Hur bra är det egentligen för skogen att jag äger den? Och för mig?
”När vi börjar äga jorden sker alltså en fundamental ändring i vår relation till den. Somliga skulle antagligen säga att vi blir mer rationella, och med det mena att vi börjar sträva efter maximal avkastning för egen del. Andra, som jag, skulle i stället beskriva det som att vi förlorar både vår förmåga att se oss som en del av det omgivande landskapet – och med det insikten om vår beroendeställning till det – samt vår förmåga att till fullo uppskatta det. När vi ges individuellt ägande berövas vi samtidigt något som har med skönhet och njutning att göra.”
Eva-Lotta Hultén 
Hej ,
Tja. Det är väl en aningens skillnad mellan att vara tvungen att leva på jorden, marken, skogen och ha lite skogsmark för att det är lite kul.
Vet inte om du känner till det men det kallas för skogsbruk. Avverkade områden där planeters det nya träd. Bara för att du under din livstid inte kommer uppleva hur de nya träden växer (till en viss del måhända, vet inte hur gammal du är) så kommer området vara redo för avverkning X antal år efter plantering. Det handlar alltså inte om regnskog (som inte kan återplaneras) som avverkats. Kalhyggen förblir inte kalhyggen. Det blir ny skog.
Med andra ord du snackar …..nonsens.
Mvh
Daniel
GillaGilla
Hej
Läs gärna den bok om skogsbruk utan kalhyggen, som jag varit med att skriva. Den heter Skogspraktikan och hittas på nätbokhandlar och bibliotek. Sådant skogsbruk ger bättre ekonomi för skogsägaren än kalhyggesbruk, som främst gynnar industrin.
GillaGilla
Kan inte låta bli att skriva den till kommentar. Du sa:” När vi ges individuellt ägande berövas vi samtidigt något som har med skönhet och njutning att göra.”
Vad menar du med det. Har vi berövats skönhet och njutning i och med att vi har privata företag i Sverige? Det är EXAKT det du egentligen säger. Så varför inte utveckla hur skönheten i ett land där staten äger alla företag blomstrar med skönhet och njutning.
GillaGilla
Du blandar ihop äpplen och päron. Min essä handlar om ägande av mark, och hur det förvandlar vår relation till den. Inte om hur privat ägande av företag eventuellt förfular Sverige, som du skriver om.
GillaGilla
Du sätter fingret på exakt det jag upplevde när vi skaffade egen skog. Från att ha sett skogen som en plats för frihet, liv och skönhet. Blev jag väldigt revir hävdande och stördes oerhört av att andra människor över huvud taget gick i min skog och i värsta fall till och med plockade svamp eller bär. Min känsla för träden ändrades på bara några dagar från att vara respektingivande gamla liv till att jag bara såg kubikmeter. Nu 25 år senare kan jag se båda sidorna men det är inte enkelt att balansera dem.
Jag kan lätt förstå att det är problematiskt när en stor grupp människor går igenom den typen av process.
GillaGillad av 1 person
Fint beskrivet. Ja, det är verkligen kluvet att äga mark; det gör något med en. Man får passa på sig själv. 😊
GillaGilla