fått träning i det, säger Marielle Westlund.

Kopplingen mellan självkunskap och entreprenörskap ligger i de kompetenser deras arbetssätt ska stimulera. De är 22 till antalet och handlar om sådant som känslohantering, ansvarstagande, reflektionsförmåga, kommunikationskompetens, handlingskraft, omvärldsorientering, projekt- och organiseringskompetens, tålamod och uthållighet.

– De egenskaper som utmärker en entreprenör är desamma som dem som utmärker en lärande människa. De stora pedagogerna, som Dewey och Montessori, använde samma begrepp för att beskriva den lärande människan som entreprenörskapsforskare använder för att beskriva entreprenörer, säger Christer Westlund.

Kompetenserna har de härlett ur läroplanens strävansmål och de menar att strävansmålen är det som ger liv åt undervisningen.

– Man kan inte förvänta sig att eleverna ska bubbla av lust att lära utifrån bara råa, hårda kunskapsmål! utbrister Christer Westlund.

Eva-Lotta Hultén

Faktaruta

Det entreprenöriella lärandet stimulerar förmågor som ansvarstagande, reflektionsförmåga, idéutvecklingskompetens och handlingskraft. Undervisningen utgår från de enskilda elevernas styrkor, intressen och egenskaper. Genom självkunskap vill man stärka bland annat självkänsla, empatisk förmåga och förmågan att ta ansvar för det egna lärandet. Inre motivation är ett nyckelbegrepp och man arbetar mycket i grupp och med projekt som leder till kontakter med världen utanför skolan. Läroplanens strävansmål är i fokus.

Läroplanens strävansmål är utgångspunkt när även elever i Halland lär sig bli företagsamma. Metodiken är utarbetad vid Umeå universitet.

– Vi lever i ett kunskapssamhälle som ställer stora krav på kreativitet, initiativ och nytänkande och kan inte fortsätta med en skola som utbildar för industrisamhället, säger Åsa Falk-Lundqvist.

Hon är föreståndare för Forskningscentrum Företagsamt lärande vid Umeå universitet och på uppdrag av Region Halland har hon och hennes kollegor sedan våren 2007 utbildat nära 400 lärare på ett 40-tal skolor i Halland i Företagsamt lärande.

Kurserna består av fem utbildningsdagar utspridda under en termin. Mellan tillfällena arbetar lärarna på sina skolor med att öka utbytet med lokalsamhället. I syfte att ge eleverna en positiv bild av arbetslivet bjuder man in lokala företagare och initierar samarbeten mellan dem och eleverna. Lärandet görs verklighetsbaserat. Vid ett kurstillfälle bjuds också företagarna in att delta för att diskutera samarbetet.

Under kurserna får lärare och skolledare bearbeta sina egna föreställningar om lärande och undervisning med hjälp av bland annat forumspel och drama och man arbetar problembaserat. Att stärka lärarnas egen kreativitet och deras förmåga till ledarskap är också viktiga delar av kursen, liksom att lära sig hantera förändringar och konflikter, berättar Åsa Falk-Lundqvist.

– Man brukar säga att hur skolan fungerar beror till 20 procent på struktur och till 80 procent på kultur. Ofta arbetar man bara med strukturförändringar men inget händer om man inte arbetar med kulturen. Vi försöker synliggöra vad det är som hindrar förändringar i skolan, säger Åsa Falk-Lundqvist.

– Med metoder som motiverar eleverna kan man komma hur långt som helst. Alla barn vill utvecklas och lära sig saker och det är fantastiskt att se när tristess och meningslöshet vänds till lust och mening, säger Åsa-Falk-Lundqvist.

Eva-Lotta Hultén