Först var det surdegsbröd och nu kommer hemodlade grönsaker på bred front. Vänner som tidigare mycket demonstrativt sagt att odla grönsaker, det tänker jag aaaaldrig göra, skryter nu på facebook om sina pallkragar fyllda med jord och nysådda fröer. I vart och vartannat hus- och hemmagasin kan man läsa att det är dags att byta ut blommor mot grönsaker i rabatterna eller få tips om hur man odlar på fönsterbrädor och balkonger. Alternativpressen gör reportage om hur man kan bryta upp ett eget potatisland i någon av stadens mer undangömda gräsmattor. Kort sagt: grönsaksodling är hett!

För en gammal odlare som jag känns det skönt att inte längre behöva känna sig som en ensam kuf bland sina grönsaker. Jag glädjs åt att fler upptäcker hur kul det är att se det man sått växa och hur gott det är att äta egenodlat. Men jag hoppas också att den nya trenden innebär en större medvetenhet kring mångfald och bevarandeproblematik.

I vintras kom nya EU-regler kring vilka frösorter som får säljas på den svenska marknaden. Kort sammanfattat riskerar gamla sorter att försvinna och sorter från andra delar av världen, med samma klimat som vi har, att aldrig hitta hit. Och på global nivå pågår ständigt ett tryck från stora agroindustrier att förbjuda sorter som odlas lokalt, så att de får ensamrätt med sina patenterade grödor.

Nyttan med mångfald på fröområdet blir uppenbart för den som odlar sin egna grönsaker. Prövar man olika sorter märker man snabbt att olika sorter fungerar olika bra. Mikroklimatet, jordmånen och olika växtangrepp är sådant som samspelar och ger varje odlingsplats unika egenskaper. Jag hoppas alla nyfrälsta hobbyodlare kan bidra till att gynna mångfalden genom att våga pröva nya och gamla sorter. Det finns massor av små, kunniga och idealistiska fröfirmor med brett sortiment och föreningar där entusiaster kan byta fröer med varandra. I en värld med nytt klimat i antågande är mångfalden viktigare än någonsin.