Landet Oz och pengarna. LO-tidningen juni -09

Många känner nog till handlingen i Frank L Baums bok Landet Oz, som kom ut år 1900: den lilla flickan Dorothy sveps bort av en cyklon och hamnar i landet Oz där hon får sällskap av Fågelskrämman, Plåtman och det fega lejonet. Tillsammans ger de sig ut på en vandring längs den gula tegelvägen, var och en i jakt på något de finner eftersträvansvärt. Budskapet att vi inte ska låta oss luras att tro att vi saknar sådant vi redan har missar nog ingen men att hela boken är en allegori över banksystemet känner nog inte så många till. I Ellen Hodgson Browns bok Bankerna och skuldnätet görs en mycket intressant genomgång av alla hänsyftningar på människor aktiva i dåtidens penningdebatt, på då aktuell politik och på all den penningsymbolik som används i boken. Läst så är Landet Oz ett rasande och roligt angrepp på ett orättvist banksystem som satte människor i skuld och alienerade dem från sig själva och varandra.

Hodgson Browns egen bok är långtifrån den lättsamma underhållning Frank L Baum lyckades åstadkomma: här trängs siffror, citat och begrepp som derivat och hedgefonder och att översättningen inte är den smidigaste gör naturligtvis sitt till. Men för den som orkar läsa öppnar sig nya ekonomiska horisonter. Det Hodgson Brown framför allt kretsar kring är det faktum att pengar inte skapas genom att stater låter trycka upp sedlar (eller på andra sätt reglerar mängden pengar i omlopp) utan helt och hållet genom att banker ger lån. Så fort banken knappar in i sina datorer att de lånar mig 100 000 kronor så har de alltså skapat 100 000 nya kronor. Låter det konstigt? Eller rentav olagligt?

Det finns regler som stadgar hur mycket bankerna måste ha i reserv för att låna ut en viss summa och det handlar oftast om några få procent av lånesumman. De pengar bankerna lånar ut till stat eller kommun måste enligt de bestämmelser Sverige anslutit sig till (Baselreglerna) inte täckas upp av några reserver alls. Bankerna lånar ut hitte-på-pengar men nöjer sig knappast med samma i betalning. När skulden kasseras in måste vi som lånat betala med pengar vi arbetat ihop till och får inte glömma att betala räntan också.

Bankerna är emellertid ännu mer kreativa än så. De buntar ihop våra skulder och säljer dem som tillgångar i form av så kallade derivat som sedan far runt i den finansiella spekulationskarusellen – och också kan fungera som tillgångar när banker beviljar nya lån.

Vi lever alltså i en värld som är helt beroende av att stater, kommuner, företag, organisationer och människor befinner sig i skuld till stora, privata låneinstitut: utan skuld inga pengar. Men så skulle det inte behöva vara, menar Hodgson Brown. Varför ska staten låna påhittade pengar av banker som kräver återbetalning med ränta, när de lika gärna kan ”hitta på” pengarna själva genom att helt enkelt låta trycka dem? Hon ger talrika exempel, historiska och nutida, på där detta faktiskt prövats och visat sig fungera utan galopperande inflation, USA på 1800-talet och Kina i nutid till exempel. Tricket är att se till att pengarna används till nödvändiga investeringar i den reella ekonomin, som infrastruktur, och att de inte går in i den finansiella spekulationsekonomin.

Låter det här som galna konspirationsteorier varvade med naiv utopism? Jo, det hinner jag också tänka en och annan gång under läsningen men om det här är snurriga dumheter så har Hodgson Brown högt uppsatta och väl insatta medkonspiratoriker – som riksbankschefer, finansministrar och amerikanska presidenter, som citeras återkommande.

När boken om landet Oz gavs ut i USA år 1900 hade en intensiv debatt om landets bank- och penningväsende pågått i flera decennier och i flera val hade partier som förespråkade statligt utgivna och skuldfria pengar ställt upp. Idag ifrågasätter få hur pengar blir till eller hur det finansiella systemet som helhet fungerar. Vi tror vi vet hur det måste vara men det finns ganska få måsten här i världen trots allt. Boken Bankerna och skuldnätet skulle, läst och spridd, kunna utgöra underlag för en revolution som syftar till att flytta makten över pengarna från spekulerande bankirer och finansvalpar till demokratiskt styrda institutioner. Men till att börja med får man nog vara glad om den åtminstone kan fungera som bränsle i den viktiga diskussionen om hur vi vill att pengarna, bankerna och världen ska fungera. Tyvärr är väl det troligaste att den tigs ihjäl.

Eva-Lotta Hultén

Ellen Hodgson Brown

Bankerna och skuldnätet

Anarchos

En reaktion på ”Landet Oz och pengarna. LO-tidningen juni -09

Kommentarer inaktiverade.