Om det här med ”mörkning”

Det har pratats mycket om ”mörkning” de senaste dagarna. Polisen påstås ha mörkat att det skedde sexuella trakasserier och övergrepp på en festival i Stockholm, och medier har anklagats för att mörka att med invandrare kommer en mer konservativ och nedvärderande kvinnosyn än den rådande i Sverige.

”Mörka” är kort för ”mörklägga”, som enligt Svenska akademins ordbok betyder ”söka hindra att ngt blir allmänt bekant, hemlighålla (ngt)”. Tror någon på fullt allvar att polisen aktivt kommit överens om att försöka hindra att det kommer ut att det skett övergrepp? Det vore väl i så fall extremt naivt av dem. Polisen har ju inte informationsmonopol och i fallet med stockholmsfestivalen så hade festivalledningen dessutom redan själva gått ut och berättat att de hade problem (vilket bland annat diskuterades i SR i samband med festivalen). En klok fältassistent nyanserar bilden av vad som hände på We Stockholm. Han konstaterar också att det knappast var hemlighållet.

Tror jag då att det är som insatsledaren sa i DN, att de ibland undviker att säga som det är för att de inte vill spela SD i händerna? Ja, sådant händer säkert ibland. Men ska det kallas ”mörkning” (och är det alltid relevant att publicera etnisk härkomst på förövare, eller är det mer relevant vilket kön de har)? Och mer specifikt: är det i så fall ”mörkning” som skett i detta fall?

Polisen valde att säga att allt var lugnt på festivalen. Om de ville hemlighålla att just invandrarkillar betett sig illa hade det väl varit mer logiskt att säga att det förekommit problem på festivalen men undvika att berätta att det handlade om killar med invandrarbakgrund? Eftersom festivalledningen själv gått ut och berättat var det ju redan känt att trakasserier och övergrepp förekom. Polisen kan knappats välja att ”mörka” något som media eller andra redan rapporterar om och diskuterar.

Hade vi kallat det ”mörkning” om alla förövarna varit etniskt svenska? Som många kvinnor i alla åldrar nu börjat rapportera så har vi blivit utsatta för trakasserier också av svenska killar och män – det tycks alltså vara ett ganska utbrett problem bland män över huvud taget. Borde inte polisen då konstant gå ut och rapportera om att det sker övergrepp och trakasserier mot flickor och kvinnor, och medierna ivrigt rapportera? Eller är det så att detta är så vanligt att det liksom inte ansetts vara något anmärkningsvärt? Ramaskriet om ”mörkning” uppstod först när några hävdade att det bara var män med utländsk bakgrund som betett sig illa.

Nej, polis eller traditionella media kan inte mörka något som redan är ute via sociala medier. Om det skrev Ulrika Knutsson en mycket bra krönika i GP igår. Hon skriver bland annat ”Det existerar inte längre något nyhetsmonopol, alltså kan ingen mörka någonting alls. Detta är glädjen med en fri cyberrymd. Sanningen är fri. Tyvärr är även lögnen fri som fågeln, och problem uppstår också när media inte kan mörka lögnen eller attraktiva halvsanningar.”

Att en del män från andra länder tar med sig värderingar och en kvinnosyn som är mer nedvärderande än generellt i Sverige har för övrigt diskuterats, stötts och blötts mycket flitigt också i gammelmedia under många år. Inte så värst ”mörkat” alltså.

Vi bör vara försiktiga med vilka ord vi använder. ”Mörkning” är ett ord som borde användas betydligt mer sparsamt än de senaste dagarna.

9 reaktioner på ”Om det här med ”mörkning”

  1. Vad ska den här typen av kommentarer tjäna till egentligen? Om vi vill fortsätta leva i en demokrati så måste vi kunna prata med varandra på ett konstruktivt sätt, utan att bli hånfulla och nedlåtande.

    Kvinnosynen i Sverige generellt är definitivt bättre än kvinnosynen generellt i Mellanöstern. Det blir nog svårt att hitta särskilt många (feminister eller andra) som hävdar något annat. Däremot försöker nu många nyansera det som hände i Köln genom att påtala att rutten kvinnosyn inte är förbehållet muslimska män utan finns även hos svenska män. Detta enkla (och ovedersägligt korrekta) påpekande tycks göra somliga sanslöst upprörda. Vad är problemet? Varför får man inte säga att även många svenska män tafsar, förtrycker, hånar, ser ner på och misshandlar kvinnor?

    Att påpeka detta handlar ju också om att man vill undvika en farlig polarisering i samhället, där vi skapar ett ”vi” och ett ”dom” där ”dom” tillskrivs alla onda egenskaper och blir syndabockar. Det tillåter oss i så fall att göra oss blinda för de egna problem vi har att hantera och riskerar dessutom att leda till diskriminering och våld.

    Både bland muslimer, kristna, araber och svenskar finns problem med kvinnosynen. Och ja, problemen är större i många andra länder än i Sverige, men vi måste kunna resonera, jämföra , sätta in saker i sammanhang, reflektera, diskutera. Annars har vi snart urholkat demokratin. Och ja, det tycks tyvärr som om det vore mumma för SD …

    Gilla

    • Efter att ha läst din krönika i GP idag, plus några bloggar och facebookinlägg i ämnet, tycks det som om nyårstafsandet i Köln, och det som hände under festivalen i Sthlm, inte är så mycket att orda om så länge svenska män tafsar. Om Lasse klämmer är det väl inget som hindrar att även Ahmed gör det. Fast att Lasse tafsar är ingen nyhet, det nya är Ahmeds tafsande i organiserad form. Åtskilliga meter över det svenska rekordet. Jag trodde det var detta saken handlade om. Nix, svenska män tafsar minsann också. Jamen då så. Då står vi där vi står.
      Och varför i hela fridens namn skriver du kladdas på av? Det låter inte klokt. Ursäkta.

      Gilla

      • Då har du nog läst lite slarvigt! I krönikan skriver jag ju tydligt att minsta tafsande bör leda till påföljd oavsett vem som ligger bakom. M a o: det är väldigt mycket att orda om men det bör ordnas även när det inte går att skylla bara på ”de andra”. Och så är det inte i dagsläget.

        Gilla

  2. Att ”kladda på någon” är synonymt med att tafsa på någon. Och jag refererar då tillbaka på det citat av Terese C som jag har med. Både i Köln och i Stockholm hände tyvärr också betydligt värre saker än tafsande.

    Tack för att du nu började diskutera och resonera i stället för att vara sarkastisk!

    Gilla

    • Jag tycker du är klar och tydlig vad gäller både tafsandet som mörkandet – så länge det gäller invandrat folk. Då är det inte så mycket att tjafsa om. Och det är ett märkligt ställningstagande. Mycket. Jag kan inte läsa texten på annat sätt.

      I marginalen: att bli tafsad eller kladdad på av vem det nu vara månde – är bakvänd svenska. Vem som än har skrivit det.

      Nu räcker det. De enögdas förening är inget för mig.

      Gilla

  3. Ok, då slutar vår konversation här. Du har bestämt dig för vad du tycker, och det har jag inte så mycket att säga om ( mer än att jag tycker du har fel). Däremot är det mer problematiskt att du också anser dig veta vad jag tycker, bättre än jag gör själv, och hittar på åsikter åt mig. Kanske en attityd till andra som du borde jobba lite med.

    Om du inte kan läsa texten på annat sätt än att jag tycker att det är Ok att vissa människor tafsar och förgriper sig på andra, trots att jag uttryckligen skriver att minsta tafsande måste leda till påföljd OAVSETT vem som ligger bakom, så kanske det är du som är den enögde?

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s